Syftet med denna studie var att undersöka samt analysera hur linjechefer uppfattar en centraliserad HR-funktion, då tidigare forskning påvisar att en HR-transformation kan innebära utmaningar. Det har tidigare konstaterats att samspelet mellan linjechefer och HR-funktionen påverkas av omorganiseringen och aktörerna måste inta nya roller samt förvärva nya kunskaper. Tidigare forskning belyser även att det som förefaller effektivt på en övergripande nivå inte alltid upplevs som effektivt för linjecheferna och därmed behöver linjechefernas åsikter beaktas. Studien bidrar till att synliggöra utvecklingsmöjligheter och förhoppningen har varit att HR-center inom en offentlig organisation ska kunna använda resultatet för att generera ett ändamålsenligt stöd. Studien har genomförts inom Falu kommun som nyligen har genomgått en HR-transformation. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats utifrån tidigare forskning inom ämnet för att kunna förstå vad empirin säger i förhållande till teori. Resultatet visar på att en centraliserad HR-funktion skapar en större styrka till organisationen, genom att HR-specialisterna kan utbyta kunskaper med varandra. HR-transformationen medför dock nya tillvägagångssätt för att hantera personalfrågor och linjecheferna saknar den personliga kontakten. Den nya shared service-organisationen som innebär att linecheferna ska kunna söka ett mer specialiserat stöd hos olika HR-funktioner, leder till att linjecheferna har många olika HR-handläggare i olika ärenden. Respondenterna är överens om att detta är en av baksidorna med HR-transformationen och efterfrågar kontakt med en specifik HR-medarbetare. Linjechefernas anställningstid har betydelse för hur omorganiseringen uppfattas. De linjechefer som varit med under HR-transformationen saknar i större utsträckning en HR-medarbetare på plats. För att HR-funktionen ska få en förståelse för linjechefernas arbete behöver de vara mer närvarande ute i organisationen. Till skillnad från tidigare forskning förefaller det dock finnas en tydlig arbetsfördelning och linjecheferna ser personalansvaret som positivt. Sammanfattningsvis uppfattar linjecheferna den centraliserade HR-funktionen som positiv, HR-medarbetarna är kunniga och stöttande i alla personalärenden. Det finns dock utvecklingsmöjligheter att ta i beaktande för att HR-transformationen ska skapa värde och effektivitet för såväl linjechefer som för HR-funktionen. / The purpose of this study was to investigate and analyze how line managers perceive a centralized HR function, as previous research shows that an HR transformation can pose challenges. It has previously been found that the interaction between line managers and the HR function is influenced by the reorganization and the operators must take on new roles and acquire new knowledge. Earlier research also highlights that what seems to be effective at an overall level is not always perceived as effective for the line managers and thus the line managers' views need to be considered. The study contributes to highlighting development opportunities and the hope has been that HR centers within a public organization should be able to use the results to generate appropriate support. The study has been carried out within Falu commune which has recently undergone an HR transformation. To achieve the purpose, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. The results of the interviews have then been analyzed based on previous research in the subject in order to understand what the empiricism says in relation to theory. The result shows that a centralized HR function creates a greater strength for the organization, because the HR specialists can exchange knowledge with each other. The HR transformation, however, entails new approaches to managing personnel issues and the line managers lack the personal contact. The personal contact does not necessarily mean that there is an HR employee out in the administrations. The new shared service organization, which means that the line managers should be able to apply for a more specialized support from different HR functions, leads to the line managers having many different HR managers in different cases. The respondents agree that this is one of the back sides to the HR transformation and asks for contact with a specific HR employee. The line managers' employment period is important for how the reorganization is perceived. The line managers who participated in the HR transformation lack a HR employee on site to a greater extent. For the HR function to gain an understanding of the work of the line managers, they need to be more present in the organization. However, unlike previous research, it seems that there is a clear division of labor and the line managers see personnel responsibility as positive. To sum up, the line managers perceive the centralized HR function as positive, the HR employees are knowledgeable and supportive in all staff matters. However, there are development opportunities to consider in order for the HR transformation to create value and efficiency for both line managers and for the HR function.

