Denna studie tar med hjälp av patientcentrerad vård upp hur man via en potentiell IT-tjänst ska kunna hjälpa och förbättra den fortsatta vården för patienter som genomgår en samordnad vårdplanering. Studien grundas på ett förslag av en IT-tjänst. Den stöds även av teorin om medveten närvaro inom organisationer då man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anhörig som en organisation. Studien använder sig även av barriärteori där man kan se patienten som en sista säkerhetsbarriär. Utifrån dessa två teorier lägger denna studie fokus på patienten och hur man med hjälp av en IT-tjänst ska kunna ge patienten ett större fokus inom organisationen i form av större deltagande. I studien utfördes en intervju och kompletterande data samlades in för att skapa personor som baserades på patienter. Utifrån dessa personor identifierades senare fyra användarkrav för att få reda på vad som är viktigt för patienter som genomgår en samordnad vårdplanering: Ta del av information, feedback och statistik på framsteg, möjlighet att ställa frågor och få svar och slutligen möjligheten att kunna dela sina åsikter och ha en öppen diskussion. Efter varje användarkrav presenteras även en potentiell lösning på användarkravet. Användarkraven som identifierats tillfredsställer till stor del de principer organisationen IAPO har lagt fram för uppnå en patientcentrerad vård. Slutligen visade det sig även att medveten närvaro behöver ha större fokus på patienten i organisationen för att utifrån barriärteorin, kan reducering av risktagande optimeras inom vården.

Bakgrund: Personcentrerad vård är aktuellt i svensk sjukvård. Patientlag 2014:821 stärker kravet på information, delaktighet och samtycke från patienten. Personcentrerad vård leder till ökad patienttillfredsställelse och delaktighet. Sjukvården effektiviseras och vårdkvalitén ökar. Det kan finnas utmaningar i att arbeta personcentrerat på akutvårdsavdelning då dessa patienter kan uppleva hjälplöshet och sårbarhet vid akut sjukdom.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av personcentrerat vårdklimat hos sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning.   Design: Prospektiv tvärsnittsstudie   Metod: Kvantitativ ansats med enkätstudie. Sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning tilldelades mätinstrumenten Person-centred Climate Questionnaire staff och patient version.   Resultat: I studien inkluderades 59 sjuksköterskor samt 121 patienter. På den sexgradiga skalan värderar sjuksköterskor personcentrerat vårdklimat lägre (4,16) och patienter högre (4,99) (p<0,001). Manliga patienter värderar personcentrerat vårdklimat högre än kvinnliga patienter (p=0,001). Sjuksköterskor som arbetat länge på avdelningen värderar personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,26; p=0,05). Sjuksköterskor med högre utbildningsnivå värderar subkategorin säkerhet lägre (rs= -0,27; p=0,04). Vid en längre patientvårdtid värderas personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,24; p=0,01).   Konklusion: Den viktigaste slutsatsen är generellt positiva resultat gällande personcentrerat vårdklimat på akutvårdsavdelning. Studiens resultat understryker att vården kan utvecklas för att förbättra det personcentrerade vårdklimatet för patienter på akutvårdsavdelning, med särskilt fokus på kvinnliga patienter. / Background: Person-centred care is of current interest in Swedish health care. The Patient Act (2014:821) strengthens the requirement for information, participation and consent of the patient. Person-centred care increases patient satisfaction and participation. It also leads to increased quality of care and is more efficient. Patients on acute care wards may experience helplessness and vulnerability during acute illness and it could be challenging to achieve person-centred care.   Aim: The aim of the study was to survey person-centred climate by nurses’ and patients’ on acute care ward.   Design: Prospective cross-sectional study   Method: Quantitative approach with survey. Nurses and patients was given the instruments Person-centred Climate Questionaire staff and patient version.   Results: The study included 59 nurses and 121 patients. On the six-graded scale nurses value person-centred climate lower (4,16) and patients higher (4,99) (p<0,001). Male patients value person-centred climate higher than female patients (p=0,001). Nurses that worked long time on the ward value person-centred climate lower (rs=-0,26; p=0,05). Nurses with higher education value the subscale Security lower (rs=-0,27; p=0,04). Patients with longer hospital stay value the person-centred climate lower (rs=-0,24; p=0,01).   Conclusion: The main conclusion is generally positive results in terms of person-centred climate on acute care ward. The study’s results underline that there is room for improving healthcare on acute care wards, with particular focus on female patients.

