Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse över hur organisationer arbetar med att kompetenssäkra verksamheten och hantera kunskapsförlust till följd av personalomsättning. Den här undersökningen utgörs av en fallstudie av Uppsala kommun och Svea Hovrätt och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Studiens teoretiska ramverk vilar på Nonaka och Konnos uppdelning av kunskapsbegreppet i implicit respektive explicit kunskap. Hansen, Nohria och Tierneys begrepp kodifiering och personalisering om överföring och bevarande av kunskap samt Hansson respektive Lindelöws olika modeller över kompetensutveckling och behållande av personal. Studiens resultat visar att det effektivaste sättet att behålla kunskap och kompetens inom organisationen är genom att behålla personalen. Arbetet med att behålla personal inkluderar lönesättning, att organisationen erbjuder utvecklingsmöjligheter och andra hygienfaktorer som anställningstrygghet. Resultatet visar att kompetensutveckling fyller flera syften, både som ett sätt att se till att rätt kompetens finns inom organisationen, men också som ett sätt för att personalen ska trivas och vilja arbeta kvar. Arbetet med kompetensutveckling innehåller delar som introduktionskurser, medarbetarsamtal, seminarier och utbildningar samt uppföljning. Ytterligare ett sätt att kompetenssäkra verksamheten är att bevara den kunskap som finns inom organisation genom kodifiering och personalisering. Det framkommer i studien att det svåra är att dela och behålla implicit kunskap som bygger på erfarenhet när en medarbetare lämnar organisationen. / The purpose of the study was to contribute to a deeper understanding of how organizations work to secure the competence and handle knowledge loss as a result of staff turnover. This study consists of a case study of Uppsala kommun and Svea Hovrätt and has a qualitative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven respondents. The study's theoretical framework rests upon Nonaka and Konno's breakdown of the concept of knowledge in implicit and explicit knowledge. Hansen, Nohria and Tierneys concepts of codification and personalization on transfer and preservation of knowledge, as well as Hansson and Lindelöw's both models of competence development and retention of staff. The study's results show that the most effective way of retaining knowledge and competence within the organization is by retaining the staff. The work of retaining staff includes wage setting, that the organization offers development opportunities and other hygiene factors such as job security. The result shows that competence development fulfills several purposes, both as a way of ensuring that the right skills are within the organization, but also as a way for the staff to feel comfortable and want to work. The work on competence development includes parts such as introductory courses, staff appraisals, seminars and training courses and follow-up. Another way to secure the competence is to preserve the knowledge that exists within the organization through codification and personalization. It appears from the study that the difficult thing is to share and maintain implicit knowledge based on experience when an employee leaves the organization.

Studiens syfte var att undersöka om det gick att predicera personalomsättningen utifrån typen av ledarskap. Ledarskapsstilarna som undersöktes var transaktionellt och transformativt. En enkät med 27 ledarskapsfrågor och skickades ut till medarbetare med en chefsposition på en offentlig organisation. Enkäten behandlade påståenden rörande olika dimensioner av transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap samt laissez- faire ledarskap. Endast en dimension av transaktionellt ledarskap användes vilket var contingent reward. De två dimensionerna av transaktionellt ledarskap som inte användes i analysen var active management by exception samt passive management by exception. De två prediktorerna contingent reward och transformativt ledarskap korrelerade och därmed genomfördes en enkel regression med transformativt ledarskap som prediktor och personalomsättning som utfallsvariabel. Studiens resultat visade ett signifikant samband mellan högre transformativt ledarskap och lägre personalomsättning. Studiens slutsats var att transformativt ledarskap kan predicera personalomsättningen. / The purpose of this study was to examine if the type of leadership could predict the personnel turnover. The leadership styles that were included in this study was transactional leadership and transformational leadership. A questionnaire was designed with 27 questions regarding leadership and were sent to employees with a chief position within a public organization. The questionnaire covered claims regarding different dimensions within transactional, transformational and laissez-faire leadership. Only one dimension was used within the transactional leadership which was contingent reward. The two dimensions that was excluded was active management by exception and passive management by exception. The two predictors contingent reward and transformational leadership correlated and therefore a simple regression was used with transformational leadership as predictor and personnel turnover as outcome variable. The outcome of the study showed a correlation between increased transformational leadership and decreased personnel turnover. The conclusion of the study was that transformational leadership could predict personnel turnover.

