Denna studie utgår från teorin om patriarkatet som rådande samhällssystem. Kvinnan är förtryckt av mannen som är en dominant grupp i dagens samhälle. Studien kommer att utgå från Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhället kontinuerligt måste producera och reproducera sin makt med hjälp av bland annat språket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst. En person vill inte riskera att skada sitt sociala ansikte vilket gör att hen använder sig av olika strategier för att reproducera sin dominans. Extrema beteenden så som kvinnohat skulle kunna ses som en sådan strategi. Tidigare forskning har visat att extrema beteenden som mobbing eller fysiskt och psykiskt kvinnovåld ofta sker i det dolda, antingen innanför hemmets väggar, skyddade av den privata sfären, eller av Internets anonymitet. I denna studie undersöks patriarkatets reproduktion av dominans på Internet, vilka strategier som används för detta samt hur olika grader av anonymitet eller censur påverkar valet av strategier. För att undersöka detta har åtta artiklars kommentarsfält eller forumtrådar studerats. Sammanlagt har 698 kommentarer analyserats. Denna studie har visat att användandet av subtila strategier är vanligare än användandet av direkta sådana, oavsett grad av anonymitet, vilket visar att medlemmarna i den dominanta gruppen är mån om att skydda sitt sociala ansikte. Dock är extrema beteenden såväl som direkta reproduktionsstrategier vanligare i internetbaserade kontexter med hög grad av anonymitet. Vilket döljer aktören och minskar risken för att denne ska skada sitt sociala ansikte.

Denna studie har som syfte att undersöka hur individen, i egenskap av kvinna, upplever trygghet och ett eventuellt trygghetsskapande samt huruvida den upplevda tryggheten möjligtvis kan härröra utifrån att individen är kvinna. Arbetets empiriska del är av kvalitativ karaktär med ett induktivt, men även med inslag av ett deduktivt tillvägagångssätt. Detta följs av den teoretiska delen med infallsvinklar av konstruktionism samt fenomenologins fokus då upplevelser är av betydelse i vår studie. Vid utförandet har sammanlagt åtta kvinnliga respondenter intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. I studien har det framkommit att trygghet upplevs ekvivalent med känslan frihet, att kunna vara sig själv, uttrycka sig och inte känna sig begränsad av andra individer i sin omgivning. Friheten genom intervjupersonernas transparenta beskrivelser av trygghet ses ur ett fenomenologiskt perspektiv där frihet är essensen i fenomenet trygghet.

I’m a teacher to be with the dream to influence and change the society’s perspective. The high school students are our new generation and they are the ones who will continue to build our future society. When gender is discussed in schools, reflections usually describe the difference in pay between gender or that men has fewer parenting days. Attention to differences is good, that should teachers continue with, but only describing the visible factors does not build society forward. The underlying structures must be led to the surface for a change to occur. New perspectives on gender equality and why society is structured as it is presents a part of what this study will highlight. Lilith, the distant and forgotten archetype who was, according to the myth, Adam's first wife. This archetype carries themes that can be applied in understanding contemporary structures and seeing equality from other perspectives. Lilith is the figure this study will focus on. Lilith the first woman.

CAIA Cosmetics, som är ett av norra Europas ledande skönhetsmärke, publicerade år 2019 en reklamfilm på Facebook. Reklamfilmen kritiserades av Sveriges Kvinnolobby och fälldes därefter av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för könsdiskriminerande reklam. Syftet med denna studie är att granska framställningen av kvinnor i CAIAs reklamfilm samt att urskilja vilka underliggande diskurser som reproduceras till mottagaren. Denna kvalitativa studie genomförs via metoden multimodal kritisk diskursanalys för att analysera de semiotiska resurserna och hur en kombination av dessa skapar mening. Genom multimodal kommunikation, feministisk ståndpunktsteori och begreppet pornification granskas tre sekvenser som skildrar kvinnor för att identifiera hur ideologier om kvinnan reproduceras. Studien belyser hur en problematisk framställning bidrar till att reproducera patriarkala diskurser. Genom att jämföra analysresultatet med CAIAs moderbolags uttalanden uppmärksammar denna studie hur en sexuell skildring av kvinnan ses som uttryck för självsexualisering och självobjektifiering samtidigt som kvinnor sexualiseras och objektifieras till förmån för den patriarkala dominansen. Resultaten från analysen visade att reklamfilmen innehöll underliggande diskurser som indikerar en stereotypisk framställning av kvinnorna som sexualiserade och objektifierade. Analysen visar även på att en sexuell skildring av kvinnan är problematisk då den kan hävdas stärkande för kvinnor i kontexter som dessvärre reproducerar patriarkala normer och värderingar.

