Arbetsplatsintroduktionen syftar till att introducera arbetsplatsen för den nyanställde och informera om exempelvis rutiner och arbetsuppgifter. Genom att använda en genomarbetad och rutinmässig introduktion kan man bidra till en ökad känsla av trygghet och förståelse hos den nya medarbetaren. Personalen är den främsta resursen för att bibehålla tryggheten för vårdtagarna och kvalitet på vårdinsatserna, vilket uppmärksammar vikten av att använda sig av en gynnsam och effektiv arbetsplatsintroduktion. Covid-19-pandemin har inneburit en kris för en stor del av Sveriges sociala verksamheter, inte minst för äldreomsorgen. Studiens syfte är att undersöka nuvarande introduktion för vikarier på särskilda boenden och hur inskolningen under covid-19-pandemin upplevts genom att besvara frågeställningarna; ’hur är den allmänna introduktionsplanen utformad för verksamheterna?’, ’hur upplever nya medarbetare introduktionsperioden?’ samt ’hur upplever enhetschefer och vikarier covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsintroduktionen?’. Metodtriangulering används i undersökningen i form av kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen skedde via enkäter och telefonintervjuer från vikarier och enhetschefer på särskilda boenden. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorierna socialisation och psykologiskt kontrakt. Socialisation innebär en process där individen lär sig, ofta omedvetet, hur den ska fungera i ett sammanhang. Psykologiskt kontrakt avser sociala villkor mellan chef, kollegor och individen. Studiens resultat pekar på att det råder tidspress på särskilda boenden, ekonomiska begräsningar och bristfälliga organisatoriska förutsättningar för enhetscheferna. Det framkom även att vikarier vill ha en given handledare samt fler dagar i introduktion för att känna sig trygg i sina arbetsuppgifter. Slutsatsen visar på att implementering av förslag såsom ökad uppföljning, ytterligare rutiner vid introduktion, webbaserade utbildningar och ökat kompetenskrav skulle kunna leda till en förbättrad och mer omfattande arbetsplatsintroduktion där nyanställda får en bättre inställning till arbetet, ökat engagemang och trivsel på arbetsplatsen.

Studien syftar till att studera unga vuxnas upplevelser av välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Syftet är även att studera vilka strategier unga vuxna använder sig av för att öka sitt upplevda välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av unga vuxna män och kvinnor och genom dolda observationer av utvalda platser. Studien är avgränsad till Uppsala och går genom en kvalitativ metod in på djupet om deltagarnas upplevelser. Resultatet visar att unga vuxnas välbefinnande vid användning av offentliga platser har minskat under covid-19 pandemin. Det har blivit svårare att använda offentliga platser utan att riskera sin trygghet genom risken att bli smittad av viruset och riskera att bli stigmatiserad som smittobärare. Begränsningen har även lett till svårigheter att upprätthålla sociala kontakter vilket i vissa fall lösts genom en närmare relation till djur som inte bedöms vara en smittorisk. För att öka välbefinnandet tilltog samtliga deltagare strategier där den vanligaste strategin var att söka sig till offentliga platser som hade större tillgångar av grönområden eller vatten och naturligt hade färre människor närvarande

Covid-19-pandemin har resulterat i en påskyndad och plötslig implementering av digitala verktyg och distansarbete, något som för många verksamheter inneburit stora förändringar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har utförts på sju gruppchefer inom en svensk myndighet. Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocess. För att uppfylla syftet formulerades forskningsfrågorna; ”hur beskriver intervjupersonerna omställningen till distansarbete?”, ”hur kan intervjupersonernas upplevelser förstås i enlighet med begreppen kommunikation, information och delaktighet?” och ”vilka möjligheter respektive utmaningar kan identifieras i den genomförda omställningen?”. Vidare analyserades det insamlade materialet med grund i tidigare forskning och teorier inom ämnena organisationsförändring, kommunikation, information och delaktighet.  Resultatet visar att den plötsliga omställningen till distansarbete som konsekvens av Covid-19-pandemin har inneburit stora förändringar för många av verksamhetens funktioner. Det påvisasatt kommunikation, information och delaktighet är faktorer som anses vara av stor vikt under tider som denna, präglade av kriser och förändring. Det implementerade distansarbetet tycks även ha resulterat i en närmare relation mellan chefer och medarbetare, då dessa fått mer sändningstid tillsammans. Slutligen framkommer det att distansarbetet uppskattas av intervjupersonerna och är något som kan komma att bli en fråga i huruvida verksamheten anses vara en attraktiv arbetsplats eller inte i framtiden.