Bakgrund: 2019 drabbades 65 956 människor av cancer. Cancersjukdomar växer globalt och rädslan av att drabbas av cancer är stor. Den onkologiska vården i Sverige ska ges utan dröjsmål och med uppföljning. Standardiserade vårdförlopp (SVF) syftar till att personer som genomgår utredning för cancermisstanke i största möjliga utsträckning får erfara en helhetsorienterad, välorganiserad och professionell vård. Patienternas upplevelser och nöjdhet med vården kan visas i mått med Patient Reported Experience Measures (PREM). Stödet från sjuksköterskor betyder mycket för patienter som genomgått onkologisk vård.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vården hos patienter som genomgått onkologisk vård.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och beskrivande design. Fritextsvar från en enkätundersökning analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Övergripande temat i studien var att patienterna beskrev att deras upplevelse av den onkologiska vården var beroende av deras helhetssyn på den erhållna vården. En tillfredsställande vårdupplevelse karaktäriseras av att den består av en sammantagen vårdupplevelse med gott bemötande och förhållningssätt från vårdpersonalen, adekvat och förståelig information, att vården erhållits inom, enligt patienten, rimlig tidsram samt med god följsamhet.Slutsats: Föreliggande studie har undersökt vad patienter som genomgått onkologisk vård har för upplevelser av den erhållna vården. Resultatet visade att helhetsupplevelsen är större, detta belyser föreliggande studie. När alla dessa aspekter fungerat väl så har patienterna i stor utsträckning erfara en tillfredsställande helhetsupplevelse. / Background: In 2019 65 956 people were affected by cancer. Cancer diseases are growing globally and the fear of getting cancer is great. Oncological care in Sweden must be provided without delay and with follow-up. Standardized care processes (SVF) aim to enable people who undergo an investigation for cancer suspicion to experience a holistic, well-organized and professional care to the greatest possible extent. Patients' experiences and satisfaction with care can be shown in dimensions with Patient Reported Experience Measures (PREM). The support from nurses means a lot to patients who have undergone oncological care.Aim: The aim was to describe experiences of care in patients who have undergone oncological care.Method: An empirical study with a qualitative approach and descriptive design. Free text responses from a survey were analyzed using qualitative content analysis.Main Result: The overall theme of the study was that the patients described that their experience of the oncological care was dependent on their holistic view of the care received. A satisfactory care experience is characterized by the fact that it consists of an overall care experience with good treatment and attitude from the care staff, adequate and understandable information, that the care was obtained within, according to the patient, a reasonable time frame and with good compliance.Conclusion: The present study has examined what patients who have undergone oncological care have for experiences of the care received. The results showed that the overall experience is greater, this highlights the present study. When all these aspects have worked well, the patients have to a large extent experienced a satisfactory overall experience.