Despite being perceived as one of Europe's most gender-equal countries, Sweden faces significant challenges concerning men's violence against women. Statistics reveal a distressing frequency of violent incidents where a woman is killed by a man every three weeks. This research study examines the collaboration between Swedish municipalities, social services, and women's shelters in efforts to promote safety for women and combat male violence against them. The findings suggest an increase in collaboration and the integration of measures to ensure women's safety within municipal activities. However, while most municipalities offer protected housing, there are shortcomings in the efforts. The study also underscores the importance of continuously evaluating and enhancing ongoing initiatives to effectively support women affected by violence and uphold their human rights.

Utifrån kvalitativa metoder är syftet med denna studie att förstå varför vissa irakiska kvinnor varken deltar i lönearbete eller förvärvat behärskningen av det svenska språket, trots att de har bott i Sverige under många år. Forskningen fokuserar på kvinnors roll inom familjen, hur de patriarkala strukturerna manifesteras, och hur kvinnornas uppfattning om kultur påverkar deras levnadssätt. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med fem gifta irakiska hemmafruar som har bott i Sverige i över 15 år och ännu inte har integrerat sig i arbetsmarknaden eller det svenska samhället språkmässigt. Teoretiskt baseras studien på begrepp relaterade till patriarkat, kultur och symboliskt våld. Tidigare forskning antyder att kvinnors underordning ofta kompletterar mäns dominans, och tystnad fungerar som ett sätt för kvinnor att motstå de patriarkala strukturer de befinner sig i. Resultaten från denna studie indikerar att patriarkatet i huvudsak manifesterar sig i den privata sfären, där männen drar nytta av kvinnors underordning. Samtidigt betraktar kvinnorna den arabiska kulturen som en form av patriarkalt förtryck. Även om samhället ofta betraktar dessa kvinnor som omedvetna om sin situation, visar denna studie att de är medvetna om sin verklighet och utövar motstånd på subtila sätt. / Based on qualitative methods, the aim of this study is to understand why some Iraqi women neither participate in paid work nor acquire mastery of the Swedish language, despite having lived in Sweden for many years. The research focuses on the role of women within the family, how the patriarchal structures are manifested, and how the women's perception of culture affects their way of life. The empirical material consists of semi-structured interviews with five married Iraqi housewives who have lived in Sweden for over 15 years and have not yet integrated into the labor market or Swedish society linguistically. Theoretically, the study is based on concepts related to patriarchy, culture and symbolic violence. Previous research suggests that women's subordination often complements men's dominance, and silence serves as a way for women to resist the patriarchal structures they find themselves in. The results of this study indicate that patriarchy mainly manifests itself in the private sphere, where men benefit subordination of women. At the same time, the women regard Arab culture as a form of patriarchal oppression. Although society often views these women as unaware of their situation, this study shows that they are aware of their reality and practice resistance in subtle ways.

This essay is about conflicts between feminist theory and lived male sexuality. By interviewing four male feminist identified young activists this studie examines how these men solve potential conflicts between sexual desires and feminist ideals and how their identitiesare created with regards to feminist theory. A qualitative poststructuralist approach is used where feminst discourses set outs different ways for the men to interpret themselves as feminist subjects. The study concludes that these men distance themselves from what they find as different kinds of hegemonic masculinities, such as: activity, dominance and heterosexual masculinities. The possibilities of identification for the men in the study are: ”afemale position”, ”a non male position”, ”a refllexive or searching position” or ”a nonheterosexual position”. / Denna uppsats handlar om konflikter mellan feministiska ställningstaganden och levd manlig sexualitet hos fyra feministidentifierade män samt vilka betydelser dessa konflikter har för hur männen i studien kan identifiera sin manliga sexualitet. Genom kvalitativ postrukturalistiskt influerad metod används feministiska diskurser som fondvägg för min empiri. Studien visar hur respondenterna tar avstånd från hegemoniska maskulinitetsuttryck, exempelvis aktivitet, dominans och heterosexualitet och de vill förändra sig själva i en feministisk riktning. Deras feministiska sexuella identitet har fyra olika uttryck: ”Att beskriva sig själv som kvinnlig och uppvärdera traditionellt kvinnliga sexuella egenskaper”, ”att vara ickemanlig i sängen”, ”att reflektera över sin sexualitet” och ”att vara öppen för samkönat sexuellt umgänge”.