En arbetsplats som inte ses tillräckligt motiverande för en individ kan leda till att en anställd frivilligt väljer att lämna ett företag, vilket ofta resulterar i höga oförutsägbara personalomsättningskostnader och olägenheter för en verksamhet. Därmed ses bibehållandet av personal, så kallat Employee retention, vara av stor betydelse. Då motivation i arbetet kan vara förknippad med upplevelsen av tillfredsställelse som skapar positiva arbetsattityder kan detta begrepp ses vara integrerad med arbetet av att behålla personal. För att kunna upprätthålla motivation är det dock viktigt att chefer förstår hur generationsskillnader kan påverka individers behov på arbetsplatsen. Då unga medarbetare, så kallade generation Y, är individer som ses mer benägna att lämna ett företag än tidigare generationer har denna studie valt att rikta ett enskilt fokus mot friskvårdsbranschen som påvisat inneha ett högt antal unga medarbetare. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur chefer kan arbeta med att motivera sina medarbetare tillhörande generation Y för att kunna behålla dem i ett företag inom friskvårdsbranschen. Studien tar utgångspunkt i generationsteorin av Mannheim (1927) samt i motivationsteorierna av Maslow (1943) och Vroom (1964), vilka fungerar som ett vetenskapligt stöd i sökandet efter svaret på studiens problemformulering och frågeställning. För att finna svar på den uppsatta frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts med ett kompletterande deskriptivt inslag i form av en rangordningsmetod. Insamlingen av den empiriska datan genomfördes med hjälp av en fallstudie mot två olika friskvårdsföretag. Sammanlagt genomfördes 13 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare samt en kvalitativ textanalys baserat på fallföretagens arbetsmaterial och policydokument, vilka tillsammans utgjorde en trianguleringsmetod. Resultatet i denna studie presenterar en distinktion mellan vad chefer tror motiverar generation Y och vad i praktiken som de faktiskt motiveras av. De motivationsfaktorer som visade sig utmärkande och viktiga för att medarbetare tillhörande generation Y skulle stanna i friskvårdsbranschen var Personlig utveckling, Samhörighet och gemenskap samt Trygga anställningsvillkor. Det ska dock observeras att detta resultat var en generalisering av den insamlade empirin och utgör således inte en presentation av vad dessa medarbetare individuellt motiveras av. Därmed ses det även vara av hög väsentlighet att chefer arbetar med att identifiera den enskilde individens behov av motivation på arbetsplatsen. / A workplace that is not considered sufficiently motivating for an individual can lead to an employee voluntary choosing to leave a company, resulting in high unpredictable employee turnover costs and inconvenience for the operation. Therefore, Employee retention is considered to be of great importance. Motivation in work may also be associated with the experience of satisfaction that creates positive working attitudes, this term can be seen to be integrated with the work of retaining employees. However, in order to maintain motivation in work, it is important that managers understands how generation differences can affect the needs of individuals in the workplace. Because young employees, so-called generation Y, are individuals who are more likely to leave a company than previous generations this study has a specific focus on the healthcare industry, which has shown a high number of young employees. The aim of this study was to create an understanding of how managers can work to motivate their employees, belonging to generation Y, in order to keep them in a company within the healthcare industry. The study takes a starting point in the generation theory of Mannheim (1927) and motivational theories of Maslow (1943) and Vroom (1964), which have worked out as a scientific support in the search for the answer to the study’s problem formulation and questionnaire. In order to find the answer of the founded question a qualitative researching method has been used, with a complementary descriptive element in form of a ranking method. The collection of the empirical data was conducted using a case study against two different healthcare companies and a triangulation method. In total, 13 qualitative interviews were conducted with managers and employees, as well as a qualitative text analysis based on the case materials and policy documents, which together formed a triangulation method. The result of this study present a difference between what managers believe motivates generation Y and what they are actually motivated by in practice. The motivational factors that was shown distinctive and important for employees belonging to generation Y to stay within the healthcare industry were Personal development, Cohesion and community and Safe employment conditions. However, it should be noted that this result was a generalization of the collected empirical data and does not constitute a presentation of what these employees individually are motivated by. Therefore, it is also considered essential that managers are working to identify the individual’s need of motivation at the workplace.