Background This thesis was part of the research programme ‘Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel in Elderly Care’ at Umeå University. Relationships have been found between stress of conscience, perception of conscience, burnout, and social support. No longitudinal studies investigating these relationships have been performed previously, thus it was not known how these relationships develop over time. Neither was it known how stress of conscience and other phenomena of importance might vary between organisations because no comparative studies have been performed. It seems important to organize the care of older people in such a way that healthcare personnel can stay healthy at their workplace, especially because the aging population is expected to grow. Studies have shown that stress of conscience is associated with the well being of healthcare personnel and the quality of care they provide. In order to develop measures against stress of conscience, it seems important to gain a deeper understanding of the aspects in daily work that can generate troubled conscience among healthcare personnel.   Aim The overall aim of this thesis was to describe, compare, and investigate longitudinal relationships between stress of conscience, perceptions of conscience, burnout, social support and person-centred care among healthcare personnel working in two different organisations for residential care of older people. Furthermore, the aim was to deepen the understanding of some aspects of importance that generate troubled conscience at each of the two organisations. Based on the emerging knowledge from the research programme and the results from studies І and ІІ, important aspects that can generate troubled conscience among healthcare personnel were shown to be working with guidelines and working during times of downsizing and reorganisation. Methods Studies Ι and ΙΙ took quantitative approaches with a longitudinal design (Ι) and a cross-sectional design (ΙΙ), while studies ΙΙΙ and IV were based on a qualitative approach. In study Ι, the participants were healthcare personnel working in an organisation for residential care of older people with a public mode of operation located in a small town in northern Sweden (baseline n = 488, follow-up n = 277). In study ΙΙ, the participants were healthcare personnel working in two different organisations chosen to be as different from each other as possible regarding their characteristics. In this study, an organisation with a private mode of operation and located in a large city in the south of Sweden (n = 98) was compared to the baseline data from the publically run organisation from the small town in study Ι (n = 488). In studies ΙΙΙ (n = 8) and IV (n = 7), the participants were care providers working at the same public organisation (ΙΙΙ) and private organisation (IV) as in studies Ι and ΙΙ. Quantitative data were analysed using partial least square regression with jack-knife approximate t-tests, hierarchical cluster analysis with multiscale bootstrap resampling, descriptive statistics, hypotheses tests, effect size measures, and confidence intervals. Qualitative data were analysed using qualitative content analysis. Results The main results showed that the healthcare personnel reported higher levels of stress of conscience than have been reported in other studies. Perceiving one’s conscience as a burden, having high levels of emotional exhaustion and depersonalisation, and noticing disturbing conflicts between co-workers were positively associated with stress of conscience. Associations between stress of conscience and perceiving one’s conscience as a burden and burnout were similar among healthcare personnel despite the differences in the characteristics of the organisations they worked in. Women reported higher levels of stress of conscience and less social support from their co-workers compared to men. This thesis also provides new insights about how working according to guidelines and during times of downsizing and reorganisation can be burdensome issues for care providers and can generate troubled conscience. An overall understanding of care providers experiences of guidelines in daily work was revealed as struggling to do their best; prioritising between arcane guidelines while keeping the residents’ needs in the foreground.  They described experiences that guidelines were coming from above, were controlling and not sufficiently anchored at their workplace. They also described guidelines as stealing time from residents, colliding with each other, lacking practical use and complicating care, and challenging their judgment. An overall understanding of care providers’ experiences of working  during times of downsizing and reorganisation was revealed as perceiving oneself as pinioned in between current circumstances to provide care and what one’s conscience conveyed. They perceived loss of good management, changed working conditions as exhausting and activating their conscience. They also expressed how they perceived troubled conscience when working conditions decreased the quality of care. Conclusion The results is reflected on in relation to a nursing care model as it seems important to understand the results from a society- and organizational perspective as well as from an individual perspective. The results of the thesis show that it is important to provide healthcare personnel with opportunities to follow and express what their conscience tells them at their workplace in order to buffer the effects of stress of conscience. Support, knowledge, involvement, time, and additional resources are key issues that can help care providers to work more constructively with guidelines in their daily practice. The results show that in times