Quality is the key to a well executed product or service. The construction industry hasn’t highlighted the quality in recent times which have contributed to the construction industry receiving much criticism in the field. The public sees it as an offhanded industry where errors and delays are common.The reason for this is considered to be primarily the lack of time, constant pressure to reduce costs and skills and the ability to communicate between the parties about what the correct quality really means. The industry has begun to realize that it must start setting clearer standards and that there are great opportunities for improvement.This report will give Peab an opportunity to develop their quality work. The report highlights Peab residential area of Stockholm market position with the current quality of subcontractors and suppliers. It also provides suggestions on how Peab in a better way can work with quality and with this becoming a more competitive player in the market. The conclusions that can be drawn from this study is that Peab is aware of the problem and has begun work on improvements to enhance quality of work. Peab, for example, developed tools for gathering experience. Unfortunately these methods were used poorly and not to the degree that is required. Peab also works with partnering, based on long term business relationships. Correct use of partnering increases the chances of higher quality in the projects. Concrete proposals for improvements that this report highlights include higher standards in the procurement process, dare make demands on the quality of subcontractors and suppliers, learn from the mistakes made and disseminate the knowledge within the Group and work with long-term business relationships in which partners can develop one another .

Partnering som arbetssätt har funnits i Sverige sedan slutet av 90-talet och kommit att bli allt vanligare, särskilt inom offentligt byggande. Arbetssättet är en reaktion på det traditionella förfarandet som kritiserats för att vara fragmentiserat och innebära dåligt utnyttjande av kunskap och skapa många konflikter. I en integrerad organisation och med en iterativ process utvecklar och genomför alla aktörer projektet med full transparens i alla delprocesser i syfte att maximera värdet av slutprodukten och sätta kundens behov i centrum. ByggDialog är ett företag som från start specialiserat sig på partnering och som organiserar och leder produktbestämningsskedet ofta kallat Fas 1, varefter man också samordnar alla entreprenörer och utför byggentreprenaden med egen arbetskraft. ByggDialog vill utveckla sitt arbete i Fas 1 och skapa en så flödeseffektiv process som möjligt för att komma till produktion inom rimlig tid. Detta är viktigt då man strävar efter effektivitet i allmänhet men också för att det ska vara möjligt att med god säkerhet och små avvikelser prognostisera resursbehov, tillväxttakt och resultat. Flödeseffektivitet är ett begrepp hämtat från Lean-teorin som har sitt ursprung i Toyotas bilfabriker. Det handlar om att skapa en process där icke värdeskapande aktiviteter elimineras och fokus ligger på densiteten i värdeöverföringen till produkten och dess flöde. Syftet med denna rapport är att applicera dessa teorier på ByggDialogs processer i Fas 1 och att genom intervjuer med personer med stor erfarenhet kartlägga icke värdeskapande aktiviteter i Fas 1. I studien ingick också att föreslå åtgärder till förbättrad flödeseffektivitet. Det gjordes även en ansats till att beräkna flödeseffektiviteten i ett antal genomförda projekt i syfte att utreda möjligheten till lämplig indikator för företagets förbättringsarbete av Fas 1. Det visade sig att flödeseffektiviteten i Fas 1 sammanfattningsvis kan påverkas positivt genom bland annat öppenhet, integrerade organisationer, standardiserade arbetssätt, iterativa projekteringsmetoder och tydlig projektledning. En indikator för flödeseffektivitet som beaktar kvoten mellan värdeskapande tid och genomloppstid genom BTA visade sig vara komplex att ta fram. En framkomlig väg är dock att endast låta indikatorn avspegla genomloppstid genom BTA eller produktionskostnad. Fördjupade studier rekommenderas ByggDialog för att söka den mest användbara metoden för uppföljning och mätning av effektiviteten i Fas 1. / Partnering as a working method has existed in Sweden since the late 90s and has become increasingly common, especially in public construction. The way of working is a reaction to the traditional procedure that has been criticized for being fragmented and misleading knowledge and creating many conflicts. In an integrated organization and with an iterative process, all players develop and implement the project with full transparency in all sub-processes to maximize the value of the product and put the customer's needs in focus. ByggDialog is a company that from the start specializes in partnering and who organizes and leads the design phase often called Phase 1, after which one also coordinates all contractors and performs the construction with their own workforce. ByggDialog wants to develop their work in Phase 1 and create a process as flow-efficient as possible to reach production within a reasonable time. This is important as one strives for efficiency in general, but also