Bakgrund: Patienter tillbringar längre tid på akutmottagningen under 2018 jämfört med året innan. De lämnas ofta ensamma under många timmar i väntan på handläggning eller vårdplats. Kommunikationen och informationen mellan vårdpersonal och patienter är stundtals bristfällig vilket kan påverka patientens upplevelse av vistelsen på akutmottagningen. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av kommunikation och information vid ett besök på akutmottagningen. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sexton artiklar inkluderades. En innehållsanalys gjordes på artiklarnas resultat inklusive identifiering av meningsbärande enheter, kodning och syntetisering av innehållet till kategorier. Resultatet bildade tre huvudkategorier: Upplevelse av organisationen, upplevelse av vårdmiljön och upplevelse av vårdrelationen. Patienterna var i behov av en tydligare information gällande verksamhet och handläggning. Även brister i kommunikationen gällande exempelvis uppdatering av väntetider, undersökningar och provresultat framkom. Patienterna önskade en mer frekvent interaktion med sjukvårdspersonalen och kunde stå ut med väntetiderna bara de fick kontinuerlig information om förseningarna. Slutsats: Patienter kan känna sig övergivna och bortglömda på akutmottagningen. Att arbeta med personcentrerad vård på en akutmottagning är en utmaning även om behovet finns. En förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patient kan påverka patientens upplevelse av akutsjukvård i en redan sårbar situation. / Background: Patients are spending more time at the emergency department in 2018 compared to the previous year. They are often left alone for many hours while waiting for treatment or care. A lack of communication and information between healthcare professionals and patients might affect the patient's experience of the stay at the emergency department. The aim of the study was to describe patients’ experience of communication and information during a visit at the emergency department. The method used was a general literature review of both quantitative and qualitative articles. Sixteen articles were included. A content analysis was performed, including identifying meaning units, coding and synthesizing the content into categories. Results: Three main categories emerged: Experience of the organization, experience of the care environment and experience of the care relationship. Patients were in need of clearer information about the expected course of events and management. Also lack of communication such as updating of waiting times, examinations and test results were identified. The patients wanted more frequently interactions with the healthcare staff and could endure the waiting times if only they were given information about the delays. Conclusion: Patients might feel abandoned and forgotten at the emergency department. To use a person-centered care at an emergency department is a challenge, even if the need exists. An improved communication between nursing staff and patients might affect the patient's experience of emergency care in an already vulnerable situation.

SAMMANFATTNING Bakgrund Det är ett globalt växande problem att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso-och sjukvården. Konsekvenserna kan bli flerdimensionella. Både sjuksköterskor och patienter riskerar att drabbas av negativa effekter till följd av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Metod Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i CINAHL, PubMed samt PsycInfo. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Resultat Resultatet baserades på åtta kvantitativa och åtta kvalitativa studier. Resultatet presenterades utifrån ett huvudtema med tillhörande subteman. Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av hot och våld kunde i mötet bli mer uppmärksamma på patienters beteende. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor kunde påverkas negativt då känslor som misstro beskrevs i samband med att patienter haft ett oförutsägbart beteende. Till följd av hotet och våldet kunde sjuksköterskor distansera sig från patienter och endast ge den omvårdnad som var absolut nödvändig. Slutsats Sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld kunde uppleva negativ stress, hotad värdighet samt nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kunde ha negativ inverkan på omvårdnaden. Minskad patientsäkerhet samt kvalité på vården kunde uppkomma utifrån minskad arbetsmotivation och produktivitet hos sjuksköterskan, till följd av hotet och våldet. Detta kunde drabba både den hotfulla/våldsamma patienten och även patienter runt om. / ABSTRACT Background It is a growing global problem that nurses are exposed to threats and violence in health care. The consequences can be multidimensional. Nurses and patients are both at risk of negative effects as a result of threats and violence in health care. Aim The aim of this literature review was to describe how threats and violence in health care may affect the care nurses provide. Method The applied method was a non-systematic literature review. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The included articles were quality examined in accordance with Sophiahemmet University´s matrix. The data analysis was performed with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) analysis model. Results The result was based on eight quantitative and eight qualitative studies. The result was presented based on the main theme with associated subthemes. Nurses with previous experience of threats and violence could become more aware of patients' behavior during the meeting. The relationship between patients and nurses could be adversely affected, i.e. feelings of distrust were described because of unpredictable patient behavior. As a result of threat and violence, nurses could distance themselves from patients and merely provide care that they were obligated to give. Conclusions Nurses exposed to threats and violence could experience negative stress, impaired self-dignity as well as well-being, which could negatively impact nursing care. Reduced patient safety and quality of care could occur due to reduced work motivation and productivity of the nurse, as a result of patient threats and violence. Such threats and violence could negatively affect the threatening/violent patient, however also other surrounding patients.