No description available.

Distansarbete har tidigare ansetts vara framtiden. I och med Covid-19 pandemin och folkhälsomyndighetens rekommendationer, har processen skyndats på och idag är rekommenderat distansarbetet en vardag för många. Distansarbetet innebär att de sociala tillfällena på arbetsplatsen blir färre och tidigare forskning menar att det kan ha negativ inverkan på arbetsmotivationen. Då flertalet undersökningar visar att både företag och anställda tror på en framtid där distansarbetet kommer fortsätta, är det av stor vikt att undersöka vilka effekter distansarbetet har. Då medarbetarnas motivation har en betydande roll för en organisation är det viktigt att skapa medvetenhet och kunskap kring vilken inverkan rekommenderat distansarbetet har på motivationen, vilket är syftet med förevarande uppsats. För att skapa denna medvetenhet och kunskap har ett empiriskt underlag samlats in genom semistrukturerade intervjuer där elva medarbetare från ett företag inom IT-branschen har medverkat. Studien drar slutsatser om att medarbetarna upplever sig sakna den sociala kontakten med sina kollegor men att den däremot inte är lika viktigt för arbetsmotivationen som vissa teorier påstår. Studien har kunnat uppmärksamma att andra behov som exempelvis känsla av självständighet, utvecklande arbetsuppgifter och möjlighet till att påverka sitt arbete har en mer och större betydande roll för medarbetarnas motivation under det rekommenderade distansarbetet. Studiens resultat bidrar till att skapa större kunskap kring hur medarbetares arbetsmotivation kan bibehållas om distansarbetet fortsätter efter pandemin. / Teleworking has previously been considered the future. Due to the Covid-19 pandemic and the Public Health Agency's recommendations, the process has been speeded up and today recommended telework is a daily occurrence for many. Teleworking means that the social opportunities in the workplace have become fewer and previous research believes that it can have a negative impact on work motivation. As surveys show, both companies and employees believe in a future where teleworking will continue, it is of a great importance to investigate the effects of telework. As motivation of the employees has a significant role for an organization, it is important to create awareness and knowledge about how recommended teleworking affects motivation, which is the purpose of the present thesis. To create this awareness and knowledge, an empirical basis has been collected through semi-structured interviews in which eleven employees from a company in the IT industry have participated. The study concludes that employees feel that they lack social contact with their colleagues, but that this is not as important for work motivation as some theories claim. The study has been able to draw attention to the fact that other needs, such as a sense of independence, developing work tasks and the opportunity to influence their work, have an increasingly significant role in employee motivation during the recommended distance work. The results of the study contribute to creating greater knowledge about how employees' work motivation can be maintained if teleworking continues after the pandemic.

Företag genomgår ständigt organisationsförändringar för att anpassa sig efter det som sker i omvärlden. En pandemi kom att förändra hela världssamhället år 2020, något som skakade om de flesta organisationer och dess medarbetare. En av de anpassningar som organisationer världen över tvingats till under pandemin är att anställda behöver arbeta på distans.  Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom white collar-yrken upplever sin arbetssituation på distans som införts till följd av corona-pandemin. För att nå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarna som intervjuades verkar inom olika arbetsområden, statligt- och privat med syfte att bredda studiens resultat. Trots detta upplevde samtliga respondenter sina arbetssituationer likvärdigt. I resultatet lyfts individernas upplevelse avseende krav, kontroll och stöd i förhållande till det förändrade arbetssättet. Det nya arbetssättet bedrivs på distans, alltså hemifrån och inte på den fysiska arbetsplatsen. I resultatet lyfts även att stöd från chefer utgör en betydande faktor. Resultatet visade att medarbetarna inom white collar-yrkena inte upplever någon större förändring i sin arbetssituation. Däremot har gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blivit alltmer diffus.