Background: Trainee programmes have become more common in the recent years and companies invest both money and time in these trainee programmes. Companies should have knowledge about what motivates and influences the trainees' decision to stay after a completed trainee programme. Theories about motivation and needs rarely revolve about their influence on employees' decision to stay in a company and many of these theories have been developed without a gender perspective. Purpose: The purpose of this paper is to gain an understanding of the factors that are motivating and that influence female and male trainees to remain in a company after a completed trainee programme. In order to achieve this understanding, we will identify needs that may motivate and influence the decisions of women and male trainees to remain in a company. Completion: The study was conducted with a cross-sectional design with five companies and with a qualitative method with the support of quantitative method. Empirical data was collected using questionnaires and semi-structured interviews. Selection of respondents has been made through a targeted selection and snowball selection. Conclusion: We have been able to distinguish three needs among female and male trainees; affiliation needs, power needs and achievement needs. We have been able to see that these needs have had a clear impact on the types of factors that have motivated and influenced the trainees' decision to stay. Achievement needs have had an impact on the trainees' most motivating and influential factors, which are Education and development opportunities, Working abroad and Challenging (stimulating)/ interesting work. We have found a relationship between gender, motivation and influence as there have been more male trainees who have been motivated and influenced than female trainees. Both female and male trainees have been motivated most by intrinsic motivational factors. / Problemställning: Traineeprogram har blivit vanligare och företag investerar både pengar och tid i dessa traineeprogram. De bör därmed ha kunskap om vad det är som motiverar och påverkar traineers beslut att stanna kvar efter ett avslutat traineeprogram. Teorier om motivation och behov handlar sällan kring deras påverkan på anställdas beslut att vilja stanna kvar i ett företag och många av dem har utvecklats utan ett genusperspektiv. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för de faktorer som är motiverande och som påverkar kvinnliga och manliga traineer till att stanna kvar i ett företag efter ett avslutat traineeprogram. För att uppnå denna förståelse kommer vi att identifiera behov som eventuellt kan motivera och påverka kvinnliga och manliga traineers beslut till att stanna kvar i ett företag. Genomförande: Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign med fem fallföretag och med en kvalitativ metod med stöd av kvantitativ metod vid insamlingen av data. Empiri har samlats in med hjälp av frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Urval av respondenter har skett genom ett målstyrt urval och snöbollsurval. Slutsats: Vi har kunnat urskilja tre olika behov bland kvinnliga och manliga traineer; samhörighets-, makt- och prestationsbehov. Vi har kunnat se att dessa har haft en tydlig inverkan på vilka typer av faktorer som har motiverat och påverkat traineers beslut att stanna kvar. Prestationsbehov har haft en påverkan på traineernas mest motiverande och påverkande faktorer vilket är Möjlighet till utbildning och utveckling, Arbeta utomlands och Utmanande (stimulerande)/intressant arbete. Vi har funnit en relation inom vissa faktorer mellan kön, motivation och påverkan i och med att det har varit fler manliga än kvinnliga traineer som har motiverats och påverkats. Både kvinnliga och manliga traineer har motiverats mest av inre motivationsfaktorer.

Stressrelaterad ohälsa på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har blivit allt vanligare och utgör idag var tredje sjukskrivning i Sverige. Polismyndigheten är en statlig myndighet som står inför stora utmaningar med hög personalomsättning och hög ärendebelastning. Det finns behov av en djupare kunskap om arbetssituationen för att verka för god arbetsmiljö för de anställda inom myndigheten. Studiens syfte är att undersöka hur brottsutredare upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. En kvalitativ metod användes där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var målinriktat där brottsutredare med varierad yrkeserfarenhet utgjorde deltagare i studien. Det insamlade materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att utredarna upplevde att det fanns organisatoriska brister i kompetensutveckling samt delaktighet i beslut om arbetets upplägg och utförande. Organisatoriska brister upplevdes påverka arbetsklimatet främst genom hög personalomsättning vilket försvårade möjligheterna att skapa funktionella arbetsgrupper. Utredarna ansåg att bättre introduktion för nya medarbetare samt utökade möjligheter till kompetensutveckling skulle förbättra arbetssituationen.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året. / The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation.  Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

Bakgrund: Mer än hälften av nyexaminerade revisorsassistenter lämnar revisionsyrket inom tre år. Revisionsbranschen präglas av en intensiv högsäsong som påverkar välmåendet negativt hos många revisorer. Välmåendet påverkas av balansen mellan arbetet och fritiden, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Försämring bidrar enligt tidigare forskning till personalomsättning. Eftersom revisionsbyråerna investerar mycket i revisorsassistenterna har de incitament att behålla sina anställda. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur före detta revisorsassistenter resonerar kring det subjektiva välmåendet och hur det, i förhållande till andra aspekter, bidragit till valet att lämna revisionsyrket innan auktorisation. Metod: Studien tillämpar en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med elva före detta revisorsassistenter som har arbetat på Big 4-byråer. Empirin har analyserats tematiskt. Slutsats: Studien indikerar att det finns flera anledningar till att revisorsassistenter byter yrke. Det har visats finnas missnöje med låg lön i samband med hög arbetsbörda och många arbetstimmar under högsäsongen. Yrken som kräver samma yrkeserfarenhet ger dessutom högre lön för mindre arbete. Studien indikerar även att revisionsyrket används som ett insteg till andra karriärmöjligheter. / Introduction: More than half of newly graduated audit assistants leave the audit profession within three years. The audit industry is characterized by an intense peak season that adversely affects the well-being of auditors. Well-being is affected by work-life balance, job satisfaction and life satisfaction. Declined well-being contributes to turnover, according to prior research. As the audit firms invest a lot in the audit assistants, there are incentives to keep their employees. Purpose: The purpose of the study is to explore how former auditor assistants reason about their subjective well-being and how, in relation to other aspects, it contributed to the choice to leave the audit profession before authorization. Method: The study applies an interview method with a mainly deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with eleven former audit assistants who have worked at Big 4 firms. The empirical data was analysed thematically. Conclusion: The study indicates that there are several reasons why audit assistants change professions. The study finds dissatisfaction with low salary in connection with high workload and many working hours during the peak season. In addition, occupations that require the same professional experience provide higher pay for less work, which contributes to changes in profession. The study also indicates that the audit profession is used as an entry to other career opportunities.

