En av förutsättningarna för en vård av god kvalitét, med hög patientsäkerhet är en fungerande samverkan mellan de inblandade vårdinstanserna. Det går idag att se brister gällande samverkan och hur det inom vården arbetas med ett stuprörstänk, resultatet blir att det finns en risk för att vårdtagaren ”faller mellan stolarna” och insatserna blir fördröjda eller helt uteblir. Författarna ser identifierande av hinder och möjligheter som viktigt för samverkan och i studien görs en begränsning till att studera upplevelsen av samverkan mellan enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden närmare. Genom semistrukturerade frågor intervjuades tre enhetschefer och tre patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden, materialet analyserades och resultatet av analysen presenteras i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Organisatoriska förutsättningar som upplevdes främja god samverkan var närheten till varandra och att befinna sig i samma hus, det i sig underlättar även för de samverkansfrämjande och spontana dialogsituationer som ofta sker. Strukturer och mötesrutiner upplevdes även de vara samverkansfrämjande förutsättningar. Försvårande eller hindrande förutsättningar för samverkan var att trots att enhetschefer och sjuksköterskor har samma arbetsgivare så lyder professionerna under olika organisationer. Sjuksköterskorna upplevde även dokumentationssystemen som ett hinder gällande samverkan då de olika systemen gör att de inte kan ta del av varandras dokumentation. Vad som ytterligare upplevdes som hinder i- och till samverkan, av både enhetschefer och sjuksköterskor var den höga personalomsättningen, sjukfrånvaron och samtidigt höga arbetsbelastningen.

Background High staff turnover is something that bothers most organizations as each new recruitment generates an increased cost for the organization. Staff turnover is affected by several different factors, which in turn affect the organization in the short and long term. One of these factors is leadership, which the report authors want to examine more closely to find out how leadership in various forms can work to get employees to stay in the organization and thereby reduce staff turnover. Purpose The purpose of the study is to investigate factors that affect staff turnover and contribute with knowledge and understanding of the reasons for employees to remain in the organization. Theory Previous theories that have been used in the study are Lewin's three different leadership styles; authoritarian, democratic and delegating leadership style. Method Through a case study with a combined qualitative and quantitative method, eleven interviews have been conducted, including one semi-structured interview that was conducted with the site manager and ten structured interviews that were conducted with employees in the organization. Data has been collected through transcription and analyzed and linked to theories. Analysis The analysis shows that staff turnover in the study's chosen organization has decreased significantly in the past three years, but the statistics from the HR department show that staff turnover has started to increase again. This is due to an increase in volume, salary differences and the leader's inability to change styles. Conclusion Based on theories and collected data from respondents, the study has shown that leadership has a large impact on staff turnover in different ways. This is with work environment issues and community. One factor that warns of increased staff turnover came to light in the present study, which is caused by an unfair salary setting of employees. / Bakgrund Hög personalomsättning är något som besvärar de flesta organisationer då varje ny rekrytering genererar en ökad kostnad för organisationen. Personalomsättning påverkas av flera olika faktorer vilket i sin tur påverkar organisationen kort och långsiktigt. En av dessa faktorer är ledarskapet vilket rapportförfattarna vill undersöka närmre för att komma fram till hur ledarskapet i olika former kan arbeta för att få medarbetare att stanna i organisationen och därav minska personalomsättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar personalomsättningen samt bidra med kunskap och förståelse av det som är avgörande för att medarbetarna stannar kvar i organisationen. Teori Tidigare teorier som har använts i studien är Lewins tre olika ledarstilar; auktoritär, demokratisk och delegerande ledarstil. Metod Genom en fallstudie med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har elva intervjuer genomförts varav en semistrukturerad intervju som genomfördes med platschefen samt tio strukturerade intervjuer som genomfördes med medarbetare i organisationen. Data har samlats in genom transkribering samt analyserats och kopplats till teorier. Analys Analysen visar att personalomsättningen i studiens valda organisation har minskat betydligt senaste tre åren men statistiken från HR-avdelningen visar att personalomsättningen har börjat öka igen. Detta på grund av volymökning, löneskillnader och ledarens oförmåga att kunna stilväxla. Slutsats Utifrån teorier och insamlade data från respondenter har studien visat att ledarskap har en stor påverkan på personalomsättning på olika sätt. Detta genom åtgärder inom bland annat arbetsmiljöfrågor och gemenskap. En faktor som varnar för en ökad personalomsättning kom att visa sig i föreliggande studie vilket orsakas av en orättvis lönesättning hos medarbetare och ledaren oförmåga att kunna stilväxla.