Följande arbete är en studie kring mediers reproduktion av könsstereotypa framställningar inom reklam. Genom att låta tidigare discipliner såsom medie- och kommunikationsvetenskap, genusvetenskap, feminism och sociologi inneha en central roll, ämnar studien komma närmare en förståelse för hur djupt rotade och kulturella koder kring kvinnlighet och manlighet bidrar till en rådande könsmaktsordning. Där normer för kvinnligt och manligt mode anknyts till förgivettagna könsroller, vilka reproduceras och upprätthålls av reklambranschen. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt Åhléns, självuttalat, ifrågasätter dessa könsnormer och utmanar dem genom sin modekampanj ”Bryt klädmaktsordningen”. Frågeställningar som besvaras rör på vilka sätt Åhléns genom sin modekampanj ifrågasätter varför manlig klädsel förknippas med mer status och makt än traditionellt kvinnlig, vad som talar för att modekampanjen är normbrytande. Vad i modekampanjen, beroende på vår kulturella kontext, blir normbrytande ifråga om maktstrukturer kring kön? Samt hur Åhléns val av kända profiler i modekampanjen kan motiveras och används som symboler för normbrytande i relation till kön och mode. Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk tillsammans med en semiotisk analys av Åhléns modekampanj i film och tryckt format. Vidare diskuteras resultatet av studien som visar att Åhléns modekampanj endast ifrågasätter könsnormer ur hänsyn till ett konsumtionsmål. De normbrytande budskapet är diffust, men framgår genom text och tal. Rent visuellt framgår de kända profilerna som normbrytande klädda endast jämte varandra. Resultatet visat att det krävs stereotypt manliga män och stereotypt manliga kvinnor för att våga sig över könsgränserna ur en kapitalistisk agenda. Med följande arbete vill vi bidra till det genusvetenskapliga fältet inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Arbetet är menat att belysa hur reklam som medium användas för att påverka samhället; makten att influera människans förhållande till könsnormer och hur budskapsförmedlingen av detta är kontextuellt bunden.

Syftet med denna uppsats är att igenom det resultat som kommit fram efter sex individuella intervjuer med tre kristna och tre icke-kristna som förlorat sin tro få fram om kristendomen besitter patriarkala strukturer. Syftet är också att ta reda på att om kristendomen i sådana fall gör det, vad det då kan finnas för underliggande anledning(ar) till att kvinnor söker sig till religion och män söker sig ifrån religion som den tidigare forskningen visar. Intervjuerna berör ämnen såsom patriarkat, patriarkala strukturer, intervjuobjektens egna syn på kristendomen och huruvida det finns en koppling mellan kristendomen och patriarkala strukturer. Intervjuobjekten får även svara med sina egna teorier till varför kvinnor söker sig till religion och män gör tvärtom. Den metod som använts för denna uppsats är att de intervjuobjekt som deltagit har haft den erfarenhet som krävts för att kunna delta, dvs att antingen ha en kristen tro eller att ha tappat en kristen tro. Resultatet av denna uppsats är mångfaldig och eftersom denna uppsats är småskalig har det ej kunnat uteslutits att ett annat och/eller ett mer konkret resultat kunnat varit möjligt om den varit bredare eller med fler intervjuobjekt. Slutsatsen blir därför att utifrån de intervjuade, tidigare forskning och nuvarande relevant media finns det tecken på att kristendomen, likt samhället i stort, fortfarande har patriarkala strukturer.

Syftet med föreliggande uppsats var att granska populärkultur för att undersöka om könsmakt-ordningen återspeglas inom den kulturgenren eller ej. Frågeställningen var: Präglas populär-kulturens innehåll och uttryck av könsmaktordningens ojämställda förhållanden? Om så är fallet, på vilka sätt? I uppsatsen avgränsades populärkultur till att gälla amerikanska filmer under år 2009. Det empiriska materialet utgjordes av de fyra mest sedda filmerna under det aktuella året. Datainsamlings- och analysmetoden var filmanalys med diskursanalytisk ansats. I uppsatsen användes även en deduktiv ansats, vilket innebar att radikalfeministisk teori användes som utgångspunkt i granskningen av filmerna. Resultatet visade att könsmakt-ordningen återspeglades inom den utvalda populärkulturen på så vis att kvinnor och män framställdes med könsbundna roller och temperament, genom att kvinnorna bland annat skil-drades som hjälpbehövande och gråtmilda medan männen bland annat skildrades som själv-ständiga och heroiska. Vidare visade resultatet att kvinnor framställdes som sexuella objekt samt att exponeringen av kvinnors kroppar inom sexindustrin framställdes positivt ur såväl kvinnors som mäns perspektiv. Slutsatsen var att denna ojämställda framställning inom populärkulturen kan vara en bidragande orsak till könsmaktordningens reproduktion och vidmakthållande. / The aim with this essay was to analyze popular culture to examine whether or not the gender power structure is reflected in that culture genre. The question was: Is the content and expression of the popular culture characterized by the unequal conditions of the gender power structure? If so, in what ways? In the essay, popular culture was limited to American movies during 2009. The empirical material was four of the most watched movies during that year. The method for data collection and analysis was film analysis with a discourse analytic approach. In the essay, a deductive approach was also used which in this case meant that the analysis of the movies was based on radical feminist theory. The result showed that the gender power structure was reflected in the selected popular culture due to the fact that women and men were portrayed with stereotypic gender roles and temper, that women were presented as sexual objects and that the exposure of women's bodies in the sex industry was portrayed in a positive sense. The conclusion was that this unequal narrative in the popular culture can be a contributing factor to the reproduction and maintenance of the gender power structure.