Bakgrund; Arbetslösheten är högre för personer med funktionsnedsättningar än i befolkningen i övrigt. Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Syfte; Beskriva stödinsatser för unga vuxna med Aspergers syndrom (ASD) för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Metod; En litteraturöversikt har gjorts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet.  Resultat; Studien har delats upp i fyra olika teman (tidsaspekten, samordning av insatser, stöd som finns och stöd som saknas) vilket belyser vilka stödinsatser som finns, och vilket stöd som efterfrågas för personer med ASD Diskussion; Personer med ASD har komplexa behov av stöd och stödet är effektivast när det individualiseras. Samordning mellan olika aktörer tillsammans med individen och icke tidsbegränsat stöd efterfrågas i större omfattning för att öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden. Slutsats; Etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna med ASD kan förbättras genom individanpassat, samordnat och icke tidsbegränsat stöd. Nyckelord; Aspergers syndrom (ASD), arbetsmarknad, etablering, stöd, unga vuxna / Background; Unemployment is higher for people with disabilities than in the rest of the population. People with neuropsychiatric disabilities (NPF) have difficulties in establishing themselves in the labor market. Purpose; Describe support measures for young adults with Asperger's syndrome (ASD) in order to establish themselves in the labor market Method; A literature rewive was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result; The study has been divided into four different themes (time aspect, coordination of efforts, existing support and lack of support), highlighting what support efforts are available and what support is requested for people with ASD Discussion; Individuals with ASD have complex support needs and support is most effective when individualized. Coordination between different actors together with the individuals and non-timelimited support is increasingly demanded to increase the chances of establishing in the labor market. Conclusion; The establishment of the young adults with ASD can be improved through personalized, coordinated and non-timelimited support. Keywords; Asperger syndrome (ASD), labor market, establishment, support, young adult

Denna studie har syftat till att undersöka hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ser ut inom utbildningen sfi, svenska för invandrare. Studien beskriver pedagogernas arbete för att identifierar olika typer av läs- och skrivsvårigheter hos elever. Studien beskriver också de hinder som finns i arbetet med eleverna i behov av specialpedagogiskt stöd på både individ- och organisationsnivå. Det framkommer att en stor utmaning för lärarna är att utreda om orsaken till dessa svårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller är en konsekvens av att lära ett nytt språk som vuxen. Därutöver beskriver studien vad pedagogerna själva ser som möjliga lösningar för att förbättra arbetet med dessa frågor. Kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma på sfi genomfördes – fyra lärare med specialpedagogisk kompetens och en andraspråkslärare. Både kommunal verksamhet och utbildningsföretag finns representerade i undersökningen. Analysen av det empiriskt insamlade materialet grundar sig i ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultaten visar att det råder osäkerhet hos pedagogerna hur man går tillväga för att utreda läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos elever på sfi. Pedagogerna uppger att de saknar både kunskap och relevant testmaterial för denna grupp av elever. Det saknas en övergripande plan från Skolverket för hur man arbetar med dessa frågor. Studien visar också att möjligheten att få specialpedagogiskt stöd ser olika ut beroende på utbildningsanordnande huvudmans prioriteringar. Det innebär att elever riskerar att inte få det stöd de har rätt till. Detta delvis beroende på att skrivningar gällande särskilt stöd i viss mån är otydliga och lämnar utrymme för tolkning. / The aim of this study is to explore and describe work with immigrants with reading and writing difficulties in sfi, Swedish for immigrants. The study describes teachers work to identify different types of reading and writing difficulties among their pupils. The study also describes obstacles working with these individuals in need of special education on both a personal and organizational level. It becomes clear that a big challenge for the teachers is to define if the cause of their difficulties lies in reading and writing problems or merely is a consequence of learning a new language as an adult. Furthermore it is also described what the educators themselves see as possible solutions to improve the work on these issues.   The study is based on qualitative interviews with five teachers working in sfi – four with special education training and one second language teacher. Both municipal and private schools are represented in the study. Empirical analysis of the collected material is based on a special education perspective.   The results show that there is uncertainty among the teachers on how to assess reading and writing difficulties and dyslexia in individuals in sfi. Teachers report that they lack both knowledge and relevant test materials for this group of pupils. There is no comprehensive plan or guide line from Skolverket on how to deal with this.   The study also shows that the possibility of getting special education support is unequal between schools depending on economic priorities. This means that some pupils may not get the support they are entitled to. In part due to the fact that the curriculum is unclear regarding how special assistance can be done which leaves room for interpretation.