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.

I en tid då Försvarsmakten brottas med hög personalomsättning av soldater står Luftvärnsregementet i Halmstad inför en ombeväpning av historiska proportioner, med nya luftvärnssystem och en utökad organisation, för att möta det rådande säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen. I denna utveckling utgör den kontinuerligt anställda soldaten en viktig betydelse för att luftvärnsförbanden ska kunna lösa de tilldelade uppgifterna. För att djupare förstå och finna klarhet varför kontinuerligt anställda soldater väljer att sluta användes en kvalitativ forskningsmetod, genomsyrad av en induktiv ansats. Genom intervjuer med tidigare anställda soldater insamlades empiri som står på egen grund. Med en analysmetod inspirerad av Grounded Theory skapades det emotionella spänningsdiagrammet som förklarar varför individen väljer att sluta. I diskussionen kopplades forskningens resultat främst mot Herzbergs tvåfaktorsteori men resultatet sågs även ur ett generationsperspektiv. För den unga generation Z är personifiering genom personlig utveckling tillsammans med ledarskapet avgörande i soldaternas beslut att lämna sin anställning. Den omväxlande och utmanande verksamheten i Försvarsmakten bidrar till en stark känsla av gemenskap som i sin tur påverkar soldatens motivation att stanna kvar längre i sin anställning. Soldaten är även påverkad i sitt val att lämna eller stanna kvar vid förbandet av basala behov så som anställningsvillkor, lön och geografiskt läge. / At a time when the Swedish Armed Forces struggle with high soldier turnover, the Air Defense Regiment in Halmstad is facing a re-arming of historical proportions such as new air defense systems and an expanded organization to meet the current security policy situation in the Baltic Sea Region. In this development, the continuously employed soldier is an important factor in ensuring that the air defense units are able to fulfill their assigned tasks. In order to understand more deeply and find clarity why the continuously employed soldiers choose to leave, a qualitative research method, imbued with an inductive approach, was used. Through interviews with formerly employed soldiers empirics that stand on their own were collected. With an analysis method inspired by Grounded Theory, the emotional tension diagram was created that explains why the individual chooses to leave. In the discussion, the results of the research were mainly linked to Herzberg's two-factor theory, but the result was also seen from a generation perspective. For the young generation Z, personalization through personal development together with leadership is of major importance why the soldiers are determined to leave their employment. The varied and challenging activities of the Swedish Armed Forces contribute to a strong sense of community that affects the soldier's motivation to stay longer in one´s employment. The soldier is also influenced by basic needs in one´s choice to leave or stay at the unit such as employment conditions, salary and geographical location.

