Intresset för hållbar utveckling har ökat under de senaste decennierna och likaså intresset hos företag i form av Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhetsrapportering. Detta ökade engagemang leder till att företag behöver utveckla ett effektivt hållbarhetsarbete samt verksamma hållbarhetspolicys inom företaget. Däremot kan det vara svårt att säga hur väl de principer som fastställts i arbetet med CSR förankras internt inom företag.   Problemet som studien undersöker är hur information om CSR sprids internt inom en organisation och vilka effekter informationskällorna får med hänsyn till de anställdas medvetenhet om och involvering i CSR-arbetet. En bransch som tidigare forskning menar redovisar minst icke-finansiell information är försäkringsbranschen. Syftet med studien är att beskriva hur försäkringsföretag arbetar med och informerar organisationen om CSR-beslut med fokus på hur hållbarhetsarbetet sprids och förankras inom organisationen. Genom att analysera hur olika led inom en organisation får information om CSR vill studien skapa förståelse över förankringen av CSR för att visa vilka interna effekter arbetet ger sett till anställdas medvetenhet och involvering.   Studiens metod är av kvalitativ karaktär med ett interpretativt synsätt. Genomförandet av studien har gjorts genom att undersöka tre försäkringsföretag. Intervjuer med hållbarhets-ansvariga och anställda på respektive försäkringsföretag har gjorts för att erhålla olika led inom organisationsstrukturens perspektiv på hur beslut om CSR kommuniceras och förankras inom organisationen.   Studien visar att samtliga försäkringsföretag arbetar med alla tre dimensioner av CSR, men lägger störst fokus vid den sociala och den miljömässiga dimensionen. Informationskällorna till CSR inom försäkringsföretag varierar beroende på vilken arbetsroll som besitts. Däremot är intranätet den främsta informationskällan som de anställda hittar information om företagets CSR-arbete. Intranätet innefattar dock en risk i att den anställda själv kan välja att inte åta sig informationen som finns tillgänglig. Detta resulterar till ett mindre engagemang och involvering i CSR-arbetet och är något som några respondenter till denna studie har visat. Samtliga respondenter i studien är medvetna om sitt företags CSR-arbete och engageras och involveras i dessa i olika utsträckningar beroende på vilket intresse de har för ämnet. Studien visar även att CSR-arbetet inom försäkringsföretag resulterar i interna effekter, det vill säga organisatoriskt engagemang, organisatorisk identifiering och organisatoriskt förtroende. Dessa effekter förstärks med hjälp av ett ansenligt CSR-arbete och innebär således att den anställde känner större organisatoriskt åtagande mot organisationen.

Gemensamma operationer handlar om att integrera stridskrafter, samtidigt som försvarsgrenar innebär en uppdelning av stridskrafter i separata organisationer. Hur påverkar en försvarsmakts organisationsstruktur dess förmåga att genomföra gemensamma operationer? I uppsatsen studeras Försvarsmaktens omorganisation till försvarsgrensstaber i perioden 2018–2021 som ett fall av militär organiserad för gemensamma operationer. Henry Mintzbergs Structure in Fives och Aaron P. Jacksons The Four Aspects of Joint används för att kombinera ett organisationsteoretiskt och krigsvetenskapligt perspektiv. Organisationens struktur utläses ur offentliga dokument. Den teoretiska analysen visar att Försvarsmaktens förmåga att integrera stridskrafter i gemensamma operationer kan minska till följd av omorganisationen. Detta beror på en ökad divisionalisering (uppdelning i självständigare delar) respektive avveckling av gemensamma ledningsstrukturer. Som slutsats föreslår författaren att relationen mellan organisationsstruktur och gemensamma operationer kan beskrivas med hjälp av två sammanhängande modeller. Den ena beskriver stridskrafter med olika stark organisatorisk självständighet. Den andra ställer stridskraft som organisatoriskt indelningskriterium mot indelningar med integrerade stridskrafter. Styrkor och svagheter i val av struktur beskrivs utifrån hur väl olika interdependencies (ömsesidiga beroenden) hanteras. Författaren föreslår att gemensamma ledningsstrukturer är nödvändiga för att överkomma de inneboende motsättningar som finns i varje organisatorisk grundlösning. Efter analysen tydliggörs att den krigsvetenskapliga teorin påverkas av ett utgångsperspektiv som förutsätter existensen av självständiga försvarsgrenar. Organisationsteorins bidrag utgör enbreddning av detta perspektiv.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka internkommunikationens roll i förhållande till organisationskulturen vid omorganiseringar, på ett medieföretag som befinner sig i kontinuerliga förändringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom olika yrkesbefattningar har vi fått insikt i personernas arbetsrelaterade livsvärld och därmed erhållit förståelse för internkommunikationens kännetecknande drag samt organisationskulturen inom företaget. Studiens resultat visade att de anställda var nöjda med kommunikationen vid tillkännagivandet av omorganiseringar. Uppföljningen visade sig enligt medarbetarna vara bristande eftersom internkommunikationen användes relativt linjärt. Det blev också synligt att de ständiga omorganiseringarna påverkar företagets kultur och att strukturen bidrar till utmaningar gällande ömsesidig dialog mellan de olika yrkesbefattningarna. / This study was intended to investigate which role internal communication has in relation to the organizational culture during organizational change in a media company characterized by continuous change. Qualitative interviews with respondents at different working positions enabled insight in the interviewees’ experiences which created an understanding for the internal communication and the culture within the organization. The results showed that the employees were satisfied with the communication during the announcement of the organizational change. In contrast to this, the follow-up procedure was found to be inadequate since the internal communication was used relatively linear. Furthermore, the study indicated that the persisting changes affect the organizational culture. In addition to this, the structure of the company can prevent dialogue between different working positions.