Denna studies syfte är att bidra till ökad kunskap om förskollärares arbete med barns anknytning till förskolans pedagoger i samband med Covid-19 pandemin. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 15) står det att förskollärarna ska se till att alla barn tillhandahålls en “god omsorg” och “får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen”. För att samla in data till studien, gjordes kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare från olika delar av Sverige och som alla arbetat i förskoleverksamheten under Covid-19 pandemin, intervjuades. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån John Bowlbys (1907 - 1990) anknytningsteori. I resultatet framkommer det att alla informanter arbetade med att skapa en trygg anknytning till barnen på förskolorna. Likheter och skillnader i informanternas synsätt och erfarenheter av att arbeta i förskolan under pandemi, synliggörs i resultatdelen. Flera av förskollärarna belyser vikten av god kommunikation för att kunna skapa en trygg och bra relation med vårdnadshavarna och deras barn.

This essay examines high school principals experienced autonomy and control during the COVID19-pandemic 2020 – 2021. During the pandemic, the Swedish government chose a different path than other countries regarding for example public restrictions and the possibility for preschools and elementary schools to remain open. High schools, on the other hand, were forced to have distance learning during parts of the COVID19-pandemic. The high school principals’ experienced autonomy and control are examined trough a theory about domains in which autonomy can be experienced. These domains are educational domain, social domain, developmental domain and administrative domain. Six high school principals were interviewed using a semi-structured interview method and the material from these interviews was coded based on the four domains’ keywords. The results from this survey show that before the pandemic the principals felt that they had high autonomy in all domains. At the same time, their perceived control was high, something they largely viewed as positive. However, during the COVID19-pandemic all but one of the principals found that their autonomy had diminished. Also, control decreased in all domains except the administrative one. In the administrative domain the control increased, both in terms of implementation and number of controllers. Parts of this control were perceived as positive but not all. The conclusion of this essay is, that when a society experiences a major crisis such as the COVID19-pandemic, the control and supervision of principals’ work increase and their experienced autonomy decreases.

När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.

In the last two years of our lives we have been living in a world that revolves around the covid-19-pandemic. During this time we have, and still are, exposed to a large amount of information that circulates both through media but also in real life. This information contains everything from management, scientific research, statistics and people's own experiences about the subject. Everyday we are fed with new pieces of information and the media is the biggest source to collect it from. With an uprising pandemic, there is also a revealed question about vaccines. The question about vaccines and their outcome has been on the table for generations and is still something that the world has very different opinions about. This subject has left whole countries, communities and individuals divided due to their opinions. Medias discursive representation and construction of people or certain groups during crisis is therefore crucial. Our work will be presented and connected to previous research about crises focused on communication methods and where blame often is being placed in situations like this. It will also touch previous scientific research about how groups and sometimes individuals have been constructed and portrayed in media from a pandemic-aspect. In this case it’s about the anti-vaccination movement as a group and antivaxxers as individuals. We will use a theoretical framework based on discourse, framing and social identity to critically review articles from Dagens Nyheter. This study will expose the relations between media and construction of those who haven't been or don't want to get vaccinated for different kinds of reasons. The study examines which discursive strategies are being used to communicate and which actors who are represented and why. Furthermore, the analysis of the selected articles investigates if there are any underlying agendas and if there are aware or unaware ideological perspectives. The study indicates that vaccine- hesitancy or vaccine-resistance are being portrayed as one of the main reasons this pandemic is still an ongoing experience. The discourse shows that unvaccinated people are overall being blamed for continued spread of infection and distribution of disinformation and conspiracy theories. By applying a critical discourse analysis method on our work we have been able to provide empirical evidence which shows how people who haven't gotten vaccinated for different kinds of reasons are being overall constructed in negative terms in the discourse. Often with few chances of defending themselves and their opinions.