of downsizing and reorganisation it is important to exercise leadership that promotes care providers’ feelings of involvement, security, and togetherness in order to relieve some of the healthcare personnel’s burdensome experiences. An overall understanding of the results is that it seems important to organize the residential care of older people in such a way that registered nurses and leaders are able to be present in healthcare personnel’s daily practice. Healthcare personnel need attendant and supportive leaders who can help them to solve various forms of work-related problems and to help them make priorities in the daily care of residents. This seems important regardless of whether the priorities are between guidelines and residents’ needs or a consequence of an increasingly stressful work environment during times of downsizing and reorganisation. Further studies are needed in order to investigate the importance of gender in relation to stress of conscience and if different kinds of support are needed for women than for men in order to buffer the effects of stress of conscience. Finally, more longitudinal multilevel studies are needed in order to investigate how organisations’ characteristics and organisational changes affect healthcare personnel’s levels of stress of conscience. / Bakgrund Denna avhandling var en del av forskningsprojektet ”Samvetsstress och utbrändhet bland personal inom äldreomsorg”, vid Umeå universitet. Resultat har visat att det finns samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet och socialt stöd. Inga longitudinella studier som undersöker dessa samband har utförts tidigare och därför är det inte känt hur dessa samband kan utvecklas över tid. Det är inte heller känt hur samvetsstress och andra betydelsefulla fenomen kan variera mellan organisationer eftersom jämförande studier saknas. Det är viktigt att organisera vården av äldre personer på ett sådant sätt att vårdpersonal kan hålla sig friska på sina arbetsplatser, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Studier har visat att samvetsstress är relaterat med vårdpersonalens välbefinnande och kvaliteten på den vård de tillhandahåller. För att utveckla åtgärder mot samvetsstress är det viktigt att få en djupare förståelse om aspekter i det dagliga arbetet som kan generera dåligt samvete hos vårdpersonal. SyfteDet övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva, jämföra och undersöka longitudinella samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet, socialt stöd och personcentrerad vård bland vårdpersonal som arbetar inom två olika organisationer för äldreomsorg. Syftet innefattade även att fördjupa förståelsen av betydelsefulla aspekter som genererar dåligt samvete inom båda organisationerna. Baserat på den framväxande kunskapen från forskningsprogrammet och resultaten från delstudierna І och ІІ framkom det att viktiga aspekter som kan generera dåligt samvete var att arbeta med riktlinjer och att arbeta i tider av nedskärning och omorganisering. Metod Studierna Ι och ΙΙ baseras på kvantitativa metoder, en med longitudinell design (Ι) och en med tvärsnittsstudie design (ΙΙ).  Studierna ΙΙΙ och IV baseras på kvalitativ metod. Deltagarna i delstudie Ι bestod av vårdpersonal som arbetade inom en offentlig organisation för äldreomsorg lokaliserad i en liten stad i norra Sverige (baseline n = 488, uppföljning n = 277). Deltagarna i delstudie ΙΙ var all vårdpersonal som arbetade inom två olika organisationer för äldreomsorg valda att vara så olika varandra som möjligt gällande olika karaktäristika. Den ena organisationen hade privat driftsform och var belägen i en stor stad i södra Sverige (n = 98), baseline data från studie Ι (n = 488) användes beträffande den andra organisationen. Delstudierna ΙΙΙ (n = 8) och IV (n = 7) bestod av vårdpersonal som arbetar inom samma offentliga organisation (ΙΙΙ) och privata organisation (IV) som i delstudierna Ι och ΙΙ. Kvantitativt data analyserades med ‘partiel least squares regression’ och ‘jackknife’ approximativa t-tester, hierarkisk klusteranalys med ‘multiscale bootstrap resampling’, beskrivande statistik, hypotestester, olika effektmått, konfidensintervall. Kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Huvudresultaten visade att vårdpersonal skattade högre nivåer av samvetsstress jämfört med vad som har rapporterats i andra studier. Resultaten visade att uppfatta sitt samvete som en börda, höga nivåer av emotionell utmattning och cynism samt att bevittna störande konflikter mellan medarbetare var positivt korrelerat med samvetsstress. Trots stora skillnader gällande organisationernas karaktäristika var sambanden mellan samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda samt utbrändhet samstämmiga. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och mindre socialt stöd från sina arbetskamrater jämfört med män.  Denna avhandling ger också nya insikter om hur arbete i enlighet med riktlinjer och under tider av nedskärningar och omorganisering kan vara en tung börda för vårdpersonal att bära och hur det kan generera dåligt samvete. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenhet av riktlinjer i det dagliga arbetet visade att vårdpersonalen kämpar för att göra sitt bästa, prioriterar mellan svårbegripliga riktlinjer samtidigt som boendes behov hålls i förgrunden. Vårdpersonalen beskrev hur dom upplevde att riktlinjer kommer från ovan, är kontrollerande och inte tillräckligt förankrade.  De beskrev också hur riktlinjer tar tid från de boende, krockar med varandra, saknar praktisk nytta och komplicerar omvårdnaden samt utmanar det egna omdömet. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta under tider av nedskärningar och omorganisering visade att vårdpersonalen uppfattar sig själv som bakbundna mellan rådande omständigheter att ge omvårdnad och vad deras samvete förmedlar. Vårdpersonalen upplevde sig vara utan gott ledarskap och förändrade arbetsvillkor som utmattande och aktiverade samvetet. Vårdpersonalen uttryckte också hur de fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten. Slutsatser Eftersom det förefaller viktigt att förstå resultaten utifrån ett samhälls- och organisationsperspektiv likväl som ur ett individperspektiv utförs reflektioner av resultaten utifrån en omvårdnadsmodell. Resultat i denna avhandling visar att det är viktigt att ge vårdpersonalen möjligheter att på sin arbetsplats följa och uttrycka vad deras samvete säger för att effekterna av samvetsstress ska mildras. Stöd, kunskap, engagemang, tid och övriga resurser är faktorer av betydelse som kan hjälpa vårdpersonal att arbeta mer konstruktivt med riktlinjer i sitt dagliga arbete. Resultaten visar att i tider präglade av nedskärningar och omorganisering är det viktigt med ledarskap som främjar vårdpersonals känslor av engagemang, trygghet och gemenskap för att en del av vårdpersonalens betungande erfarenheter ska kunna lindras. En övergripande förståelse av resultaten är att det förefaller vara av vikt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i vårdpersonalens dagliga praktiska arbete. Vårdpersonal behöver stödjande och tillgängliga ledare som kan hjälpa till att lösa olika former av arbetsrelaterade problem och att göra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden. Detta förefaller vara av vikt oavsett om prioriteringarna är mellan riktlinjer och boendes behov eller en konsekvens av en av en alltmer stressig arbetsmiljö under tider av nedskärningar och omorganisering. Ytterligare studier behövs för att undersöka vikten av genus i relation till samvetsstress och om olika former av stöd behövs för kvinnor och män i syfte att mildra effekterna av samvetsstress. Det behövs fler longitudinella ‘multilevel’ studier för att kunna undersöka hur organisationers karaktäristiska kan påverka vårdpersonalens nivåer av samvetsstress. / Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel

Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid.

Prestationsmätning och daglig styrning är två frekvent förekommande styrmedel i verksamheter oavsett bransch. I samband med att styrmedel ifrågasätts blir förändringsprocesser aktuella för företag. En vanligt förekommande förändringsprocess idag är en omorganisering. I denna fallstudie identifieras faktiska insikter om prestationsmätning och daglig styrning i en koncern med olika verksamheter. Syftet är att analysera samt förklara utformning och användning av prestationsmätning och daglig styrning på enhetsnivå i en verksamhet som genomgått en omorganisation. Studien bygger vidare på tidigare studiers slutsatser om målöverensstämmelse med prestationsmätning efter en omorganisation och har sin teoretiska utgångspunkt i målstyrning tillsammans med målsättningsteorin. Studiens metod är kvalitativ med inslag av deduktion och induktion. I fallstudien används semistrukturerade intervjuer vid insamling av empiri. Studien visar att det finns ett samband mellan utformning samt användning av prestationsmätning och daglig styrning trots att det är olika verksamheter som bedrivs. Sambandet mellan utformning och användning grundar sig i att båda faktorerna är beroende av ett företags målstyrning och hur de bryts ner för respektive verksamhet. Hur en verksamhet utformar och använder prestationsmätning och daglig styrning beror på verksamheten som bedrivs. Följaktligen utformas och används olika kombinationer av finansiella, icke-finansiella, individuella samt kollektiva mål och mått. Studiens slutsatser är att målstyrning är en viktig faktor när ett företag utformar samt använder prestationsmätning och daglig styrning. Omorganisering är en mindre yttre faktor men kan vara bidragande för att identifiera samordningsvinster som inte tidigare existerade. / Performance measurement and daily control are two frequently occurring policy instruments in businesses regardless of industry. In connection with the questioning of instruments, change processes become relevant for the business. Today, a well-known change process is a reorganization. This case study identifies actual insights about performance measurement and daily control in a group with various businesses. The purpose is to analyze and explain the design and use of performance measurement and daily control at unit level in a business that has undergone a reorganization. The study isfurther based on previous studies’ conclusions about goal congruence with performance measurement after reorganization and the theoretical framework used is management by objectives combined with the goal-setting theory.The method of the study is qualitative with elements of deduction and induction. In the case study, semi-structured interviews are used for collecting empirical data. The study shows that there is a connection between design and the use of performance measurement and daily control, even though different businesses are conducted. The connection between design and use is based on the fact that both factors depend on a company's management by objectives and how they are broken down for each business. How a business designs and uses performance measurement and daily control depends on the business being conducted. Consequently, different combinations of financial, non-financial, individual and collective goals and measures are designed and used. The study concludes that management by objectives is an important factor when a company designs and uses performance measurement and daily control. Reorganization is a minor external factor but can help in identifying synergy effects that did not previously exist.