Bakgrund   Långvarig smärta är smärta som varat längre än tre månader, och utgör ett folkhälsoproblem som medför stora kostnader för samhället. Dessutom har tillståndet hög samsjuklighet vad gäller psykisk ohälsa och påverkar livskvaliteten negativt. Vårdpersonal upplever att de saknar kunskap om långvarig smärta och ser patientgruppen som komplex. De barriärer som finns i vårdandet av patienter med långvarig smärta kan leda till brister i såväl bemötandet som i det personcentrerade förhållningssättet. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Designen icke-systematisk litteraturöversikt användes för att besvara syftet. Datainsamlingen skedde genom sökning efter artiklar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades innan det slugiltiga urvalet. Resultaten från 15 artiklar analyserades enligt en integrerad analysmetod. Litteraturöversikten utfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen.    Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier som beskriver upplevelser kring olika aspekter av bemötande ur patienternas perspektiv. Kategorin om upplevelser av kommunikation handlade om samtalet och informationen från personalen. I kategorin om partnerskapet beskrevs upplevelser av delaktighet, tillit, stöd och kontinuitet. I en kategori beskrevs känslan av att inte vara önskad inom vården som kom från att patienterna kände sig förminskade, missförstådda, ifrågasatta samt övergivna av hälso- och sjukvården. I samma kategori framkom att patienterna kände att de måste agera på ett visst sätt och att det fanns en kunskapsbrist hos personalen. Patienterna hade även en önskan att bli sedda som individer och att bli tagna på allvar, vilket beskrevs i den sista kategorin. Slutsats Patienterna hade blandade negativa och positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. De brister som fanns i bemötandet kan förklaras som en avsaknad av ett personcentrerat förhållningsätt. Möjligen påverkas bemötandet negativt av kunskapsbrist och omedvetna fördomar hos hälso- och sjukvårdpersonalen. Även organisatoriska brister skulle kunna bidra till ett försämrat bemötande av patienter med långvarig smärta. / Background Long-term pain is pain that has lasted for longer than three months. It is seen as a public health issue and comes at a large cost to Swedish society. The condition also has a high comorbidity especially with psychiatric disease, and a negative impact on quality of life. Health professionals experience that they have a lack of knowledge about long term pain and view the patient group as complex. The barriers that exist in caring for these patients can lead to a lack of person-centered care.  Aim The aim was to describe how patients with long-term pain experience their meetings with health professionals. Method A non-systematic literature review design was used for this study. The data was collected from two databases, CINAHL and PubMed. A review of the quality of the articles was carried out before the final selection. The results from 15 articles were analysed using an integrated analysis. The literature review was made in accordance with the Declaration of Helsinki.  Results The results are presented using four categories describing different aspects of meetings between patients and health professionals. The category relating experiences of communication included conversation with and information from the staff. Within the category about partnership between patients and health professionals, experiences of participation, trust, support, and continuity were described. In one category the patient’s perception of not being wanted in healthcare was described, it came from feelings of being diminished, misunderstood, questioned, and abandoned by the health-care system. It emerged that long-term pain patients felt they must act in a certain way and also that there was a lack of knowledge on the part of the staff. The patients also wanted to be seen as individuals and taken seriously, which was described in the last category. Conclusions The patients had both negative and positive experiences of their meetings with health professionals. The shortcomings that existed in the meeting can be explained by a lack of a person-centered approach. It is also possible that meetings are negatively affected by a lack of knowledge and by unconscious prejudices among health professionals. Organizational shortcomings could also be contributing to less successful meetings with patients suffering from long-term pain.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom. Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro. Oron skapade känslor av stress, skuld och besvikelse. Deltagarna uttryckte önskemål att få prata om och synliggöra oron men hade också funnit egna sätt att hantera denna. Slutsats: Det finns ett kvarstående behov av att ventilera och få förståelse för sjukdomsrelaterad oro, även efter många års sjukdom. Personer med Crohns sjukdom måste få prata om sin oro, vara en aktiv partner i vården och tillsammans med vårdgivaren finna sätt att hantera oron så att denna kan lindras. / Background: A chronic, unpredictable disease as Crohn's disease provides physical, psychological and social stress. The disease affects everyday life, impairs quality of life and create worries. To conduct person-centered care requires insight into how this worry is experienced. Objective: To explore disease-related worries in persons with Crohn´s disease. Method: Eight women and four men between 30 and 64 who estimated their disease-related worries high or very high were identified. Interviews were conducted and analyzed with content analysis. Results: The analysis generated three categories: (1) Worries about the disease itself, (2) feelings around the worries, (3) management of the worries. The unpredictable course of the disease and the impaired function due to fatigue and lack of control of bowel function were the most prominent causes of worries. The worries created feelings of stress, guilt and disappointment. The participants expressed the wish to talk about and make the worries visible but had also found their own ways to handle it. Conclusion: There is a persistent need to vent and get an understanding of disease-related worries, even after many years of disease. Persons with Crohn's disease need to talk about their worries, be an active partner in healthcare and together with the health-care providers find ways to handle the worries so it can be relieved.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt och nationellt samhällsproblem där kvinnor oftare utsätts för grövre våld än män. Våld i nära relationer kan bestå av psykiskt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt, digitalt och materiellt våld. Kvinnors fysiska och psykosociala hälsa påverkas negativt. Som sjuksköterska behöver man vara väl förberedd på hur man bemöter kvinnor som drabbats av våld och stödja till att främja hälsa i mötet med drabbade kvinnor. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. Metod Litteraturöversikten grundar sig på tio utvalda vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed samt PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. Det första temat var Brister i organisation och kompetens med tillhörande underteman Tidsbrist, Kunskapsbrist samt Behov av utbildning gällande våld i nära relationer. Tema två speglar Att våga ställa frågan om våld med underteman Relationsskapande, Att fråga om våld som en rutinåtgärd och Underlättande faktorer. Tema tre berör Emotionella aspekter av att möta kvinnor utsatta för våld med underteman Svårigheten att hålla den professionella rollen och Att ställa den svåra frågan. Sammanfattning Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kompetens i mötet med kvinnor som utsatts för våld var bristfällig. Det fanns en kunskapsbrist i omvårdnaden och otydliga rutiner på organisationsnivå. I vårdmötet var relationen och dialogen gällande frågan om våld central och därmed var tiden och platsen för samtalet viktig att ta hänsyn till. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad så behövs det tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildning. Sjuksköterskor påverkas emotionellt i mötet med drabbade kvinnor och omvårdnaden har godare förutsättningar att bli bättre om de har en bredare kompetens gällande när/hur/var de ska ställa frågan om våld. / Background Violence against women in intimate relationships is a major global and national social problem, where women are more often exposed to more severe violence than men. Violence in close relationships can consist of pschological, sexual, physical, financial, digital and material violence. Women`s physical and psychosocial health is negatively affected. As a nurse, you need to be well prepared on how to deal with women affected by violence and support to promote health in the meeting with affected women. Aim The aim of the literature review was to describe how nurses' experiences of encounter women who have suffered violence in close relationships. Method The literature review is based on ten selected original scientific articles and the chosen articles are both qualitative and quantitative method. The data collection is carried out in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. The first theme was Deficiencies in organization and competence with associated sub-themes Lack of time, Lack of knowledge and Need for training regarding violence in close relationships. The results indicate that further education about violence is needed, as well as guidelines to deal with ignorance and unclear routines. Theme