Det finns olika beskrivningar av hur generation Y beter sig på arbetsmarknaden varav en återkommande är att de ofta byter jobb. Det finns även tidigare forskning kring hur arbetstrivsel kan motverka personalomsättning och här nämns bland annat den inverkan som belöning kan ha. Syftet med detta arbete är att uppnå en hermeneutisk förståelsetillväxt för generation Y:s syn på framtida arbetsliv och deras resonemang kring inre och yttre belöning. Lawler och Porters (1967) motivationsteori behandlar belöning och arbetstrivsel och kopplar detta till fenomen som personalomsättning. Likt mycket annan organisationsforskning som berör företagsekonomiska problem utgår de från en mer funktionalistisk, kvantitativ ansats. I denna studie har semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan tolkats genom tillämpningen av en hermeneutiskt spiral. Utifrån detta tolkningsarbete kunde slutsatsen dras att relationer och utvecklingsmöjligheter kan kopplas, både direkt och indirekt, till arbetstrivsel och spelar en central roll i generation Y:s framtida arbetsliv och deras intentioner att stanna eller lämna ett arbete. Vidare visar studien att det även finns normer kring jobbyte som företeelse vilket generation Y har att förhålla sig till. Studien bidrar till en mer holistisk förståelse kring generation Y och kan ge organisationer en ökad medvetenhet kring normer om jobbyte samt förhoppningsvis leda till en utökad förståelse för dagens och morgondagens arbetskraft. / The behaviour of Generation Y in the labor market has been described in several different ways, one of the recurrent descriptions is that they often change jobs. There are also previous research about how job satisfaction can counteract turnover and amongst other things the impact of rewards are mentioned within this research context. The purpose of our study is to attain a growth of hermeneutic understanding about the future work life of Generation Y and their reasoning about intrinsic and extrinsic rewards. Lawler and Porters (1967) theory of motivation deals with topics like rewards and job satisfaction and links these to phenomenon such as turnover. They, as well as much other organizational research, have a functionalist, quantitative point of view while dealing with problems related to business economics. Semi-structured interviews have been conducted and later interpreted through the application of a hermeneutic spiral. Based on this interpretation process we have reached the conclusion that relations and development possibilities can be linked, bothdirect and indirect, to job satisfaction and that they play a central role in Generation Y’sfuture work life and that these elements also influence intentions to stay at or leave a job. Furthermore our study shows that job change is a phenomenon surrounded by norms that Generation Y has to relate to. Our study contributes to a more holistic understanding of Generation Y and can give organizations a raised awareness about norms related to job change and hopefully lead to an extended understanding about the work force of today and tomorrow.

Studiens syfte var att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns betydelse när anställda bestämmer sig för att säga upp sina arbeten i en industriell organisation. Samt att undersöka om anställningstid inom organisationen och ålder hade betydelse för avsikt att lämna. En kvantitativ forskningsstrategi användes för studien, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes hos en organisation inom den industriella sektorn. Ett representativt urval genererade 138 svar, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 57%. Mätinstrument för studien bestod av verktyget Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) samt delar av Copenhagen Psychological Questionnaire(Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). För denna studie uppnåddes en Cronbach’salfa reliabilitetskoefficient för Intention to Leave Scale på α = .86 samt α = .89 för dimensionen samarbete och ledning, α = .82 för dimensionen arbetstillfredsställelse samtα = .90 för dimensionen värderingar på arbetsplatsen från Copenhagen Psychological Questionnaire. Pearson’s korrelationsanalys samt envägs-ANOVA användes för att analysera insamlad data. Analysresultaten påvisade signifikanta samband mellan avsikt att lämna och psykosocial arbetsmiljö. Det visades inga signifikanta skillnader avseende avsikt att lämna sett till anställningstid och ålder. Utifrån presenterade resultat drogs slutsatsen att det i linje med tidigare studier även fanns samband inom den industriella sektorn. För framtida forskning ansågs det finnas behov av kausalitetsstudier av ämnet. / The purpose of this study was to investigate the importance of the psychosocial work environment when employees decide to terminate their employment within an industrial organization. The purpose was also to investigate whether or not tenure and age was of importance for intentions to leave. A quantitative design was used for the study, where a web-based survey was conducted at an organization within the industrial sector. A representative selection generated 138 responses, resulting in a response rate of 57%. The instruments used were the Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) and parts of the Copenhagen Psychological Questionnaire (Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). For this study, Cronbach's alpha reliability coefficient for the Intention to Leave Scale was α = .86 and for the Copenhagen Psychological Questionnairedimensions; α = .89 for Interpersonal relations and leadership, α = .82 for Job satisfaction, and α = .90 for Values at the workplace. Pearson's correlation analysis and One-Way ANOVA were used to analyze collected data. The results show significant relationships between intention to leave and psychosocial work environment. There were no significant differences regarding the intention to leave based on age or tenure. The findings of the study were in line with previous research, therefore it was concluded that a correlation existed within the industrial sector as well. For future research, it was implied that a need for causality studies of the subject was apparent.

