The aim of the study is to investigate how media and information literacy (MIL) among young women affect their views on beauty-related advertisements and posts on Instagram, in accordance with infrastructure knowledge, mental health and purchase behavior. This is conducted through semi-structured interviews with 6 young Swedish women in the age range of 20-25 years old, through which an analysis of the retrieved answers is made. The analysis of the empirical materials takes a stamp in the theories of uses and gratifications theory and cultivation theory in relation to MIL in order to further prove the arguments and conclusions being made. The importance of MIL in this context needs to be highlighted in order to make young women more aware of the ways in which the media takes advantage of them and tries to manipulate them into a spiral of beauty standards and advertisements, making them the targets for further consumption. Considering that the digitalization is moving at a rapid speed, the possibilities for economic growth are doing the same thing. This means that beauty companies, just like any other corporation with a motive of profit, will continue to evolve their marketing strategies in accordance with female consumers' interest and needs.  The collected empirical data of this study shows that the interviewees have at least some basic knowledge of Instagram’s technical infrastructure in the meanings of algorithms and cookies, and therefore understand the basics of how their actions construct their Instagram feeds. The study also shows that the interviewees have a generally negative image of the beauty industry on Instagram; they like the possibilities of using Instagram as a source of inspiration and entertainment, but heavily dislike and disagree with the beauty standards being portrayed. They have all in some shape or form been affected negatively by beauty related content on Instagram - however, it shows that the ones with supposedly higher MIL and knowledge about algorithms more easily could identify the sources of negativity and steer away from it, showing the benefits of MIL in this context. The study also concludes that the interviewees generally are highly skeptical of advertisements and sponsorships on Instagram and therefore rarely purchase anything because of said platform. However, they have a higher tendency to do so if the product being advertised is endorsed by a, according to them, highly trusted influencer or if a discount code is being provided.  It is of importance to continue studies within this area in order to make deeper analysis of potential consequences of the beauty industry and standards on Instagram, so that more women can be taught and informed about how they can protect themselves from negative influences.

Denna studie syftar till att undersöka vilket stöd maskrosbarn (barn till föräldrar med beroendesjukdom) fick från samhället under barndomen och vilka strategier vuxna kan identifiera sig med idag när de pratar om sina erfarenheter som maskrosbarn. I denna studie har vi använt oss av Thomas Scheffs, Erving Goffmans, John Bowlbys, Peter L. Berger och Thomas Luckmann teorier som är sociala band, skammens sociala funktioner, fasad, anknytningsteorin och socialisation. Dessa teorier har varit tillämpliga för att får en fördjupad förståelse för maskrosbarnens livssituation. Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av kvalitativ textanalys där vi studerat tio olika blogginlägg följt av fem vetenskapliga artiklar kring ämnet. En gemensam nämnare bland maskrosbarnens erfarenheter är det stora ansvarstagandet som barnen fick bära på till följd av föräldrarnas beroendesjukdom. Resultatet av denna studie visade att ett ändrat tankesätt är ett gott verktyg till en förändrad livssituation och att stöd från omgivningen kan vara till stor hjälp. Frågorna som grundas i vår studie är: 1. Vilka olika strategier kan vuxna identifiera sig med idag när de pratar om deras erfarenheter som maskrosbarn? 2. På vilket sätt känner maskrosbarn idag att de fick hjälp av samhället i sin barndom. / This study aims to investigate what support invulnerables (kids to parents with an addiction) received from society during their childhood and what strategies adults can identify with today when they talk about their experiences as invulnerables. In this study, we have used the theories of Thomas Scheff, Erving Goffman and John Bowlby, Peter L. Berger and Thomas Luckmann which are social ties, the social functions of shame, the facade, the theory of attachment and socialization. These theories have been applied to gain an in-depth understanding of the life situation of invulnerables. This study is based on a qualitative research method in the form of qualitative text analysis where we studied ten different blog posts followed by five scientific articles on the subject. A common denominator among the invulnerables experiences is the great responsibility that the children had to bear as a result of the parents' addiction. The results of this study showed that a changed way of thinking is a good tool for a changed life situation and that support from the environment can be very helpful. The questions based on our study are: 1. What different strategies can adults identify with today when talking about their experiences as invulnerables? 2. In what way do invulnerables today feel that they received help from society in their childhood.