two reflects Dare to ask the question about violence with the sub-themes Relationship building, Asking about violence asa routine measure and Facilitating factors. Theme three concerns Emotional aspects of meeting women exposed to violence with the sub-themes The difficulty of maintaining the professional role and Asking the difficult question. Summary The result in the literature review shows that nurse's competence in meeting with women who have been subjected to violence in close relationships was deficient. There was a lack of knowledge in nursing and unclear routines at organizational level. In the care meeting, the relationship and the dialogue regarding the issue of violence were central, and thus the time and place of the conversation were important to take into account. In order for the nurse in her profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses are emotionally affected in the meeting with affected women and nursing has better conditions to improve if they have a broader competence regarding when/how/where to ask questions about violence.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och förutspås vara den största sjukdomsbördan i världen år 2030. Första vårdkontakten för patienter med psykisk ohälsa är vanligtvis sjuksköterskor i telefonrådgivning inom primärvård. Sjuksköterskor i telefonrådgivning upplever att de bland annat saknar erfarenhet, kunskap samt rätt verktyg för att ge adekvat rådgivning när de möter patienter med psykisk ohälsa. Det är därmed relevant att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa vid telefonrådgivning inom primärvården. Sex sjuksköterskor med olika lång erfarenhet av arbete i telefonrådgivning intervjuades. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Två kategorier framträder i resultatet, ”att känna sig otillräcklig” samt ”att känna sig otrygg” följt av 7 subkategorier. Det finns behov av psykiatrisk specialistkompetens inom primärvården för att möta behoven relaterat till psykisk ohälsa i samhället. Sjuksköterskan känner sig otillräcklig vid bedömning av psykisk ohälsa i telefonrådgivning, vilket belyser vikten av tillgång till spetskompetens på arbetsplatsen. / Mental illness is a public health problem that is predicted to be the biggest burden of disease in the world by the year 2030. Telenurses in primary care are usually the first to encounter patients with mental illness. Telenurses feel that they lack experience and knowledge or the right tools to provide adequate care when they encounter mental illness. It is thus relevant to further research the nurses experience of assessing mental illness through telenursing in primary care. Six nurses with different lengths of experience in working in primary care telenursing were interviewed and the collected data were analyzed using Elo and Kyngäs qualitative content analysis with an inductive approach. Two categories appeared in the result, “to feel inadequate” and “to feel insecure” followed by seven subcategories. Feelings of inadequacy and insecurity emerged when facing mental illness and the conclusion of this study highlights the importance of access to expertise in the workplace, such as a psychiatric nurse.

Non-suicidal self-injury includes deliberately damaging the tissues of one's own body. Self-harming behaviour is a growing problem and the number of patients seeking care related to self-harm has increased the last years. Despite this, the number of people who don´t seek care is assumed to be high. Self-harming behaviour is a complex area with many underlying causes and functions. Patients with self-harming behaviour are a vulnerable group because of the stigma involved in injuring oneself. How patients with self-harming behaviour are treated in healthcare can have a major impact on future confidence in healthcare. The aim of this qualitative literature study was to explore how patients with self-harming behaviour experience the treatment in health care. Three main themes and six sub-themes emerged. Being acknowledged includes; patients' positive experiences, Being seen and Feeling confident. Not being taken seriously includes; the negative experiences, Feeling diminished and To feel shame and guilt. The third main theme, Being in the care chain, includes; A negative spiral and Social network. Altogether, the themes present the patient's experience of the treatment in the health care system and how structural factors contribute to the patient's experience. Negative experiences such as not being seen and heard and a feeling of shame caused an insecurity which made it difficult for the patient to seek care and to be honest with the health care staff. Patients felt that there was a lack of knowledge among health care professionals. More knowledge is needed to improve the treatment.