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur unga vuxna i efterhand minns hur det var att komma som ensamkommande barn och integreras i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts, och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga vuxna med erfarenheter av att komma till Sverige som ensamkommande barn. Studiens teoretiska referensram består av Giddens (2014) idealmodeller för etnisk integration, Lidskogs (2009) resonemang kring social sammanhållning och kulturellt korstryck och Al Baldawis (2014) teori om migration och anpassning. Tidigare forskning består av studie om begreppet integration, hur integration kan se ut för ensamkommande barn samt hur socialtjänsten arbetar med ensamkommande barn. Tidigare forskning i denna uppsats har använts i kombination med uppsatsens teoretiska referensram i analysdelen. Uppsatsens huvudresultat visade bland annat att unga vuxna upplevde att mycket ansvar låg i deras händer gällande sin integration i Sverige. Resultatet visade även att det var en utmaning för de unga vuxna att möta den nya kulturen och det nya samhällssystemet. Denna utmaningen klarade vissa unga vuxna på egen hand medan andra fick hjälp av vuxna personer eller nya kompisar. Vidare framkom det att unga vuxna upplevde att språk och umgänge var viktiga komponenter som ingick i integrationsprocessen. / The purpose of this study has been to describe and analyze how young adults remember in retrospect, what it was like to come as unaccompanied minors and integrate in Sweden. In this study, we use the qualitative research method with the help of five semi structured interviews that were conducted with young adults that hold the experience of coming to Sweden as unaccompanied children. The theoretical framework of this study lies in Giddens (2014) ideal models for ethnic integration, Lidskog’s reasoning about social cohesion and cultural pressures and Al Badawi’s (2014) theory of migration and adaption. Earlier research in this study has been of use in combination with the essays theoretical framework in the analysis. The main result in the essay has indicated (amongst other things) that young adults experience having much responsibility concerning their integration in Sweden. Results also showed that it was challenging for the young adults to encounter the new culture and the new social system. This challenge was successfully handled by some young adults single-handedly while the others got help from adults and new friends. Furthermore, it was found that young adults experienced that language and social intercourse were important components which was part of the integration process.

Over the last couple of years’ social media has come to have an influential role in our lives. With the broad use questions has raised if social media use can have negative effects. We have seen a recurrent tendency in media and society that encourage people to overlook their social media use and seen cases of people reducing their private social media use. The purpose of this study is to examine attitudes in young adults whom have taken a break from social media or reduced their usage. Furthermore, we wanted to distinguish what types of strategies they have used when they renounced from social media. With a qualitative approach we interviewed five young adults that had waived from social media during different periods of time due to negative usage experiences. We examined our empirical material along side with previous research on social media, Goffman’s impression management theory and Nanna Gillberg’s notion on Bourdieu’s forms of capital. We found that people tend to see the opportunity of impression control as something tedious and time consuming which had lead to a diminished use of social media. When tackle this aspect of social media, it came down to reducing your usage to an extent without having to compromise the possibility social media offers to keep in contact with friends.

A vulnerable group in society is people with ASD (autism spectrum disorders) or autism. This group seems to increase, mainly due to genetic factors but also environmental problems. Medical research has accelerated in the U.S. and Europe. The biggest problem for people with disabilities is the inability to communicate, both verbally and socially. Parallel communication is growing strongly, a technique that can help these people much, if only there were an adaptation to the needs. There are already technical communication aids developed for people with autism. But they do not seem to fit the target group's communication needs well enough. These aids are designed to handle a superficial communication and people with autism do not understand this type of communication at all. People with ASD would rather appreciate the deeper relationships that can support them on important issues, such as to clarify the context for them are hard to understand. E.g. "inside" and "beyond" could tell that there are a number of houses behind them closer to the houses. They need a different type of support and this support must be provided by close caregivers. Closely support by caregivers seems to be essential for successful development. In other words, they do not have the extensive list of contacts that are in their communication tool today. In my theses, I look primarily at the core needs behind the communication of people with autism. But I also present a design proposal in the form of some sketches on the basis of these needs. The reason for focusing on the analysis is that the majority