for it to be possible to forecast resource needs, growth rates and results with good precision and small deviations. Flow efficiency is a concept derived from Lean theory that originates from Toyota's car factories. It is about creating a process where non-value-creating activities are eliminated, and the focus is on the density of the value transfer to the product and its flow. The purpose of this report is to apply these theories to ByggDialog's processes in Phase 1 and to survey non-value-creating activities in Phase 1 through interviews with people with great experience of Phase 1. The study also included proposing measures for improved flow efficiency. An effort was also made to calculate the flow efficiency in several completed projects to investigate the possibility of an appropriate indicator for the company's improvement work on Phase 1. In summary, it turned out that flow efficiency in Phase 1 can be positively affected by openness, integrated organizations, standardized working methods, iterative design methods and distinct project management. An indicator of flow efficiency that considers the ratio of value-creating time and throughput divided by BTA proved to be too complex to develop. A viable route, however, is to only let the indicator reflect the throughput divided by BTA or production cost. In-depth studies are recommended for ByggDialog to seek the most useful method for monitoring and measuring the effectiveness of Phase 1.

Bakgrund: Projektverksamhet står för 30% av all affärsverksamhet och har idag kommit att bli en viktig del i det svenska näringslivet. Det är vanligt att projektbaserade organisationer erbjuder unika lösningar som produceras och levereras i projektform. Temporära organisationer kan därför bildas internt eller interorganisatoriskt mellan flera organisationer för att samverka och organisera en tillfälligt utvald projektgrupp som ska genomföra ett projekt. Tre kännetecken för projekt är att de har en tydlig början och slut, varje projekt är unikt och genomförs med hjälp av nya processer och tillvägagångssätt.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ett interorganisatoriskt projekt för att bidra till kunskap kring styrning i projekt. Det är även intressant att undersöka hur likheter och skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier har påverkat verksamheten i den interorganisatoriska organisationen. Syftet är också att identifiera brister och förbättringsmöjligheter för att dra lärdomar och utveckla projektstyrningen i kommande projekt.  Metod: Studien är en enfallsstudie där två företag undersökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en mindre genomgång av dokument.  Slutsats: Studien har identifierat att det finns skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier, men på grund av projektets unika egenskaper har styrningen gått ut på att hantera risker och problem som dykt upp under projektets gång. Projektet har stött på ett antal utmaningar under projektets gång där projektgruppen fått samarbeta genom regelbundna möten och uppföljningar för att driva projektet i rätt riktning. Projektets utmaningar har påverkat styrningen i den mån att det lett till en tidsbrist till att följa upp och utvärdera projektet med hjälp av nyckeltal, för att förbättra och effektivisera processer. / Background: Project operations stands for 30% of all business operations and have today become an important part of Swedish business life. It is common for project based organizations to offer unique solutions that are produced and delivered in project form. Temporary organizations can therefore be formed internally or interorganizational between several organizations to collaborate and organize a temporarily selected project group that will accomplish a project. Projects usually have three characteristics. Every project has a clear beginning and end, is unique and are carried out using new processes and approaches. Purpose: The purpose of this essay is to study an interorganizational project to increase the knowledge regarding management in projects. It is also interesting to investigate how similarities and differences in the management philosophies of the two companies have affected the operations of the interorganizational organization. The purpose is also to identify shortcomings and opportunities for improvement in order to gain insights and develop project management in future projects. Method: The study is a single-case study where two companies have been examined using a qualitative research methodology. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and minor reviews of documents.  Conclusion: The study has identified that there are differences in the case companies management philosophies, but due to the project's unique characteristics, the project management has focused on managing risk and problems that emerged during the case study. The project encountered a number of challenges during the case study where the project group had to collaborate through regular meetings and follow-ups, to manage the project in the right direction. The challengers have affected the management to lack of time in follow-ups and evaluate the project using key performance indicators, in order to improve and streamline processes.