Telekombranschen är präglad av ett stressigt arbetsklimat och hög personalomsättning. Personalomsättningen bidrar inte bara till höga ekonomiska personalkostnader, utan också till låg arbetsmoral och engagemang hos de anställda. Vi fann det därav intressant att undersöka hur medarbetarna på ett telekomföretag upplever ledarskapet i organisationen. Vidare syftade studien till att undersöka de krav, kontroll och stöd medarbetarna upplever samt hur medarbetarna på telekomföretaget förhåller sig till personalomsättningen. Studien är av empirisk karaktär och den metodologiska utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Den använda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att medarbetarna på telekomföretaget upplever och identifierar flera olika typer av ledarskap, varav den demokratiska ledarskapsstilen mest uppskattad. Att inkludera, stötta och visa empati är tre centrala egenskaper som eftersöks av medarbetarna. Vidare upplever respondenterna att arbetet karaktäriseras av höga krav, låg kontroll samt lågt socialt stöd från chefer och organisation. / The telecom industry is characterized by a stressful work environment and high employee turnover. High employee turnover does not only contribute to high economic costs, but also to a low level of work ethic among employees. Therefore, we found it interesting to investigate how the employees of a telecom company experience leadership in the organization. Furthermore, the study aimed to investigate how the employees experience the demands, control and social support at their workplace and how they relate to the company's employee turnover. The study is of empirical nature and the methodological starting point was to make a qualitative study with an abductive approach. The data collection method used was semi structured interviews. The results show that the employees experience several different types of leadership, of which the democratic leadership style is the most appreciated. Including, supporting and showing empathy are three key qualities demanded by employees. Furthermore, the employees experience that the work is characterized by high demands, low control and low social support from managers and organizations.

This paper aims to find out how to implement an information security management (ISMS) system that is based on ISO/IEC 27001-standard into a small organization with high employee turnover. The standard employs the PDCA-method as a course of action for implementing the standard. The reason for implementing such a system is to introduce information security to the organization and to maintain it despite the changes in management. The paper based it’s survey on a case study of a student nation in Uppsala, Sweden. Data was gathered from documents, organization charts, direct observation and by studying physical artifacts. The result of this study showed that it is possible to base an ISMS on the ISO/IEC 27001-standard and that the PDCA-method of implementing the system works if careful adaptation of the two is applied during its establishment into the organization. This paper concludes that certain aspects has to be considered when using the standard and PDCA-method when working with these kinds of organizations. The leadership has to play an active role in maintaining the work related to information security in order to enable continuity in a high employee turnover-organization. Organization members working on a non-profit basis can enable a higher level of security policy compliance since the relationship between employee and the organization stems from a voluntary basis. Build the ISMS so that it focuses on the core operations of the organization. If the ISMS is made to comprehensive there is a risk of it becoming too big for the organization to manage. There should be no doubts regarding who is responsible for the ISMS. The continuity of the system depends on well-established means of knowledge transfer from the departing responsibility holder to his or her successor.

Hög personalomsättning är ett kostsamt problem för organisationer. I försök att motverka problemet har forskare försökt hitta personalomsättningens orsaker. Arbetstagares avsikt att lämna en organisation har visat sig vara en viktig prediktor för omsättning och därför har forskare studerat orsaker till denna avsikt. Syftet med denna undersökning var att undersöka de prediktorer som tidigare forskning visat kan vara signifikanta för avsikten att lämna en organisation: socialiseringstaktiker; organisationsengagemang; övergripande rättvisa; och medarbetarbeteenden. Undersökningen som här genomförts bestod av 74 deltagare som hade jobbat på sin arbetsplats i max sex månader och rekryterades via tillgänglighetsurval. Datainsamlingen skedde genom en webbenkät med självskattningsformulär. En multipel regressionsanalys visade att övergripande rättvisa och investerande kontra fråntagande socialiseringstaktiker var signifikanta prediktorer för avsikten att lämna organisationen. På grund av att urvalet var ett relativt litet snöbollsurval utan stor varians i demografisk bakgrund bör inga stora slutsatser dras utifrån detta resultat, men resultatet kan inspirera till vidare forskning inom ämnet.