of existing technical communication aids never seems to have questioned the basis for the decisions shaping the design, i.e. the real needs of the people with ASD. Too often wrong design decisions seem to be made mainly due to an incorrect analysis. Several functions ought to coincide in a single tool that can support the people with ASD to talk, think clearer thoughts, to reflect, formulate an opinion and dream. I would like them to reach deeper thoughts than was possible so far. The features are not new but the combination is. I count to seven features which I consider to be crucial for my result: “Emphasized transfer”, “transparency”, “structure à la Talking Mats”, “imaging”, “digital camera”, “the real meeting”, and “caregivers as important role models”. The communicators should be geographically close to each other and carry one’s own portable technical communication aids, their “BeAKKta”, the name of this design proposal. My result identifies needs of disabled people in their communication, and gives suggestions on how to respond to those needs by presenting different sketches from an analysis. The sketches show up a new design for this communication tool, both in terms of form and function. Lovisa, my daughter and her communication problem is the origin of the trials and she is also the one who gave me both insights and inspiration. / Personer med autism är en utsatt grupp i samhället – en grupp som tycks öka främst på grund av genetiska faktorer men också på grund av miljöfaktorer. Den medicinska forskningen intensifieras både i USA och i Europa. Det största problemet för dessa funktionshindrade handlar om en oförmåga att kommunicera, såväl verbalt som socialt. Parallellt utvecklas kommunikationstekniken starkt, en teknik som skulle kunna hjälpa dessa personer avsevärt om bara det fanns en anpassning till deras behov. Det finns ju visserligen redan tekniska kommunikationshjälpmedel utvecklade för personer med autism. Det är bara det att dessa fortfarande inte passar målgruppens behov av kommunikation särskilt väl. Hjälpmedlen är konstruerade att hantera en mer ytlig kommunikation, det vill säga en kommunikationsform som personer med autism inte använder, än mindre förstår sig på. De vill ofta istället ha en djupare relation som kan stötta dem i viktigare frågor. Det kan till exempel handla om att reda ut huruvida det finns ett ”inuti” och ett ”bortom”; att det finns många hus bortom dem som man kan se närmast. Att se stora sammanhang är nästintill obegripligt för dem. Här behövs verklig hjälp och stöttningen bör förmedlas av en nära vän. Den omfattande kontaktlista som nuvarande kommunikationshjälpmedel tillhandahåller, står alltså inte högt i kurs. I mitt magisterarbete tittar jag framför allt på de centrala behoven bakom kommunikationen hos personer med autism. Men jag presenterar också ett designförslag i form av några enklare skisser med utgångspunkt i just dessa behov. Anledningen till att fokus ligger på analysskedet är att flertalet hittillsvarande tekniska kommunikationshjälpmedel aldrig tycks ha ifrågasatt grunden till de beslut som formar designen det vill säga behoven hos de funktionshindrade personerna. Alltför ofta tas fel designbeslut på grund av en grundlös analys. Flera funktioner sammanfogas här inom ett och samma hjälpmedel som kan stödja de funktionshindrade att tala, tänka klarare tankar, att reflektera, formulera sin åsikt och att drömma. Jag vill att de ska nå djupare tankar än vad som hittills varit möjligt. Funktionerna är identifierade men finns inte inom ett och samma hjälpmedel. Sju funktioner sammanfogas inom ett och samma hjälpmedel: ”Betonad överföring”, ”överblickbarhet”, ”struktur à la Talking Mats”, ”bildhantering”, ”digitalkamera”, ”reellt möte” samt ”närstående som viktiga förebilder”. Båda parter bör befinna sig geografiskt nära varandra och båda måste ha med sig sin egen ”BeAKKta”. Jag identifierar kommunikationsbehoven hos personer med autism och ger förslag på hur behoven skulle kunna mötas genom analys och skisser. Resultatet blir en ny design som sammanför tidigare förvisso identifierade funktioner, varav dock fåtalet utvecklats med tanke på den digitala tekniken. Lovisa, min dotter och hennes brist på kommunikationsförmåga, är upprinnelsen till mitt försök och det är också hon som givit mig både insikter och inspiration. / Phone number: 46709981048

Minskad rörelse i vardagen är ett problem som idag blir allt större i världen. Trots att människor idag blir allt mer regelbundet fysiskt aktiva och utför mer planerad träning mer, minskar den rörelse i vardagen som krävs för att upprätthålla en god hälsa och minska risken för att dö i förtid. Någonting som visat sig kunna öka vardagsrörelse är närvaron av parkmiljöer. Forskning har visat på att där färre parker fanns, rörde människor på sig mindre. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan vardagsrörelse och parkmiljöer utifrån fysiskt aktiva unga vuxnas uppfattning. Metoden som användes var intervjuer av unga vuxna (18 - 30 års ålder). Varför detta urval användes var för att denna åldersgrupp tidigare ansetts ha god hälsa under denna levnadsperiod, men nya rön visar på att människor i dessa åldrar blir allt mer inaktiva i vardagen. Fysiskt aktiva människor valdes var för att se hur deras uppfattningar om rörelse utöver deras normala träning betyder för just dem. Sex stycken aktiva unga vuxna individer rekryterades till studien och intervjuades. Resultatet visade på att unga vuxna förstår innebörden av vilka positiva effekter rörelse ger, men var samtidigt negativt inställda till att besöka parkmiljöer. Den enstaka rörelsen i parker som studiedeltagarna angav var i form av promenader och löpturer. Deltagarna menade på att fler olika typer av verksamheter och gratisaktiviteter (kiosker, utomhusgym, etc.) bör finnas tillgängliga, för att öka besöksnivån i parkmiljöer under längre tid, samt bedriva mer vardagsrörelse där. / Reduced movement in everyday life is a problem that is becoming increasingly common in the world today. Although people today are becoming more and more regularly physically active and conduct more planned exercise, the everyday movement that is needed to maintain a good health and reduce the risk of dying prematurely, is decreasing. Something that has been shown to increase everyday activity is the presence of park environments. Research has shown that where fewer parks existed, people were more sedentary and less active. The aim of this study was to investigate the relationship between everyday movement and park environments based on the view of physically active young adults. The method used in this study consisted of interviewing young adults (18-30 years of age). Why this selection was used was because this group of age were previously considered to have good health during their period of life, but new evidence shows that people of these ages are becoming increasingly inactive in their daily lives. Physically active people were chosen to see how their perceptions of movement in addition to their normal training meant to them. Six active young adults were recruited to the study and interviewed. The results showed that young adults understand the meaning of the positive effects of movement, but at the same time they were negatively motivated to visit park environments. The single movement in parks indicated by the participants was in the form of walks and jogging. Participants suggested that more types of activities (kiosks, outdoor gyms, etc.) should be available to increase the visitor level in park environments for a longer period of time, as well as conduct more daily living there.

The purpose of this study was to get an understanding of how young adults perform impression management and fake in the recruitment process. Previous research has shown that candidates in recruitment processes impression manage and fake. Therefore, the focus in this study was on the respondents’ reflections of their portrayal of themselves in order to prove themselves employable. The empirical material has been collected through seven qualitative semi-structured interviews with young adults and has been analyzed with the help of Erving Goffman's (1959) dramaturgical theory. The study shows that both impression management and faking occur, but none of the respondents admit that they actually fake. Instead, they use words like embellish to describe their behavior. Furthermore, the study shows that whether individuals manage impressions and fake depends on the recruitment situation itself. It is therefore a socially constructed phenomenon that takes place in the meeting between recruiter and candidate, where even group interviews, as an alternative social context, can have a great impact on the individuals and their presentation of themselves. / Syftet med denna studie har varit att få en förståelse för hur unga vuxna intrycksstyr och fejkar i rekryteringssammanhang. Tidigare forskning har visat att kandidater i rekryteringsprocesser intrycksstyr och fejkar. Intresset för denna studie har därför varit att undersöka unga vuxnas reflektioner av sina egna självporträtteringar för att visa sig som anställningsbara. Det empiriska materialet har samlats in genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av Erving Goffmans (1959) dramaturgiska perspektiv. Studien visar att både intrycksstyrning och fejking ofta förekommer, samtidigt som respondenterna helst inte vill medge att de faktiskt har fejkat. Istället beskriver de hellre sitt beteende som att de har förskönat sina egenskaper. Vidare visar studien på att huruvida individer intrycksstyr och fejkar beror på rekryteringssituationen i sig. Det är därmed en socialt konstruerad process som sker i mötet mellan rekryterare och kandidat där även gruppintervjuer kan ha stor påverkan på individen och dess presentation av sig själv i sammanhanget.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland unga vuxna har ökat under de senaste tio åren och är en av Sveriges största folkhälsoutmaningar. Globalt sett är 322 miljoner människor drabbade av depression och 264 miljoner är drabbade av ångestsjukdom. Ett delmål bland de globala hållbarhetsmålen är att den mentala hälsan skall beaktas och främjas med preventiva insatser. Ytterligare ett steg för att uppnå en god och jämlik hälsa är den av Sverige antagna Vision e-hälsa 2025 som innebär att Sverige skall bli världsledande i att tillvarata möjligheterna med digitalisering. Informations- och kommunikationsteknologin [IKT] och sociala medier ökar möjligheten till interaktion, oberoende av tid och rum. Syfte: Att beskriva hälsofrämjande effekter som sociala medier och IKT-verktyg kan ha för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sex teman med främjande effekt på den psykiska hälsan urskildes och grupperades i tre kategorier. Kategorierna var kunskapsutveckling, psykologiska aspekter och användbara verktyg. Teman var personlig utveckling och förändring, ökad kunskap och förmåga, trygghet och anonymitet, motivation och engagemang, social tillhörighet och socialt stöd samt lättillgänglighet och användarvänlighet. Slutsats: Resultatet visar att det finns hälsofrämjande effekter inom det digitala området. Teknikanvändningen kan bidra till implementering av digitala hälsofrämjande insatser i syfte att minska den mentala ohälsan hos unga