Det finns stora förbättringsmöjligheter inom logistiken i byggbranschen då den idag är väldigt kostsam och innebär många störningar i produktionen. Den logistik som sköts av underentreprenörerna i ett byggprojekt är ofta ej synkroniserad med huvudentreprenörens logistik vilket innebär ytterligare svårigheter. Dålig kommunikationen mellan aktörerna och en relation som karaktäriseras av misstro försvårar en mer integrerad logistik. Denna studie syftar därmed till att undersöka en alternativ lösning där huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar. En sådan lösning innebär att huvudentreprenören är ansvarig för all logistik och att underentreprenören utför monteringen. Genom intervjuer med en huvudentreprenör samt flera underentreprenörer och leverantörer har denna studie försökt besvara både hur bygglogistiken och relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör påverkas. I och med ett övertagande av materialansvaret får huvudentreprenören ökad kontroll över logistiken vilket innebär ett större ansvar men även möjligheter att förbättra leveranssäkerheten och att huvudtidplanen följs. Då de hanterar all logistik kan de i högre grad nyttja resurser som t.ex. samlastning via mellanlager och en intern tredjepartlogistiker. Huvudentreprenören kan även ha en tidigare och tydligare kommunikation med leverantören. Underentreprenören får ett minskat ansvar i och med övertagandet och även en minskad kontroll över logistiken vilket leder till att de blir mer beroende av huvudentreprenören. Detta innebär ett ökat samarbete mellan aktörerna och därmed krävs en förbättrad kommunikation. Ett övertagande innebär vidare att huvudentreprenören blir mindre beroende av underentreprenören vilket ökar risken för att underentreprenören ersätts. Den främsta fördelen med ett förändrat materialansvar är enligt studien att byggplatslogistiken förbättras. Svårigheter i övertagandet ligger dels i kulturella normer då det innebär en förändring av underentreprenörens roll i bygglogistiken men även i huvudentreprenörens brist på kunskap om underentreprenörens material. Vidare visar studien att det finns en oro bland aktörerna kring vem som är ansvarig vid problem med materialet och att omorganiseringen kräver en utredningsprocess som avgör om byggnationsfel orsakats av materialfel eller monteringsfel. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor potential i att huvudentreprenören övertar underentreprenörens materialansvar men för att en sådan omorganisering ska bli lyckad så bör underentreprenören vara involverad i utformandet. Vidare krävs en tydlig ansvarsfördelning, en förbättrad kommunikation och en förståelse för andra aktörers perspektiv. Lyckas aktörerna med detta kan omorganiseringen innebära en effektivare produktion. / In the area of building logistics there are great possibilities for improvement since it is today very costly and entails many disruptions in the production. The logistics handled by the subcontractors are often not synchronized with the logistics of the main contractor which leads to more difficulties. Bad communication between the actors and a relationship characterized by mistrust hinders more integrated logistics. The purpose of this study is to examine an alternative solution where the material responsibility is changed from the subcontractor to the main contractor. Such a solution entails that the main contractor is responsible for all the logistics and that the subcontractor will perform the assembly. Through interviews with a main contractor and several subcontractors and suppliers this study aims to answer both how the building logistics and the relationship between main contractor and subcontractor will be affected. As an effect of the change of material responsibility the main contractor will get a higher level of control over the logistics which results in a bigger responsibility but also the possibility to improve deliverance certainty and that the main time schedule is followed. As a consequence of them handling all the logistics they can to a greater extent utilize resources such as joint loading via storage facilities or an internal third-party logistics provider. The main contractor can have an earlier and more direct communication with the supplier. The subcontractor will have less responsibility as a result of the change but also a lowered control over the logistics which leads to a stronger dependence on the main contractor. This implies an increased cooperation between the actors and thus a demand for an improved communication. The main contractor will become less dependent on the subcontractor and therefore the risk for the subcontractor to be replaced will increase. The main benefit with the change of material responsibility is according to the study that the on-site logistics will improve. Difficulties with the reorganization are partly in cultural norms as it will change the subcontractor’s role in the construction logistics and partly in the main contractor’s lack of knowledge about the subcontractor’s material. The study also shows that there is a worry among the actors about who is responsible when a material problem occurs and the change demands an investigation process to determine whether a construction error is caused by a material or assembly error.  To conclude; this study shows a big potential in the material responsibility changing from the subcontractor to the main contractor but for such a reorganization to be successful the subcontractor should be included in the process of developing the reorganization. Furthermore, this demand a clear division of responsibilities, an improved communication and an understanding for the other actors’ perspective. If the actors succeed with this change of material responsibility it can lead to a more effective production.