Inom revisionsbranschen har attraktionskraften till yrket minskat och antalet revisorer har gradvis blivit färre den senaste tiden. Revisorer har dock en lika viktig funktion i samhället idag och förväntas även ha det i framtiden. Enligt forskning är personalomsättningen inom revisionsbranschen hög, men den har främst fokuserat på de större revisionsföretagen. Det finns fyra stora revisionsföretag som idag har marknadskoncentration, men det finns även många andra revisionsföretag utöver det som också fyller en viktig funktion på marknaden. Denna studie fokuserar på medelstora revisionsföretag och ämnar att addera kunskap till tidigare forskning samt lyfta hur dessa problem hanteras i medelstora revisionsföretag. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur medelstora revisionsföretag arbetar med attraktionskraft och personalomsättning. Därav genomfördes en kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med personer som har högre befattningar på medelstora revisionsföretag i Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Ur studien framgår det att de medelstora revisionsföretagen inte upplever lika hög personalomsättning som den övriga branschen, men att attraktionskraften är ett större problem. Det har skett ett skifte och den yngre generationen attraheras inte av traditionella karriärvägen inom revision, utan prioriterar annorlunda och värderar privatlivet högre än förut. Den höga arbetsbelastningen under högsäsong är ett gemensamt problem inom revisionsbranschen där de medelstora revisionsföretagen i studien ständigt uppfattas arbeta med att hitta hållbara lösningar på detta. Studien indikerar även att de traditionella byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturerna inte är lika framträdande i medelstora revisionsföretag. Det framgår i studien att desto mer hierarkiskt ett företag verkar desto högre personalomsättning. Av studien uppfattas de medelstora revisionsföretagen ha hittat sitt eget sätt att organisera företagen samt agera på  personalomsättningen och därmed bibehålla en lägre personalomsättning än revisionsbranschen i stort. / Abstract Title: The attractiveness of audit firms: Are medium-sized audit firms going their own way? In the audit industry, the attractiveness of the profession has declined and the number of auditors has gradually decreased recently. However, auditors play an equally important role in society today and are expected to do so in the future. According to research, staff turnover in the audit industry is high, but it has mainly focused on the larger audit firms. There are four large audit firms that currently have market concentration, but there are also many other audit firms in addition to them that also fulfill an important function in the market. This study focuses on medium-sized audit firms and aims to add knowledge to previous research and highlight how these problems are handled in medium-sized audit firms. The purpose of the study is to create knowledge about how medium-sized audit firms work with attractiveness and staff turnover. Therefore, a qualitative study was conducted based on five semi-structured interviews with people who had senior positions in medium-sized audit firms in Sweden. The collected data material was then analyzed through a thematic analysis. The study shows that medium-sized audit firms do not experience as high staff turnover as the rest of the industry, but that attractiveness is a bigger problem. There has been a shift and the younger generation is not attracted to the traditional career path in audit, but prioritizes differently and values personal life more than before. The high workload during peak season is a common problem in the audit industry, and the medium-sized audit firms in the study are perceived to be constantly working to find sustainable solutions to this. The study also indicates that the traditional bureaucratic and hierarchical organizational structures are not as prominent in medium-sized audit firms. The study shows that the more hierarchical a firm appears to be, the higher the staff turnover. The study suggests that medium-sized audit firms have found their own way of organizing their firms and responding to staff turnover, thus maintaining a lower staff turnover than the audit industry as a whole.