I den här uppsatsen undersöks den vuxna icke-läsarens plats i det kulturpolitiska arbetet rörande litteraturförmedling och läsfrämjande under åren 2011-2021. Läsforskningen och kulturpolitikens arbete med litteratur och läsning fokuserar idag till stora delar på gruppen barn och unga. För att bredda perspektiven på området riktas här därför fokus om mot en vuxen målgrupp, särskilt den grupp av vuxna som av olika skäl idag inte är aktiva läsare. För undersökningen har ett ramverk plockats ihop av verktyg från litteraturdidaktiken utanför skolforskningen, axiologin och litteratursociologin. Detta gör att uppsatsen angränsar till samtliga dessa forskningsområden. I uppsatsen undersöks dokument från de tidiga leden av de kulturpolitiska lagstiftningskedjorna. Dokumenten kommer ifrån Litteraturutredningen, arbetet med den nya bibliotekslagen samt Läsdelegationens arbete. Inledningsvis undersöks vilka värden man i dokumenten tillskriver litteratur och -läsning. Till exempel undersöks detta utifrån vilka argument för läsning som lyfts fram, samt hur man motiverar att kulturpolitiskt ägna sig åt befolkningens läsvanor med hänvisning till de värden litteraturen anses bidra med. Vidare undersöks vilka idéer och insatser för läsfrämjande arbete som beskrivs, med fokus på vuxna icke-läsare. Detta följs av en undersökning av vilka samhällsarenor och politiska områden som lyfts fram som relevanta för det litteraturförmedlande arbetet, vilket till delar hänger samman med det läsfärmjande arbetet. Sammanfattningsvis konstateras att den vuxna icke-läsaren till stor del saknas i det undersökta materialet. Huvudsakligen lyfts den vuxna fram som en viktig läsande förebild för barn och unga. Utifrån resultatet av undersökningen diskuteras i avslutningen avsaknaden av perspektiv på lässituationen och en tydligare bro mellan forskarsamhället och kulturpolitiken på detta område.

Denna studie undersöker unga vuxnas förändrade beteendemönster till följd av Covid-19 pandemin samt hur de anpassat sig till dessa förändringar. Studien bygger på en hermeneutisk metodansats som syftar till att medföra en ökad förståelse av unga vuxnas subjektiva upplevelser till följd av fenomenet samt hur den förändrade tillvaron påverkat dem i efterhand. Studien tar stöd i en teoretisk och begreppslig referensram som utgörs av grundläggande vardagssociologiska teorier såsom symbolisk interaktionism, Garfinkels tankar kring vardagssociologi, Fines tankar kring ideokulturer samt inslag av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med totalt 10 intervjupersoner i åldrarna 20–30 år med olika livsstilar och boendesituationer. Studiens resultat visar på hur unga vuxna är anpassningsbara utifrån flera aspekter där vi kunnat koppla anpassningen till förändrad social interaktion, psykiskt tillstånd och hemarbete. När samhället tvingades till en förändring i och med Covid-19 pandemin, då normer och förhållningssätt blev otydliga och stundtals även ifrågasattes, så presenterar studiens resultat att det var unga vuxna som intog rollen som anpassningsbara parter gentemot andra grupper i samhället för att på så vis säkerställa att den sociala interaktionen och den sociala ordningen inte skulle rubbas.