Introduction: Sexually Transmitted Diseases, including HIV/AIDS, continue to be a major burden in the United States. Sexual partnering behaviors contribute to the spread of STDs. Sexual concurrency has been shown to exponentially increase STD prevalence in populations. Serial monogamy with short periods between sexual partners also introduces risk. Methods: We identified sexually active men and women from the 2006-2010 National Survey of Family Growth (NSFG) and used sub sets for each particular study. Sexual partnering was defined as being concurrent, serially monogamous or monogamous in the previous year. Polytomous logistic regression models were developed to evaluate the associations between age of sexual debut among adult men, age of menarche and discordant heterosexual identity and behavior among all women and sexual partnering patterns. Descriptive, mediation, subpopulation and stratified analyses were also conducted. Results: Sexual debut < 15 and 15-17 years was associated with concurrency (adjusted odds ratio (aOR)<15: 2.19; 95% Confidence Interval (CI): 1.36-3.55; aOR 15-17: 1.69; 95% CI: 1.04-2.75). This association was mediated by lifetime number of partners (further adjusted for lifetime partners: OR<15: 1.26; 95% CI: 0.74-2.22; OR15-17: 1.13; 95% CI: 0.67-1.92). Age of menarche was not associated with subsequent concurrent sexual partnering (adjusted odds ratio (aOR)early: 1.09; 95% Confidence Interval (CI): 0.57-2.09; aORaverage: 1.13; 95% CI: 0.64-1.99) or serial monogamy (aORearly: 0.75; 95% CI: 0.41-1.38; aORaverage: 0.71; 95% CI: 0.39-1.29). A subanalysis among currently unmarried women did not alter this relationship. Heterosexually discordant women who had both male and female partners in the previous year were 5.5 times as likely to report having a concurrent relationship (95% CI: 2.77-11.09) and 2.43 times as likely to report engaging in serially monogamous relationships (95% CI: 1.19-4.97) with their male partners than concordant women. Conclusions: Sexual partnering behaviors are potentially modifiable and reducing risky partnerships will contribute to a decrease in STD acquisition and transmission. Our findings have important implications. Clinically, they support the provision of comprehensive services, regardless of sexual identity. For policy, they confirm the need for early, inclusive and thorough sexual and reproductive health programming for our youth, in particular focusing on the benefits of lifetime partner reduction.