I dagens samhälle sker det snabba förändringar som ställer krav på att förbättringsarbetet drivs framåt. Organisationer med en stark organisationsstruktur har goda värderingar med en tydlig kommunikation där kvalitetsledning tillämpas. Organisationer som arbetar framgångsrikt med kvalité, verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar har vanligtvis en stark förbättringskultur. För en lyckad förbättringskultur är det viktigt med ett gott ledarskap och ett gott medarbetarskap. Det förekommer ytterst lite forskning gällande sambandet mellan sociala medier och kvalitetsledning. Eftersom sociala medier som forskningsmetod är användbart inom flertal ämnesområden utforskar studien om det kan appliceras inom kvalitetsledning. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av hur organisationsstruktur påverkar förbättringskultur ur ett ledarskap och medarbetarskap perspektiv via sociala medier. En kvalitativ enkätundersökning genomfördes via sociala medier med en kvalitativ innehållsanalys av data. Resultatet visade på temat förutsättningar för kvalitetsutveckling, vilket innefattar kategorierna förbättringskultur och organisationsstruktur. Studien visade att ett samband mellan organisationsstruktur och förbättringskultur kunde påvisas genom att belysa respondenternas upplevelser via sociala medier. Studien visade även att organisationsstruktur och förbättringskultur är två aspekter som påverkar och är beroende av varandra för att kunna skapa förutsättningar för kvalitetsutveckling. / In today's society fast changes demand adequate quality improvement. A good organizational structure facilitates good values, clear communication as well as apply quality management. Organizations that work successfully with quality improvement, organization development and continuous improvement tend to have a strong improvement culture. Good leadership and employeeship is required for a successful improvement culture. Social media is used as a research method in several fields. However, there is limited research regarding the connection between social media and quality management. The study explores whether it can be applied in quality management. The purpose of the study is to illuminate the experience of how organizational structure affects improvement culture from a leader and employee perspective through social media. A qualitative survey was conducted through social media followed by a qualitative content analysis. The study resulted in the theme considerations for quality development, which included the two categories improvement culture and organizational structure. The study showed a connection between organizational structure and improvement culture, which was illuminated through the respondents' experiences via social media. The study also showed that organizational structure and improvement culture are two aspects that influence and are interdependent of one another to facilitate quality development. / <p>2022-06-05</p>

Tidigare forskning har visat på att kommunikation är betydelsefullt för alla organisationer, däribland även för den hierarkiska revisionsverksamheten. Kommunikation beskrivs vanligen som en nyckelfunktion för att utföra en god revision och skapa komfort mellan medarbetare och i sin tur till samhället. Forskning visar däremot på att den hierarkiska strukturen motarbetar god kommunikation, vilket resulterar i ett problematiskt dilemma. Samtidigt finns det annan forskning som menar att strukturen främjar god kommunikation vilket tyder på att den befintliga forskningen är motstridig. Ett fåtal studier har studerat den interna kommunikationen i revisionsverksamheten, men dessa har främst haft ett ledarskapsperspektiv eller syftat till att förklara underordnades svårigheter att tala ut. Denna studie syftar till att täcka dessa brister genom att beskriva vilken påverkan den hierarkiska organisationsstrukturen har på den interna kommunikationen inom revisionsverksamheten och i sin tur på revisionskomforten. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med revisorer på olika hierarkiska nivåer i de fem största revisionsbolagen. Studiens resultat indikerar att den interna kommunikationen i revisionsverksamheten påverkas av den hierarkiska organisationsstrukturen i termer av dess medföljande auktoritet, destruktiva beteende och kunskapsgap. Den befintliga auktoriteten och tillkommande normer medför att den interna kommunikationen förväntas att följa den hierarkiska befälskedjan. Det befintliga kunskapsgapet, men även auktoriteten har resulterat i en respekt för seniora revisorer, vilket i sin tur medfört att underordnade blir återhållsamma med vad de väljer att kommunicera uppåt i organisationen. Det är främst den uppåtgående kommunikationen som påverkas av de ovannämnda faktorerna. Vidare har den horisontella kommunikationen påverkats i termer av att den ökat i mängd, främst bland underordnade då de vill minimera de sociala kostnaderna som tillkommer vid uppåtgående kommunikation. Slutligen indikerar studien på att intern kommunikation är av betydelse för komfortskapande. Det har dock framkommit att komfortskapande skiljer sig beroende på vilken hierarkisk nivå revisorerna är på. / Previous research has shown that communication is important for all organizations, including the hierarchical audit operations. Communication is often described as a key function for performing a good audit and for the creation of comfort between employees and in turn, comfort to the society. Research, on the other hand, shows that the hierarchical structure counteracts good communication, which results in a problematic dilemma. At the same time, there is other research that believes that the structure fosters good communication, which indicates that the existing research is contradictory. Few studies have studied internal communication in the auditing operation, but these have mainly had a leadership perspective or aimed at explaining subordinates’ difficulties in speaking out. This study thus aims to cover these shortcomings by describing the impact of the hierarchical organizational structure on the internal communication within the audit operations. Furthermore, the study aims to investigate the impact of internal communication on audit comfort. In order to answer the study’s research questions, semi-structured interviews were conducted with auditors at different hierarchical levels in the five largest auditing companies.  