vuxna. Dock  finns lite forskning inom området och fler studier behövs för att få full effekt av digitaliseringens möjligheter. / Introduction: The mental ill-health of young adults has increased over the past ten years and is one of Sweden's largest public health challenges. Globally, 322 million people are suffering from depression and 264 million are suffering from anxiety disorder. One of the global sustainability goals is that mental health must be considered and promoted with preventive measures. Another step to achieve good and equal health is Vision e-health 2025, in which Sweden is aiming to become a world leader in utilizing the opportunities of digitalisation. Information and communication technology [ICT] and social media increase the possibility of interaction, regardless of time and space. Aim: To describe health-promoting effects that social media and ICT tools can have to alliviate the mental ill-health of young adults. Method: A structured literature study based on 20 scientific original articles obtained from the PubMed and CINAHL databases. The articles have been analyzed with a thematic analysis. Results: Six themes with a promoting effect on mental health were identified and grouped into three categories. The categories were knowledge development, psychological aspects, and useful tools. The themes were personal development and change, increased knowledge and ability, security and anonymity, motivation and engagement, social belonging, and social support, as well as easy accessibility and user-friendliness. Conclusion: The result shows that health-promoting effects are evident in the digital field. The use of technology can contribute to the implementation of digital health promotion efforts aimed at alleviating the mental ill-health of young adults. However, research in the field is limited and more studies are needed to achieve the full effect of the opportunities of digitisation.

In research, the transition from foster care to adult life has been pointed out as a significant and problematic period in young people´s lives. However, we know less about how this transition is handled professionally. Through qualitative interviews, this study examines social worker´s views and experiences of this transition process. The research questions focus on what needs social workers see in young people´s transition, how they describe their own work, and what strategies and tools that may promote the transition. The results are analyzed using the following theoretical concepts – discretion, emotional support, informative support,instrumental support and evaluative support. The study shows that young people need long-term relationships, certain practical skills and each type of support. Work with the transition is based on these needs. Here, social workers have an exploratory and coordination role thatconsists of many tasks. While they describe some specific strategies and tools, the results show that there are difficulties within this work. The roles of foster carers and social workers in young people´s transition to adulthood are discussed.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen av vuxna elever utan skolbakgrund och hur dessa verktyg används, vilka förmågor eleverna övar samt vilken betydelse digitala verktyg har i dessa elevers språkinlärning. För att undersöka det har jag använt mig av en metodkombination av strukturerade observationer i två A-grupper samt semistrukturerade intervjuer med två undervisande lärare i dessa grupper.  Studiens resultat visar att de digitala verktyg som används i A-kurs är Ipad och appar, Smart Notebook/Smartboard, Dator, Lunis och Powerpoint. Dessa verktyg används mestadels för individuellt arbete men det finns tillfällen då vissa av dessa verktyg används i helklass. Eleverna övar med stöd av dessa verktyg förmågan att lyssna och förstå, tala (uttal), läsa och förstå, skriva och arbeta självständigt. Studiens resultat visar även en tämligen liten interaktion mellan elever under tiden de arbetar med digitala verktyg.  Lärarnas uppfattningar är att digitala verktyg har en stor betydelse i språkinlärningen hos vuxna elever utan skolbakgrund. Enligt lärarna erbjuder digitala verktyg en mängd olika möjligheter för dessa elever att öva och utveckla samtliga språkfärdigheter. Studien visar även att det finns vissa områden som kan utvecklas. / The purpose of this study is to investigate which digital tools are used in SFI teaching of adult students without school background and how these tools are used, what abilities the students practice and what significance digital tools have in these students language learning. To investigate this, I have used a method combination of structured observations in two A-groups as well as semi-structured interviews with two teachers in these groups. The results show that the digital tools used in the A-course are Ipad and apps, Smart Notebook/Smartboard, Computer, Lunis and Powerpoint. These tools are mostly used for individual work, but there are times when some of these tools are used in full class. With the help of these tools, students practice the ability to listen and understand, speak (pronounce), read and understand, write and work independently. The results also show a fairly small interaction between students while working with digital tools. Teachers’ perceptions are that digital tools are of great importance in the language learning of adult learners without a school background. According to the teachers, digital tools offer a wide variety of opportunities for these students to practice and develop all language skills. The study also shows that there are certain areas that can be developed.