Under de senaste decennierna har HRs roll förändrats inom organisationerna. Från att vara enlägre administrativ funktion har HR ökat i betydelse och anses idag vara en strategisk resurs,vilket har lett till att begreppet SHRM myntats. Inom SHRM återfinns rekrytering, hanteringav humankapitalet och bevarande aktiviteter. Fokus bör ligga på bevarandet av nyckelmedarbetaresom är viktiga för organisationens konkurrenskraft på arbetsmarknaden när det idag tillstor del är arbetstagarens marknad. Syftet med vår studie är att undersöka hur organisationeranvänder HR-funktionen för att locka nyckelmedarbetare att stanna kvar, med fokus på framgångsfaktorer för ett lyckat strategiskt HR-arbete, samt dess påverkan på det psykologiska kontraktet. Vi har använt oss utav kvalitativa intervjuer med tre informanter som ingår i en organisations ledningsgrupp. Materialet har sammanställts och analyserats genom en tolkande ansats där vi med stöd av tidigare forskning identifierat relevanta begrepp som undersökts empiriskt. De slutsatser som vi kan dra om SHRM som arbetssätt är att det krävs kunskap och insikt hos ledningen om vad för potential HR-funktionen har att bidra med till organisationen för att kunna implementera SHRM som arbetssätt. Angående bevarande åtgärder för att behålla nyckelmedarbetare bör organisationer först och främst tillkännage att nyckelmedarbetare finns för att de ska kunna motiveras till att vilja arbeta med bevarande aktiviteter för att behålla dessa. Vi kan även dra slutsatsen att det psykologiska kontraktet bortprioriteras när personalomsättning har blivit en naturlig del av organisationens vardag. / Great changes have occurred in HR over the last few decades. From being a lower, administrativefunction, HR has developed to a strategic resource in, operating in the higher levels of the organization, which has lead to the development of SHRM. Within the field of SHRM we can find recruitment, management of human capital and activities to decrease turnover. Attention should be paid to retain key employees whom are of great importance for creating a competitive advantage for the organization on the labor market. The purpose of this study is to investigate how organizations use the HR-function to increase retention among key employees; focusing on success factors for a strategic HR-work and its effect on the psychological contract. We've used qualitative interviews containing three informants that represent an organizations operational management team. The material has been assembled and analyzed through an interpreting approach where we, supported by theories and previous research, have identified relevant terms that have been investigated empirically. A conclusion regarding SHRM, as a practice, is that it demands a high level of knowledge and insight within the operational management team regarding the diversity of HR and how it can contribute to the organization in order to be implemented within the organization. Regarding activities to decrease turnover to keep key employees, organizations primarily need to signify the existence of key employees to even consider wanting to work with these kinds of activities. Furthermore, we have identified the lack of priority that the psychological contract gets if turnover has become a natural part of the everyday life within the organization.