A presente tese examina os contratos de construção de grandes obras e a complexidade do seu programa contratual. Contrato de construção em sentido amplo é aquele celebrado entre o proprietário ou dono da obra, como contratante, e uma pessoa física ou jurídica especializada em engenharia ou arquitetura, como contratada, a qual, em contrapartida ao preço, obriga-se à consecução de um ou mais dos seguintes objetos: elaboração do projeto de engenharia ou arquitetura, execução, supervisão, monitoramento e administração da obra, e ainda, se convencionado, prestação de assistência técnica e operação. O exame concentra-se nas construções das categorias industrial e de engenharia, que desenvolvem projetos de porte e enfrentam desafios técnicos, tecnológicos e financeiros elevados, tais como as obras de infraestrutura e de plantas industriais. Por contratos de construção de grandes obras entende-se um gênero (ou categoria) sob o qual pode subsumir-se uma variedade de contratos que tenham por objeto a prestação, mediata ou imediata, de uma obra. Incluem-se nesse gênero contratos típicos, como os de prestação de serviços de engenharia e arquitetura e o de empreitada, e ainda aqueles atípicos, como os de engineering, procurement and construction, project alliancing e project partnering, dentre outros. A tese identifica a estrutura jurídica e as principais características econômico-financeiras de contratos de construção de grandes obras e investiga as fontes da complexidade do seu programa contratual. Reconhecendo-se o contrato de construção de grandes obras como dotado de complexidade, argumenta-se que a complexidade contratual é relevante, com consequências jurídicas, econômicas e sociais que merecem reflexão. / This dissertation thesis investigates construction contracts and the complexity of the written contract. A construction contract, broadly defined, is the arrangement executed by and between the owner, as principal, and a natural person or a legal entity specialized in engineering or achitecture, as a contractor, who, against compensation, shall deliver one or more of the following objects: an engineering or architecture project, construction, monitoring and management of the works and, if agreed upon, shall render technical assistance and operation. The focus is limited to the construction in the industrial and engineering sectors, in charge of developing large projects that face significant technical, tecnological and financial challenges, such as infrastructure and industrial facilities. Construction contracts of large projects serves as a gender encompassing a broad variety of contracts aimed at delivering a project. The gender includes tipified contracts such as the rendering of services of engineering and architecture and the empreitada, and non-tipified ones, such as the engineering, procurement and construction contract, project alliancing and project partnering, among others. The thesis delineates the legal structure and the main economic and financial characteristics of construction contracts and investigates the sources of their contractual complexity. After recognizing the complexity embedded in the contruction document, it argues that contractual complexity is a relevant issue, with legal, economic and social consequences upon which further thoughts are worthwhile.

Apesar dos fornecedores de materiais e componentes serem a principal fonte de inovação no setor da construção, eles geralmente apresentam uma postura passiva na implantação de novas tecnologias no processo produtivo das empresas construtoras. Nos últimos anos, porém, diversos pesquisadores têm apontado para uma nova tendência no sentido de as construtoras estreitarem relações com seus fornecedores, buscando ampliar a atuação destes. Indo além do simples fornecimento de componentes, essas empresas são chamadas a dividir ou assumir maior responsabilidade em todo o processo produtivo. Entretanto, essas relações não vêm se fazendo de maneira sistêmica, ocorrendo em função da experiência de cada um dos envolvidos. Este trabalho reúne e analisa os principais estudos disponíveis na literatura a respeito dos processos de desenvolvimento e de implantação de inovações, no setor de construção de edifícios, bem como estudos que tratam das relações entre construtoras e seus fornecedores, destacando-se aqueles que tratam de parcerias. Além disso, apresenta-se um caso prático, relativo a uma inovação destinada à produção de vedação vertical de edifícios de múltiplos pavimentos, que vem sendo desenvolvida e comercializada por um grande fabricante de componentes de alvenaria do Estado de São Paulo. Essa inovação tem sido implementada por meio de parceria com empresas construtoras e fornecedoras de materiais, componentes e serviços. Os resultados do presente trabalho permitem depreender que, através da aplicação de um modelo de desenvolvimento adequado, o fornecedor da inovação ampliou seu mercado de atuação e, além disso, aumentou a rentabilidade de seus negócios. Com a reunião de dados da literatura e a partir da análise do caso prático sintetiza-se um modelo que pode auxiliar os fornecedores de materiais e componentes no desenvolvimento e implantação de uma inovação tecnológica, além do estabelecimento de relações mais adequadas com as empresas construtoras. / Although the suppliers of materials and components have been the main source of innovation in the construction industry, they generally present a passive attitude in the implementation of new technologies into the production process of construction companies. Recently, researchers identified a new trend under which construction companies are working closer to suppliers, mainly through partnerships, looking to them to increase their roles from the mere supply of components to the sharing of responsibility for the entire production process. Such relationship vary on a case by case basis, depending on the experience of each participant. This work compiles and analyzes the major studies available in the literature related to the development and implementation processes of innovation as well as research about the relationship between construction companies and their suppliers, focusing on partnerships. Moreover, this work presents a case study involving innovation applied to walls of multiple-level buildings, which has been developed and commercialized by a large manufacturer of mansory components in the state of São Paulo, Brazil, through partnership with construction companies and suppliers of materials, components and services. The results indicate that, through application of an appropriate development model, the supplier of innovation enlarged his market and, in addition, increased the profitability of his business. Based on literature and a practical case study this work summarizes a development model that may help suppliers of materials and components to develop and implement technology innovation as well as to establish an appropriate relationship with the construction companies.