Tidigare forskning visar på att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte deltar i lagidrott i samma mån som andra ungdomar. Forskningen pekar på anpassningar som krävs för att möjliggöra deltagandet i en lagidrott, så som anpassningar på träningar, kompetenta tränare, anpassad kommunikation baserad på individens förmåga och stöd från familj eller anhöriga. Denna studies syfte är att, utifrån tränares perspektiv, undersöka behovet av paraidrottsföreningar och paraidrottslag för ungdomar med IF och hur de arbetar för att möjliggöra social delaktighet för ungdomar med IF. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingen av data skedde genom sju semistrukturerade intervjuer via Zoom, Teams, Face-Time och via telefonsamtal. Det insamlade empiriska materialet från intervjuerna, analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet i denna studie visar att informanterna upplevde att det fanns ett behov av lag eller föreningar som riktade sig till denna målgrupp, det fanns en efterfrågan från ungdomarna själva, då vissa ungdomar med IF inte känt att de haft ett lag där de passat in eller hängt med i instruktioner eller fysiskt med sina lagkamrater när de tidigare deltagit i lag med ungdomar som inte hade IF. Informanterna menade även att denna målgrupp behövde bli mer fysiskt aktiva för deras hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. Ett sätt att vara mer fysiskt aktiv och främja den sociala delaktigheten är att delta i en lagidrott. Men för att kunna delta i en lagidrott krävs en del anpassningar så som bildstöd eller stöttning i den sociala interaktionen med andra spelare. Att delta i en lagidrott ger många fördelar, så som bättre fysik, en ökad möjlighet för att knyta sociala band och ökad självkänsla och tilltro till sig själv.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) tillhör gruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kärnsymtomen hos vuxna med ADHD innebär svårigheter med uppmärksamhet med eller utan samtidig impulsivitet och överaktivitet. Uttrycken och konsekvenserna av ADHD präglas av, vilka krav och förväntningar man har på sig och hur den aktuella livssituationen ser ut. ADHD är en funktionsnedsättning som kan ge många bekymmer och utmaningar i vardagslivet på olika sätt och orsaka såväl fysiska, psykiska och sociala problem. Sjuksköterskan ska i mötet med denna patientgrupp utföra en individanpassad vård med ett holistiskt synsätt för att tillmötesgå dessa patienters behov. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur personer med ADHD upplever den neuropsykiatriska funktionsnedsättningens inverkan i vuxen ålder. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna är inhämtade via databaserna Cinahl och Psycinfo. Artiklarna är granskade enligt SBU:s granskningsmall förstudier med kvalitativ metodik och dataanalysen är genomförd enligt Popenoes rekommendationer. Resultat: Resultatet bygger på analys av 12 kvalitativa artiklar. Det resulterade i tre huvudkategorier Känna sig annorlunda, Stöd och support, Livskvalitet och sex underkategorier. Slutsats: Resultatet visade att leva med ADHD i vuxen ålder kan vara både positivt och negativ. Dessa personer har ofta en ökad samsjuklighet med upplevelser av utanförskap och kämpar med dålig självkänsla. Vården och allmänhetens kunskap om dessa personers upplevelser bör ökas för att kunna tillhandahålla en personcentrerad vård och därmed undvika onödigt lidande. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) belongs to the group of neuropsychiatric disorders. The core symptoms of adults with ADHD involve difficulties with attention with or without concomitant impulsivity and overactivity. The expressions and consequences of ADHD are characterized by what demands and expectations you have on yourself and what the current life situation looks like. ADHD can cause many worries and challenges in everyday life in different ways and cause physical, mental and social problems. In the meeting with this patient group, the nurse should perform individualized care with a holistic approach to meet the needs of these patients. Aim: The purpose of this literature study was to highlight how people with ADHD experience the impact of the neuropsychiatric impairment in adulthood. Method: A literature review with a qualitative approach. The articles are retrieved via the databases Cinahl and Psycinfo. The articles have been reviewed according to SBU: s review template for studies with qualitative methodology and the data analysis has been carried out according to Popenoe's recommendations. Result: The result is based on analysis of 12 qualitative articles. The analysis resulted in three main categories Feeling different, Comfort and support, Quality of life and six subcategories. Conclusion:The results showed that living with ADHD in adulthood can be both positive and negative. These people often have an increased comorbidity with experiences of exclusion and struggle with low self-esteem. Care and public knowledge of these people's experiences should be increased in order to provide person-centered care and thus avoid unnecessary suffering.

Hälsan kan främjas av fysisk aktivitet men trots detta är unga vuxna alltmer inaktiva idag. Motivation är en bakomliggande faktor som påverkar en individs fysiska aktivitetsbeteende. Motivation kan delas upp i inre och yttre faktorer.  Syftet är att utforska vilka faktorer som påverkar samt identifiera vilka faktorer som främjar unga vuxna 18-29 års motivation till fysisk aktivitet. Metoden var en systematisk litteraturstudie om befintlig forskning inom ämnet.  Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar motivationen, det som påverkar fysisk aktivitet positivt är inre motivation, socialt stöd och feedback. En yttre faktor som främjar fysisk aktivitet på kort sikt är belöningar.