Bakgrund: Kunskapsintensiva organisationer upplever svårigheter när det kommer till att behålla medarbetare och de tvingas således arbeta för att hantera den frivilliga personalomsättningen. Den svenska advokatbranschen genomgår förändring och medarbetare byter arbetsgivare i allt större utsträckning. Samtidigt pågår diskussioner kring huruvida monetära- och icke-monetära incitamentssystem påverkar medarbetarnas motivation, arbetstillfredsställelse och engagemang. Därav har intresset väckts för att studera huruvida incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Metod: Studien innehar en kvalitativ forskningsstrategi och ett konstruktionistisktperspektiv. Arbetet följer en abduktiv ansats och en tematisk analys används viddata analysen. Syftet och forskningsfrågorna besvaras genom att utnyttja en flerfallsstudie på två olika advokatbyråer verksamma i Sverige, där 14 semi-strukturerade intervjuundersökningar ligger till grund för inhämtandet av det empiriska materialet. Slutsats: Studien påvisar att kunskapsintensiva organisationer bör utforma incitamentssystem med både monetära och icke-monetära incitament där en förståelse för att incitamentssystem kan påverka andra medarbetare än vad som var avsett är viktig. Monetära incitament tycks påverka arbetstillfredsställelsen men har begränsad effekt på medarbetarnas motivation och engagemang. De icke-monetära incitamenten tenderar att påverka den frivilliga personalomsättningen i större utsträckning / Background: Knowledge-intensive organizations experience difficulties when it comes to retaining employees and they are obliged to handle the voluntary turnover. The Swedish law branch of industry experiences a period of change where employees change employers to a greater extent. At the same time, there are ongoing discussions about how monetary- and non-monetary incentives affect employee motivation, job satisfaction and commitment. Therefore, it is interesting to study how incentive systems affect voluntary turnover in Swedish law firms. Purpose: The study aims to increase the understanding of how incentive systems affect the voluntary turnover in Swedish law firms. Methodology: The study is designed according to a qualitative research strategy and has a constructionist perspective. The work follows an abductive approach, and a thematic analysis is used when analyzing the data. The purpose and research questions are answered by utilizing a multiple-case study of two Swedish law firms, where 14 semistructured interviews generate the empirical material. Conclusion: The study shows that knowledge-intensive organizations should design incentive systems with both monetary and non-monetary incentives where an understanding that incentive systems can affect other employees than what was intended is important. Monetary incentives seem to affect job satisfaction but have a limited effect on employee motivation and commitment. The non-monetary incentives tend to affect voluntary employee turnover to a greater extent.

Enhetschefer inom offentlig vård- och omsorgsverksamhet spelar en betydelsefull roll i uppdraget att leverera välfärdsarbete av hög kvalitet. Samtidigt präglas enhetschefsbefattningar av höga personalomsättningsnivåer i kommuner runt om i landet. Hur organisatoriska förutsättningar påverkar enhetschefer inom vård och omsorg i valet att avsluta sin anställning är inte fullt förstått. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka tidigare enhetschefers upplevda erfarenhet av att arbeta som enhetschef inom en offentlig vård- och omsorgsverksamhet och hur de organisatoriska förutsättningarna påverkat dem i valet att avsluta sin anställning. Genom en fenomenologisk fallstudie av en vård- och omsorgsverksamhet i en svensk kommun har 17 tidigare chefer intervjuats kring deras upplevelse av sin tidigare roll och anledningar till att ha avslutat sin anställning. Studiens resultat visar att enhetschefer inom vård- och omsorg påverkas av ett samspel mellan en rad organisatoriska faktorer i beslutet att avsluta sin anställning innefattande arbetskontroll, rollotydlighet, kontrollspann, illegitima arbetsuppgifter, kollegialt och organisatoriskt stöd samt logikkonflikter. Praktiska implikationer för att upprätta en hållbar enhetschefsroll inom offentlig vård- och omsorgsverksamhet diskuteras. / Line managers in the public health sector play a vital role in delivering high-quality welfare services. At the same time, the role of line managers demonstrates high turnover rates in municipalities throughout the country. As to how organizational work environment factors influence line managers in their decision to voluntary leave their employment is not fully understood. The purpose of the current study is therefore to investigate previous line managers’ lived experience of what it is like to work as a line manager within the public health sector and how various organizational factors affected them in their decision to leave their role. Through a phenomenological case study of a public health organization in a Swedish municipality, 17 previous line managers were interviewed regarding their lived experience as health sector line managers and reasons for leaving. The results reveal that public health sector line managers are affected by the interaction of various organizational factors in their decision to voluntary leave their employment including job control, role ambiguity, span of control, illegitimate tasks, colleague and organizational support as well as conflict of logics. Practical implications for restituting a sustainable line manager role within public health sector organizations are discussed.