<p>Att lyckas med byggprojekt är det som alla inblandade i projektet strävar efter och är det slutliga målet. Definitionen av ”ett lyckat byggprojekt” är när det genomförts på ett sätt där alla parter är nöjda vilket gäller flera olika aspekter. Det främsta sättet att mäta framgången med ett projekt är ta reda på om kunden är nöjd. En nöjd kund innebär att budget och tidsplan hålls och för att uppnå detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan. Genom att vara medveten om dessa skapas en grundförutsättning för att lyckas med ett byggprojekt och det är viktigt att alla inblandade aktivt arbetar med de olika faktorerna. Varje byggprojekt är unikt och därför krävs det att man anpassar samarbetsformerna och målen med projektet. För att kunden ska bli nöjd måste en förstaklassig produkt levereras vilket kräver att alla engagerar sig och arbetar tillsammans mot det perfekta projektet! Syftet med detta examensarbete är att försöka lösa det problem som ett projekt innebär. Genom att vara medveten om de faktorer som är avgörande för om ett projekt lyckas eller inte, vill vi kunna öka förståelsen för hur den komplicerade process som ett byggprojekt innebär fungerar, gällande framgång och vad som inverkar mest på projektets slutresultat.</p>

Att lyckas med byggprojekt är det som alla inblandade i projektet strävar efter och är det slutliga målet. Definitionen av ”ett lyckat byggprojekt” är när det genomförts på ett sätt där alla parter är nöjda vilket gäller flera olika aspekter. Det främsta sättet att mäta framgången med ett projekt är ta reda på om kunden är nöjd. En nöjd kund innebär att budget och tidsplan hålls och för att uppnå detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan. Genom att vara medveten om dessa skapas en grundförutsättning för att lyckas med ett byggprojekt och det är viktigt att alla inblandade aktivt arbetar med de olika faktorerna. Varje byggprojekt är unikt och därför krävs det att man anpassar samarbetsformerna och målen med projektet. För att kunden ska bli nöjd måste en förstaklassig produkt levereras vilket kräver att alla engagerar sig och arbetar tillsammans mot det perfekta projektet! Syftet med detta examensarbete är att försöka lösa det problem som ett projekt innebär. Genom att vara medveten om de faktorer som är avgörande för om ett projekt lyckas eller inte, vill vi kunna öka förståelsen för hur den komplicerade process som ett byggprojekt innebär fungerar, gällande framgång och vad som inverkar mest på projektets slutresultat.