Abstract Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Tom Karmfalk & Filippa Olsson Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: COVID-19 - A swedish corporate group's nightmare or possibility? ___________________________________________________________________________ Purpose: The purpose of this study is to provide an insight into the leadership within an industry in a highly crisis-affected industry and contribute to insights into the importance of leadership and the impact on crisis management. With support from the qualitative data collection via semi-structured interviews, the study will show how the pandemic has been handled by leaders in Parks and Resorts in a very vulnerable industry, the hospitality industry. Problem formulation: How have leaders in a swedish corporate group in the hospitality industry acted to handle the consequences followed by COVID-19? Method: A case study that deals with the phenomenon of leadership in the COVID-19 crisis in its various forms. Through an inductive approach. The collection of data has taken the form of a qualitative collection method. Conclusion: This study shows the results of how important it is to have good and safe leadership in a crisis, how leaders handle stress and the value of communication for a corporate group striving for a goal. Also a group's forced reorganization because of COVID-19 and how stakeholders can affect a corporation's result during a crisis. Key words: COVID-19, Organization, Leadership, Corporate group, Crisis, Stress, Reorganization, Stakeholders / Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Linnéuniversitetet i Kalmar., VT 2021. Författare: Tom Karmfalk & Filippa Olsson Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Titel: COVID-19 - En svensk koncerns mardröm eller möjlighet. ___________________________________________________________________________ Syfte: Syftet med den här studien är att ge en inblick i ledarskap vid en extrem krissituation som COVID-19 och genom den informationen bidra till hur verksamheter ska arbeta med ledarskap och krishantering. Med stöd i den kvalitativa datainsamlingen via semistrukturerade intervjuer, kommer studien visa på hur pandemin hanterats av ledare i Parks and Resorts inom en väldigt utsatt bransch, besöksnäringen. Problemformulering: Hur har ledare i en svensk koncern inom besöksnäringen agerat för att hantera konsekvenserna till följd av COVID-19? Metod: En fallstudie som behandlar fenomenet ledarskap vid krisen COVID-19 i dess olika former. Genom en induktiv ansats. Insamling av data har skett i form av en kvalitativ insamlingsmetod. Slutsats: Den här studien visar resultat på hur viktigt det är med bra och tryggt ledarskap vid en kris, hur ledare hanterar stress och kommunikationens värde för en koncerns strävan efter ett mål. Även en koncerns påtvingade omorganisering av COVID-19 samt hur intressenter kan påverka en verksamhets resultat under en kris. Nyckelord: COVID-19, Organisation, Ledarskap, Koncern, Kris, Stress, Omorganisering, Intressenter

The aim of the study was to illustrate how evidence-based praxis is implemented in the police agencies activities with crime prevention work. We asked two questions: a) What actions does the Swedish Police authority take when implementing evidence-based praxis in its operations? and b) What opportunities contra difficulties do the managers, community police officers and teachers at the police institute see with evidence-based praxis? This was investigated through qualitative interviews in order to capture the participants personal opinions and experiences about the subject. Evidence-based policies are practiced through the crime-prevention work that takes place through local cooperations. The role of community police officers constitutes an important strategic role as being cosmopolitan, which ensures that communication between the police and society works, which in turn forms the basis for the crime-prevention work. The result also shows that the police cannot take care of law enforcement on their own initiative; responsibility also rests on individuals, groups and other organizations. We see patterns of a majorly positive attitude within the police, which contradicts previous research. There are not enough evidence-based methods within all working fields of the police, which has emerged as an important factor in order to implement evidence-based praxis. Whilst the police may be positive towards evidence-based methods, they can not solely rely on them. The resources are too lacking in order for the evidence-based praxis to also permeate the police authority's work. In order for the police authority's work to be carried out by evidence-based methods, community police officers need to have a higher status internally. They also need a mandate in the form of being able to make decisions about operative resources. The main contribution of the study´s is that evidence-based praxis needs to be strategically implemented, and the key people who work primarily with evidence-based praxis needs a higher status within the organization.