The results of the study indicate that the internal communication in the auditing operations is affected by the hierarchical organizational structure in terms of its accompanying authority, destructive behaviour and knowledge gap. The existing authority and additional norms entail that internal communication is expected to follow the hierarchical chain of command. The existing knowledge gap, but also the authority, has resulted in a respect for the senior auditors, which in turn has meant that subordinates become restrained with what they choose to communicate upwards in the organization. It is mainly the upward communication that is affected by the above-mentioned factors. Horizontal communication has also been affected in terms of the fact that it has increased in quantity, mainly among subordinates as they want to minimize social costs that fall upon upward communication. Finally, the study indicates that internal communication is important for comfort creation. However, it has emerged that comfort creation differs depending on the hierarchical level the auditors are at.

Bakgrund och problem: Integrationsprocessen, och strategin som anammas vid integration av förvärv, anses vara en vital aspekt för förvärvets potentiella framgång. Studier visar däremot hur det utgör en av de svåraste faserna vid företagsförvärv, och utgör därav en stor anledning till att förvärv misslyckas. Problematiken som belyses i tidigare studier är skapandet av balans mellan integration och autonomi. Däremot identifieras inte hur den här balansen kan uppnås eller vad som påverkar organisationers val av integration, där det här troligen kan relateras till den förvärvande organisationens struktur och styrningen. Det uppdagas därmed en kunskapslucka i tidigare studier kring hur organisatoriska förutsättningar påverkar förvärvs- och integrationsprocessen, vilka konsekvenser det har för skapandet av balans, samt vilka aspekter som är viktiga för förvärvets potentiella framgång. Tidigare studier placerar fokus på de individuella moment som förvärvsprocessen utgörs av, därav ämnar studien även att bidra med ett helhetsperspektiv genom framtagning av ett ramverk som kan användas vid genomförande av förvärvs- och integrationsprocesser.  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur förvärvs- och integrationsprocessen påverkas av organisatoriska förutsättningar i strategi, struktur och styrning. Vidare ämnar studien att identifiera och analysera vilka faktorer som är väsentliga att beakta under förvärvs- och integrationsprocessen. Avslutningsvis presenteras ett ramverk för förvärvs- och integrationsprocessen, vilket kan användas av företag för att underlätta processen och bidra till förvärvets framgång. Metod: En kvalitativ forskningsansats har använts för genomförande av studien. En fallstudie har utförts på NIBE Group, vilket utgör en välkänd koncern med uttalad förvärvsstrategi och lång erfarenhet av lyckade företagsförvärv. Studien är indelad i tre avsnitt; teoretisk referensram, empirisk referensram samt analys. Det teoretiska avsnittet ämnar skapa förståelse för företagsförvärv, organisationsstruktur samt styrning. Det empiriska materialet har sedan insamlats genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från NIBE och sex tillhörande dotterbolag. Avsnittet har till syfte att skapa en helhetsförståelse för hur en förvärvsstrategi samt förvärvs- och integrationsprocess kan se ut, och vilka aspekter som betraktas som viktiga av både förvärvande och förvärvade bolag. Slutligen analyseras teori och empiri i analysavsnittet, vilket mynnar ut i det framtagna ramverket.  Slutsats: Studiens resultat belyser behovet av att anamma ett helhetsperspektiv vid analys och genomförande av förvärvs- och integrationsprocessen, då samtliga moment har en inverkan på varandra. Det föreligger ett samband mellan organisationsstruktur, förvärvsstrategi samt förvärvs- och integrationsprocess, där konsensus mellan de olika faktorerna är viktigt för att undvika en del svårigheter som kan hämma förvärvets framgång. Ytterligare poängteras vikten av kontroll och samordning inom aspekter som finansiell rapportering, IT samt människor, för att möjliggöra givande av autonomi. Studien resulterade även i framtagning av ett ramverk för användning vid företagsförvärv. Modellen belyser både vikten av ett helhetsperspektiv, men även vilka aspekter som är viktiga att beakta vid varje moment, vilket kan minska potentiella hinder under processens genomförande. / Background and problem: The integration process, and the strategy adopted during post-acquisition integration, is considered an important aspect of the acquisition's potential success. Studies, on the other hand, show how it is one of the most difficult phases of an acquisition, and therefore constitutes a major reason why acquisitions fail. The problem highlighted in previous studies is the creation of balance between integration and autonomy. However, it does not identify how this balance can be achieved or what influences the choice of integration level, where this can probably be related to the structure and governance of the acquiring organization. Thus, there is a knowledge gap discovered in previous studies on how organizational conditions affect the acquisition and integration process, what consequences it has for the creation of balance, and which aspects that are important for potential success. Previous studies place focus on the individual phases that the acquisition process consists of, hence this study also intends to contribute with a holistic perspective by developing a framework that can be used during the acquisition and integration processes.  