<p>Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.</p>

<p>Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP. Det framkom även olika attityder som kan ha betydelse för hur den pedagogiska dokumentationen och arbetet kring IUP utformas. Eftersom den nya regeringen har på förslag att IUP:n ska avskaffas kan det vara relevant att i vidare forskning undersöka vilka konsekvenser det får för den pedagogiska dokumentationen.</p>

No description available.

<p>I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på pedagogers förhållningssätt och bemötande i förskolan gentemot barn i ålder 3-6 år i deras kostvanor. Vi hade även för avsikt att undersöka den pedagogiska måltidens betydelse för en trevlig samvaro, där pedagoger avsåg vara goda förebilder för barnen. Vi valde att använda oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, där vi enbart fokuserade på förskolor i tätort. Undersökningen byggde på enkäter, intervjuer och observationer. I vårt resultat framkom det att majoriteten av de medverkande såg sig som bra förebilder och därigenom skapades en trevlig samvaro där pedagogerna lade större vikt vid uppmuntran än tjat och trug. Flertalet pedagoger ansåg det även viktigt att vara lyhörd samt stötta föräldrar i deras oro för sitt barns kostvanor.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling. Denna studie har stimulerat oss till ett fortsatt arbete inom lek- och språkutveckling med barn på förskola.</p>

<p>Enligt Förskolans läroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte värderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ändå värderingar och kontroller på barnet som individ. I förskolan uppmärksammas värderingsdilemmat främst inför utvecklingssamtalen. För att inte värdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i ämnet som kan stärka oss och andra förskollärare i yrkesrollen.</p><p> </p><p>Vi har valt att göra en deskriptiv studie med åtta intervjuade förskollärare där vårt syfte är att beskriva och analysera deras syn på, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska också studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte värdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet.</p><p> </p><p>Resultaten som framkommit är olika syn på syftet med utvecklingssamtalet och därmed olika syn på vilket tidsperspektiv som främst ska belysas på samtalet. Studiens resultat visar också att förskollärarna blandar nya och gamla synsätt på barnet. Detta synsätt påverkar i sin tur synen på utvecklingssamtalet och värderingar av barnet som individ. Det har också uttryckts att värderingsproblemet mest ses som ett verbalt och skriftligt problem och inte som en inbjudan till diskussion och reflektion över förskollärarens barnsyn.</p>

<p>Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.</p><p> </p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.</p><p> </p><p>Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.</p>

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år. Som metod till vår studie har vi använt oss av textanalys och vi har hittat tre ämnesinriktade kategorier som påverkar valet av innehållet i den pedagogiska dokumentationen. De kategorierna är: Förskolans läroplan, Observerande eller undersökande aktiviteter och Det kompetenta barnet.

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse. Resultatet visar på att flertalet av respondenterna dock inte alla, anser att det inte finns några problem på grund av sina handikapp, då det gäller högskole- och universitetsstudier. / annika.fagerberg@comhem.se 0709-902072