Bakgrund  Övergången från ung till vuxen med sin uppsjö av nya upplevelser ses ofta som en utmaning av många. Att få diagnosen diabetes mellitus typ 1 innebär en ny omställning och ett stort ansvarstagande för individen. Den unge vuxnes välbefinnande och hälsa beror till stor del på deras förmåga till egenvård. Sjuksköterskans kompetens samt undervisning- och handledningsförmåga är av stor betydelse för patienter som diagnostiseras med sjukdomen. Sjuksköterskor behöver därför ha förståelse för hur sjukdomen upplevs för att en god vägledning i den nya livsstilen ska kunna ges.  Syfte  Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 1.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och låg till grund för resultatet. Med hjälp av olika sökkombinationer i databaserna PubMed och CINAHL kunde artiklarna inhämtas och kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys av de valda resultatartiklarna och sorterades in i huvudkategorier och subkategorier.  Resultat  Tre huvudkategorier och nio subkategorier identifierade. Huvudkategorierna var: Känslomässiga upplevelser hos unga vuxna med diabetes, Utmaningar vid egenvården av diabetes och Stödet till egenvård vid diabetes. Resultatet visade på att rädsla och oro inför komplikationer som kan uppstå i vardagen var en gemensam känsla bland deltagarna, precis som känslan av trygghet från familj och vänner upplevdes som välbehövlig av samtliga.  Slutsats  Resultatet visade på gemensamma upplevelser kring utmaningar som de unga vuxna stöter på i sin vardag. Dessa upplevda utmaningar kan undvikas om omgivningen får rätt kunskap om sjukdomen och fortsätter stödja de unga vuxna i sin behandling. Ansvaret ligger huvudsakligen hos den unga vuxna, men med stöd från sjukvården samt familj och vänner stärks individens förmåga att klara av sin egenvård. / Background  The transition from juvenile to adult with its plethora of new experiences is often seen as a challenge by many. Receiving the life-long diabetes mellitus type 1 during this transitional phase, fundamentally changes an individual ́s everyday life and requires the individual to adapt to a new reality of self-care. A great deal of responsibility follows along being diagnosed with type 1 diabetes which means that guidance and support is in the nurses hands. The nurse's role in aiding the patient in their disease management is significant, hence the nurses need to have an understanding of how the disease is experienced in order to provide good guidance in the new lifestyle.  Aim  The aim of this study was to describe young adults' experiences of self-care in type 1 diabetes mellitus.  Method  A non-systematic literature review was conducted. Fifteen qualitative research articles were included. With the help of various search combinations from the databases PubMed and CHINAL, the articles were retrieved and quality reviewed based on Sophiahemmet Högskolas/University ́s assessment tools for classification and quality review. Thereafter an integrated data analysis was performed of the selected result articles and the data was sorted into main categories and subcategories.  Results  Three main categories and nine subcategories were identified. The main categories were: Emotional experiences of young adults with diabetes, Challenges in self-care of diabetes and Support for self-care in diabetes.  Conclusions  Common challenges that the young adults encountered in their everyday lives were shown in the results. These experienced challenges could be avoided if the surrounding people got the right knowledge about the disease and a continued support of the young adults with their self-management. With the support from healthcare providers, family and friends, the individual's ability to manage their own care will be strengthened.

The first case of Covid-19 in Sweden was confirmed at the end of January 2020. At the time of conducting this study the society has begun vaccination against the virus. Although a majority of the population seem positive towards vaccination, the question remains which factors are influencing this attitude. The aim of this study is to create an understanding of how young adults in Sweden reason about Covid-19 and the vaccination thereof. The aim of this study is answered with the following question statements, how do young adults in Sweden reason about the risk of Covid-19 and the vaccination thereof and how do young adults in Sweden reason about the vaccination formed by their natural attitude and trust towards expert systems. Previous research shows that risk and trust towards expert systems are influential factors on individuals' inclination towards vaccines, regarding child vaccines or previous influenza vaccines. Antecedent quantitative studies show differences in vaccination attitudes between age categories and that young adults were most likely to have a negative attitude towards vaccines. This qualitative interview study, focusing on individuals in the age category of young adults, shows how risk and trust towards expert systems can influence their reasoning regarding Covid-19 and the vaccine against the virus, furthermore it shows how their natural attitudes can be affected by the pandemic. The result of this study shows that the studied young adults tend to see more risks with Covid-19 towards other people than themselves, which can be a contributing factor to the attitude towards vaccination of that age category. This study also shows that a high trust in expert systems can enable a positive reasoning regarding the vaccine and that the subjects of this study’s natural attitudes are changed by the pandemic. / Det första fallet av Covid-19 bekräftades i Sverige i slutet på januari 2020. Vid studiens genomförande har samhället påbörjat vaccineringen mot viruset. Även om majoriteten av befolkningen verkar positivt inställda till vaccinet återstår frågan om vilka faktorer som påverkar detta. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur unga vuxna i Sverige resonerar kring Covid-19 viruset och vaccinationen mot det. Syftet besvaras med följande frågeställningar, hur resonerar unga vuxna i Sverige kring risker med Covid-19 viruset och vaccinationen mot det och hur formas unga vuxna i Sveriges resonemang kring vaccinering av den naturliga inställningen och deras förhållningssätt till expertsystem. Tidigare forskning visar att risk och tillit till expertsystem kan vara påverkande faktorer på individers vaccinationsbenägenhet, åtminstone när det gäller barnvaccin eller tidigare influensavaccinationer. Tidigare kvantitativ forskning har även visat på skillnader i vaccinationsbenägenhet mellan åldersgrupper, där unga vuxna var mest troliga att vara negativt inställda. Denna kvalitativa intervjustudie med individer i åldersgruppen unga vuxna visar hur risk och tillit till expertsystem kan influera deras resonemang kring Covid-19 viruset och vaccineringen mot det samt hur deras naturliga inställning kan påverkas av pandemin. Resultatet av studien visar att respondenterna tenderar att se allvarligare på risker med Covid-19 gentemot andra än sig själva, något som kan vara en bidragande faktor till den åldersgruppens inställning till vaccinering. Studien visar även att en hög tillit till expertsystem möjliggör ett positivt resonemang kring vaccineringen och att den naturliga inställningen i pandemins samhälle är förändrad hos respondenterna.

Introduktion: Varje år drabbas omkring 400 000 barn och ungdomar av cancer. Överlevnadsgraden för barncancer ökar stadigt och i Sverige överlever cirka 85% av alla barn men till ett pris av sena komplikationer. Att drabbas av en livshotande sjukdom handlar inte enbart om att besegra den, utan även att kunna leva ett värdigt liv efter sjukdom. Syfte: Undersöka tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av livet efter barncancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design enligt Forsberg och Wengström. Studien baseras på tolv vetenskapliga orginalartiklar med kvalitativ ansats och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades; svårigheter att möta det nya normala, utvecklats som person med nya perspektiv och värderingar, sociala relationer förändras, samt rädsla och oro inför framtiden. Tonåringar och unga vuxna upplevde fysiska, psykiska och emotionella svårigheter gällande att möta vardagen efter avslutad behandling. Känslor av att ha förändrats som person uppstod, och cancererfarenheten gav nya värderingar och livsperspektiv. Sjukdomstiden inverkade på socialt liv, och efter sjukdomstiden upplevdes förändrade sociala relationer till familj och vänner. Erfarenheterna medförde rädsla för återfall och oro för framtida hälsokonsekvenser. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna som har haft barncancer upplevde livet annorlunda efter avslutad behandling, jämfört med före sjukdomstiden. Resultatet är värdefull kunskap för sjuksköterskor gällande vikten att arbeta preventivt för att barn med cancer ska vara förberedda på att möta livet efter cancer, samt värdet att våga prata om cancersjukdomens innebörd med dem som haft barncancer. Att vara cancerfri, innebär inte att individen frigörs från lidande. / Background: Approximately 400 000 children and young people in the world are diagnosed with cancer every year. The survival rate for childhood cancer is steadily increasing and in Sweden approximately 85% of all children survive, but at the cost of complications that can arose afterwards. Suffering from a life-threatening disease is not only about defeating it, but also to be able to live a worthy life after the illness.  Aim: Examine adolescents and young adults´ experiences of life after childhood cancer.  Method: A literature review with descriptive design according to Forsberg and Wengström. The study was based on twelve scientific articles with a qualitative approach and were quality reviewed using SBU´s review template for qualitative studies. Result: Four themes were identified; difficulties in meeting the new normal, developed as a person with new perspectives and values, changed social relationships and fear and concern about the future. Adolescents and young adults experienced physical, psychological and emotional difficulties when partaking in the everyday life after completing treatment. Feelings of having changed as a person arose, and the cancer experience gave new values and perspectives of life. The period of illness affected social life, and the period after illness was felt differently within their social relationships with family and friends. The experience brought a fear of relapse and concern about the future health consequences. Conclusion: Adolescents and young adults who have had childhood cancer experienced life differently after treatment, compared to their life before the illness. The outcome is seen to be valuable knowledge for nurses regarding the importance of working preventive so that children with cancer can be prepared to face life after cancer, as well as the importance of daring to talk about the meaning of cancer with those who have had childhood cancer. Being cancer-free does not mean that the individual is freed from suffering.