Purpose: The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the acquisition- and integration process is affected by organizational conditions in strategy, structure and governance. Furthermore, the study aims to identify and analyze which factors are important to consider during the acquisition- and integration process. Finally, a framework for the acquisition- and integration process is presented, which can be used by companies to facilitate the process and contribute to the success of the acquisition.  Method: A qualitative research approach has been used to carry out the study. A case study has been conducted at NIBE Group, which is a well-known group with a pronounced acquisition strategy and long experience of successful acquisitions. The study is divided into three sections; theoretical frame of reference, empirical frame of reference and analysis. The theoretical section aims to create an understanding of acquisitions, organizational structure and governance. The empirical material has then been collected through semi-structured interviews with respondents from NIBE and six associated subsidiaries. The purpose of the section is to create a holistic understanding of an acquisition strategy, as well as what the acquisition and integration process can look like, and which aspects that are considered important by both acquiring and acquired companies. Finally, theory and empirical data are analyzed in the analysis section, which results in the developed framework. Conclusion: The results of the study highlight the need to adopt a holistic perspective when analyzing and implementing the acquisition and integration process, as all elements have an impact on each other. There is a relationship between organizational structure, acquisition strategy and the acquisition- and integration process, where consensus between the various factors is important to avoid some difficulties that may hinder the success of the acquisition. Furthermore, the importance of control and coordination in aspects such as financial reporting, IT and people is emphasized, to enable the granting of autonomy. The study also resulted in the development of a framework for use during acquisitions. The model highlights both the importance of a holistic perspective, but also which aspects are important to consider at each step, which can reduce potential obstacles during the process.

The national security of Sweden has changed as a result of the Russian invasion of Ukraine. To conduct an active defence, to work preventively, and to meet presumed threats, the Swedish Armed Forces need knowledge about organisational learning. Organisational structure is a factor that influence organisational learning. The purpose of the study was to investigate how organisational structure is perceived to affect organisational learning and safety in a military organisation. A single case study was conducted at the Swedish Armed Forces Air Force, where 17 individuals at different organisational levels were interviewed. The data collection method- was semi-structured interviews, and the analytical method was thematic analysis.The study has identified three overall themes: 1) working with uncertainty, 2) mistakes as a learning tool, and 3) organisational knowledge sharing. The results have shown that the AirForce deals with uncertainty in its daily operations, which requires a safe approach, communication, commitment, and proximity. Mistakes are used as a tool for learning within the Air Force to allow for development of routines, controls, and work methods necessary to complete their tasks. Thus, the Air Force needs to deal with mistakes in order to be able to work safely in the future. Organisational knowledge sharing consists of structure and rivalry, which affects the ability to make knowledge persistent within the Air Force. Inclusive, the results show a behavior that indicates that “errors” are used as a tool to change routines in the organisation. / Sveriges säkerhetsläge är i dag förändrat till följd av den ryska invasionen av Ukraina. För att vara kapabel att bedriva ett aktivt försvar, arbeta förebyggande och möta presumtiva hot behöver Försvarsmakten kunskap om organisatoriskt lärande. Organisatorisk struktur är en faktor som påverkar organisatoriskt lärande. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt organisationsstruktur upplevs påverka organisatoriskt lärande och säkerhet i en militärorganisation. En singulär fallstudie genomfördes vid Försvarsmaktens flygvapen, där 17 individer på olika organisatoriska nivåer intervjuades. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer och analytisk metod var tematisk analys. Studien har identifierat tre övergripande teman: 1) arbeta med osäkerhet, 2) misstag som lärandeverktyg, och 3) organisatorisk kunskapsuppdelning. Resultatet har visat att flygvapnet hanterar osäkerheter i sin dagliga verksamhet, vilket ställer krav på säkra arbetsmetoder, kommunikation, engagemang och närhet. Flygvapnet använder misstag som lärandeverktyg för att kunna utföra sin uppgift och förändra rutiner, styrningar och arbetsmetoder som inte fungerar. Därmed behöver flygvapnet omhänderta misstag för att kunna arbeta säkert framgent. Organisatorisk kunskapsuppdelning består av struktur och rivalitet, vilket påverkar förmågan att göra kunskap inom flygvapnet beständigt. Sammanlagt visar resultat på ett beteende som indikerar att ”fel” används som ett verktyg för att förändra rutiner i verksamheten.