Title  Becoming involved in the planning process - from the construction workers perspective. University/Institution  Halmstad University Keywords Empowerment through participation, construction workers involvement in decision making in the planning process, knowledge management and communication in the planning process, partnering, human resource management Aim The aim of this bachelor thesis is to provide knowledge and examine how construction workers perceive involvement in the planning process of partnering projects, what they can contribute and what they get out of the planning process. Methodology  The study was conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews.          The interview studie consist of 10 interviews with construction workers who are specially educated in participating in the planning process at the company ByggDialog AB. Conclusion All respondents are positive to be involved in the planning process. The main advantages they can see is that they are able to influence technical solutions and methods that will be used later on in the production. Therefore it is important to consider when construction workers should be involved in the planning process so that they get the chance to influence in this decisions. When it comes to the decision making the construction workers should be involved in the decisions that are related to their tasks in the production such as technical solutions, choice of methods and materials. Their main duties and working hours should be in the production. Involvement in planning does not automatically mean that the construction workers are involved in the decision making, it is up to them how much they participate. Therefore it is important to give the construction workers space and opportunities to express their opinions. / Uppsatsens titel  Byggnadsarbetarens syn på att bli involverad i projekteringen Högskola/institution Högskolan i Halmstad Nyckelbegrepp  Involvering av byggnadsarbetare i projekteringen, delaktighet i beslut i projekteringen, kunskapsöverföring och kommunikation i projekteringen, partnering, human resource management.  Syfte  Syftet med arbetet är att bidra med kunskap och undersöka hur byggnadsarbetare upplever att bli involverade i projekteringen i partneringprojekt, vad de kan bidra med och vad de får ut av projekteringen.  Metod Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjustudierna består av 10 intervjuer med byggnadsarbetare som har en förmansutbildning hos företaget ByggDialog AB.  Slutsats  Alla respondenter är positivt inställda till att bli involverade i projekteringen. De främsta fördelarna de ser med detta är att de är med och påverkar tekniska lösningar och metoder som de senare kommer att använda i produktionen. Därför är det viktigt att avväga när byggnadsarbetarna ska involveras i projekteringen så att de får chans att påverka detta. När det gäller beslutsfattande ska byggnadsarbetarna tas med i de beslut som direk rör deras arbetsuppgifter såsom tekniska lösningar, metodval och material. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter och arbetstid ska vara i produktionen.  Involvering i projekteringen innebär inte automatiskt att byggnadsarbetarna deltar och fattar beslut, det är upp till dem själva hur mycket de deltar. Därför är det viktigt att ge byggnadsarbetarna utrymme och möjligheter att uttrycka sina synpunkter.

Denna studie handlar om lärande inom samverkan och vilka förutsättningarna för kommunikation och lärande som erfordras. Arbetsformen samverkan har tillämpats inom en projektorganisation sammansatt av tre olika parter.  I vartdera av de två studerade projekten har en beställare anlitat två konkurrande konsultföretag med målsättningen att de tre parterna tillsammans ska utveckla lösningar inom ett nytt tekniskt område. Genom denna trepartssamverkan eftersträvades en större innovationspotential genom ett ömsesidigt lärande, en utveckling av kompetens inom branschen och skapande av nya arbetssätt för en standardisering av framtida tekniska tillämpningar. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av fenomenologin. Studien syftar till att inhämta kunskap om hur förutsättningarna för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklas genom att arbeta i samverkan. Studiens resultat bygger på 13 intervjuer där informanterna aktivt arbetat i projekt genom trepartssamverkan. Resultaten har tolkats och teman identifierats vilka redovisas ur ämnesområdena Kommunikation, Ömsesidigt lärande och Organisatorisk tillhörighet. Framträdande resultat handlar om vikten av att initialt ha utarbetade ramar och definierat innehåll där lärandet och kompetensutvecklingen kan utvecklas. Att tillhöra en arbetsgrupp inom projektet ses som en viktig förutsättning för det ömsesidiga lärandet där gemensamma mål, tidplan och arbetssätt är dess pelare. Resultaten visar på betydelsen av att samverkan sprids inom hela samverkansorganisationen vilken utgör en grund för det gemensamma lärandet. Att arbeta i projekt är ett sätt för parterna att arbeta nära varandra och ses som en naturlig miljö för ett ömsesidigt utvecklingsinriktat lärande. Genom respekt för parternas företagsunika processer, metoder och verktygen kan en gemensam samverkanszon för kompetensutveckling, ömsesidigt lärande, teknisk innovation och ny teknik utvecklas.