Att börja sin karriär som revisorsassistent på revisionsbyrå är eftertraktat hos många nyexaminerade studenter. De stora revisionsbyråerna i Sverige anställer årligen många nyexaminerade studenter till juniora roller så som revisorsassistent. Att anställa revisorsassistenter har därför visat sig vara enkelt men att behålla revisorsassistenter en längre period har visat sig mer problematiskt. Detta leder till att det finns en erkänt hög personalomsättning inom yrket vilket innebär att revisionsbyråerna behöver arbeta med att behålla medarbetare på byrån. Med hänsyn till problematiken är syftet med denna studie således att skapa förståelse för det arbete revisionsbyråerna vidtar för att behålla medarbetare och vad revisorsassistenterna anser betydande för att stanna inom byrån samt det förväntningsgap som finns däremellan. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentstudie som studerade års- och hållbarhetsredovisningar hos två av de största revisionsbyråerna i Sverige, detta för att skapa förståelse hur de arbetar med att behålla medarbetare. Utöver dokumentstudien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med nuvarande samt tidigare revisiorsassistenter för att skapa förståelse för vad som är viktigt för att stanna på byrån utifrån deras perspektiv. Studiens viktigaste slutsatser är att förväntningsgapet mellan vad revisionsbyråerna arbetar med och vad revisiorsassistenterna efterfrågar till största del består av avsaknad av balans mellan privat-och arbetsliv som går hand i hand med den kultur som råder följt av mer verklighetstrogna förväntningar och i minst utsträckning utbildning och karriär. Utöver det kan studien även dra slutsatser kring varför det identifierade förväntningsgapet återfinns. Det studien har funnit är att det finns olika utgångspunkter till varför det återfinns en hög personalomsättning inom professionen mellan revisionsbyråer och revisorsassistenter. Detta leder till olika syn kring hur arbetet med att behålla medarbetare ska utformas. Utöver detta återfinns också skilda intressen mellan grupperna så som vinstintresse, resultat och balans i livet. / Starting your career as an audit associate at an auditing firm is sought after by many newly graduated students. The large auditing firms in Sweden annually employs many newly graduated students for junior roles such as audit associates. Hiring audit associates has therefore proved to be easy but retaining audit associates for a longer period has proved to be more problematic. This leads to a recognized high employee turnover in the profession, which means that the auditing firms need to work on retaining employees at the firm. Regarding the difficulties, the purpose of this study is thus to create an understanding of the work that the audit firms do to retain employees and what the audit associates consider significant for staying within the firm and the expectation gap that exists between them. In order to fulfill the purpose of this study and answer the research questions, a document study was conducted. Annual - and sustainability reports at two of the largest auditing firms in Sweden was studied, in order to create an understanding of how they work to retain employees. In addition to the document study, eight semi-structured interviews were conducted with current and former audit associates to create an understanding from their perspective and what they think is important to stay at the agency. The study's most important conclusions are that the expectation gap between what audit firms work with and what audit associates demand largely consists of work-life balance that goes hand in hand with a high-performing culture followed by more realistic expectations and to a lesser extent education and career. In addition, the study can also draw conclusions about why the identified expectation gap exists. The study has found that there is a different starting point to why there is a high employee turnover in the profession between auditing firms and auditing associates. This leads to different views on how the work of retaining employees should be constructed. In addition to this, there are also different interests between the groups, such as profit interest, results and work- life balance.