Bakgrund: Tidigare forskning har primärt fokuserat på controllerrollen inom den privatasektorn, medan det finns en otillräcklig forskning inom den offentliga sektorn.Mot bakgrund av detta har vi valt att undersöka orsakerna bakom utvecklingen avcontrollerrollen inom den offentliga sektorn samt hur rollen ser ut på kommunal nivå. För attgenomföra vår studie har vi valt att fokusera på två kommuner, nämligen Alvesta och Växjökommun.Syfte: Uppsatsens syfte är att studera faktorerna som har påverkat förändringen avcontrollerrollen och dess arbetsuppgifter inom den offentliga sektorn. Detta kommer att utförasgenom att identifiera och analysera orsakerna bakom utvecklingen, vilket kommer att bidra tillen bättre förståelse för hur olika faktorer har påverkat controllerrollen och dess arbetsuppgifter.Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer. Sex controllrar från både Alvesta och Växjö kommuner harintervjuats med frågor om förändringar i controllerrollen och de faktorer som ligger bakom dessaförändringar.Slutsats: Slutsatsen som går att dra från studien är att controllerrollen kan definieras utifrån tredimensioner: 1. Arbetsuppgifter 2. Kompetenser och färdigheter 3. Informationskälla. Även attrollen som controller har förändrats över tid inom den offentliga sektorn. De främsta faktorerbakom förändringen är digitalisering, teknisk utveckling och organisationsstruktur. / Background: Previous research has focused primarily on the controller role in the private sector, while there is a lack of research in the public sector. In light of this, we have chosen to investigate the reasons behind the development of the controller role in the public sector and what the role looks like at the municipal level. To carry out our study, we have chosen to focuson two municipalities, namely Alvesta and Växjö Kommun. Purpose: The purpose of the thesis is to study the factors that have influenced the change of the controller role and its duties in the public sector. This will be carried out by identifying and analyzing the reasons behind the development, which will contribute to a better understanding of how various factors have influenced the controller role and its job duties. Method: To carry out the study, we have chosen to use a qualitative approach with semi-structured interviews. Six controllers from both Alvesta and Växjö municipalities have been interviewed with questions about changes in the controller role and the factors behind these changes. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the study is that the controller role can be defined from three dimensions: 1. Tasks 2. Skills and abilities 3. Source of information. Also that the role of controller has changed over time in the public sector. The main factors behind the change are digitization, technological development and organizational structure.

Arbetet med miljöfrågorna är svåra att strukturera och därför har olika internationella miljöstandarder skapats. SS-EN ISO 14000 är en serie internationella miljöstandarder, som i dagligt tal kallas ISO 14000 och i denna standard ingår ISO 14001 vilken kan användas som grund vid uppbyggandet av ett miljöledningssystem och det är införandet av denna som analysen vilar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som kan uppstå vid införandet av ISO 14001-standarden. Även att identifiera vilka lösningar som finns att tillgå gällande hindren. Dessutom utforskas vilka de olika incitamenten är som driver en verksamhet till att vilja integrera miljöfrågor bland övriga beslut. Slutligen granskas fördelar med att införa miljöledningssystemet ISO 14001.