<p>Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts. Två instrument/enkäter har använts från folkhälsoinstitutet och livsmedelsverket. Resultatet visade att deltagarna bedömer sig stressade men skattar sitt hälsotillstånd som relativt gott.<strong> </strong>Över 50 procent av deltagarna hade besvär av värk i axlar och över 43 procent besväras av värk i ryggen. Deltagarna bedömde sig ha ringa besvär från sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och astma. Användandet av tobak varierade mellan deltagargrupperna. Poliserna rökte minst, detta även jämfört med befolkningen i övrigt men snusade mest. Sambandsanalyser visade att deltagare med värk var tröttare, hade svårare att sova och kände sig mer stressade.</p>

<p>I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet. Resultatet visade att polisens olika uppfattningar av bemötande av brottsoffer kunde delas in i tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier. Naturligt-, förvärvat- och rutinmässigt bemötande. Naturligt bemötande var något som fanns med sedan uppväxten, förvärvat bemötande var något som förvärvades genom olika erfarenheter, i rutinmässigt bemötandet gick arbetsuppgiften före bemötandet av brottsoffren. Studien visade också att brottsoffrets lidande hade en avgörande betydelse för polisens bemötande. Fler studier inom ämnet är att rekommendera för att få en större inblick och förståelse för hur polisens erfarenheter kan avspegla sig i mötet med brottsoffer, samt att öka kunskapen om hur negativa följder av erfarenheter kan förebyggas inför nya möten med brottsoffer.</p>

No description available.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer är lämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.

Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter. Sammanlagt var det 138 personer som ombads att delta i undersökningen, av dessa var det 112 personer som valde att besvara enkäten. Av resultatet går att utläsa att det finns både likheter och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Likheterna visade på att både socialarbetare och poliser anser att det bästa redskapet för att minska brottsligheten är genom förebyggande arbete och samarbete. En annan likhet var att båda yrkesgrupperna ansåg att de främsta orsakerna till att ungdomar blir kriminella är bristande kontroll från föräldrar eller problematiska familjeförhållanden. Skillnader fanns främst när enkäten berörde straffmyndighet och påföljder. 54 procent av poliserna och 86 procent av socialarbetarna ansåg att 15 årsgräns var en lagom ålder för straffmyndighet, dock ansåg 44 procent av poliserna att straffmyndighetsåldern borde sänkas. När det gäller påföljder så ses störst skillnader på frågor som berör grövre brottslighet. Majoriteten av poliserna ansåg att fängelsestraff var den bästa påföljden för mord och bankrån, socialsekreterarna ansåg att behandling på slutet ungdomshem var rätt påföljd för dessa brott.

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys. / Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts. Två instrument/enkäter har använts från folkhälsoinstitutet och livsmedelsverket. Resultatet visade att deltagarna bedömer sig stressade men skattar sitt hälsotillstånd som relativt gott. Över 50 procent av deltagarna hade besvär av värk i axlar och över 43 procent besväras av värk i ryggen. Deltagarna bedömde sig ha ringa besvär från sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och astma. Användandet av tobak varierade mellan deltagargrupperna. Poliserna rökte minst, detta även jämfört med befolkningen i övrigt men snusade mest. Sambandsanalyser visade att deltagare med värk var tröttare, hade svårare att sova och kände sig mer stressade.

Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer. Informanterna upplever att polismän har mer negativ inställning till homosexuella än poliskvinnor. Samtliga informanter menade att den psykiska hälsan påverkas negativt om man döljer sin sexualitet. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats. Analysverktygen var social konstruktionism, rollteori och queerteori. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet. Resultatet visade att polisens olika uppfattningar av bemötande av brottsoffer kunde delas in i tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier. Naturligt-, förvärvat- och rutinmässigt bemötande. Naturligt bemötande var något som fanns med sedan uppväxten, förvärvat bemötande var något som förvärvades genom olika erfarenheter, i rutinmässigt bemötandet gick arbetsuppgiften före bemötandet av brottsoffren. Studien visade också att brottsoffrets lidande hade en avgörande betydelse för polisens bemötande. Fler studier inom ämnet är att rekommendera för att få en större inblick och förståelse för hur polisens erfarenheter kan avspegla sig i mötet med brottsoffer, samt att öka kunskapen om hur negativa följder av erfarenheter kan förebyggas inför nya möten med brottsoffer.