Med utgångspunkt i de senaste årens uppmärksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare väcktes ett intresse att studera vad som låg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstått grundade sig i att anställda uppträtt på sätt som inte ansågs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmänheten. Studien ämnar besvara frågor kring hur Polisen som organisation formar sina anställda med utgångspunkt i teorier om identitetsarbete. En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade består av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer från svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar närmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser. I resultatet framkom indikationer på, utifrån de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter är relativt individuellt. Dessutom tycks individerna påverkas mycket av sina kollegor, kanske snarare mer än av organisationens ledning.  Hur information förmedlas ut i organisationen framställdes dessutom som vag av de intervjuade. I diskussionen behandlas vidare hur identitetsstyrning tar sig uttryck inom Polisen samt på vilket sätt de anställda ser på arbetet med sina egna identiteter i relation till yrket polis. / During the last few years, there has been a growing interest in the Swedish police. This interest was triggered as the Police organization attempted to dictate what was appropriate when it came to employee behavior outside of work. This essay intends to answer questions regarding how police employees shape their own identities in order to accommodate the requirements of their profession. A qualitative method has been used, using documents and semi structured interviews. A total of eight people have been interviewed.  The results indicated that the organization, in some ways, want to regulate their employees. A few hands-on methods exist, they are however too vague to be regarded as present in the day to day work of employees. The police organization does not offer clear guidelines and it is up to the employee to determine their own individual identity. Overall, there is more impact on individuals behavior from colleagues than from Police policy. In summary, we will examine the Swedish police organization with reference to theories about identity work in organizations and in relation to the empirical data.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur poliser i yttre tjänst vid ett visst polisområde genomför ett förhör med en målsägande vid en misshandel och i vilken utsträckning de använder evidensbaserade metoder i sina förhör. Informanterna (N=7) har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Informanterna lägger stor vikt vid det fria berättandet under sina förhör. De berättar om ett strukturerat sätt som de genomför sina förhör på. Strukturen liknar PEACE-modellen, vilken är evidensbaserad. Det finns avvikelser från PEACE-modellen när det gäller förberedelser innan förhöret vilket tycks bero på tidsbrist. I PEACE- modellen kan flera fristående metoder inkluderas, vilka också har evidens. En av modellerna som kan inkluderas är den kognitiva intervjun. Den kognitiva intervjun innehåller olika delar, i studien framkommer att två delar av den kognitiva intervjun, perspektiv och kronologiskifte inte används av poliserna. Informanterna berättar att deras teoretiska grund lagts under utbildningen till polis men att de sedan utvecklat sin förmåga under det praktiska arbetet. / The purpose of the essay is to describe how police officers in external service at a police area conduct an interrogation with a plaintiff in an assault and to what extent they use evidence-based methods in their interrogations. The informants (N = 7) participated in semi-structured interviews. They attach great importance to the free narrative during their interrogations. They talk about a structured way in which they conduct their interrogations. The structure is similar to the PEACE model, which is evidence-based. There are deviations from the PEACE model when it comes to preparations before the hearing in the form of lack of time. In the PEACE model, several independent methods can be included, which also have evidence. One of the models that can be included is the cognitive interview. The cognitive interview contains different parts, the study shows that two parts perspective and chronological shift are not used by the police. The informants say that their theoretical foundation was laid during the training for the police, but that they then developed their ability during the practical work.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-life balance (WLB) för poliser i yttre tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetade som polis i yttre tjänst. Resultatet genererade tre huvudteman: Hantera tankar och känslor, Polis som identitet och Upplevda framgångsfaktorer. Resultatet visade att WLB kunde upplevas av flera faktorer. Dessa faktorer innebar bland annat extraordinära arbetsuppgifter som exempelvis hantera dödliga utgångar och arbeta i obehagliga miljöer. Resultatet av studien berör upplevelsen av work-family conflict och family-work conflict. Resultatet visade att yrket medförde en upplevelse av att identifiera sig som polis och att det snarare blev en livsstil mer än ett yrke där livet ibland behövde anpassas på grund av yrket. Detta medförde slutsatsen att det upplevdes vara utmanande för poliser i yttre tjänst att uppnå en bra WLB. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance (WLB) for police officers on external duty. The method used was an inductive thematic analysis and the material was collected through 10 semi-structured interviews with police officers who worked as police officers in external service. The results generated three main themes: Managing thoughts and feelings, Police as identity and Perceived success factors. The result showed that WLB could be experienced by several factors. This included, among other things, extraordinary tasks such as handling deadly outcomes and working in unpleasant environments. The result of the study refer to the experience of work-family conflict and family-work conflict. The result showed that the profession entailed an experience of identifying oneself as a police officer and that it rather became a lifestyle more than a profession where life sometimes had to be adapted because of the profession. This led to the conclusion that it was perceived to be challenging for police officers on external duty to achieve a good WLB.

Under det senaste året har migrationsströmmarna till Sverige ökat markant, i huvudsak som en följd av inbördeskriget i Syrien. De stora migrationsströmmarna har haft en stor påverkan på polisernas arbetsuppgifter och därför undersöker denna studie hur arbetsuppgifterna förändrats, vilka polisernas attityder, åsikter och uppfattningar om arbetsförändringarna är och huruvida poliserna anser att arbetet med migrationsströmmarna hade kunnat utföras på ett annat sätt och av någon annan aktör. Forskning har visat att polisers arbetsprestationer påverkas av deras arbetstillfredsställelse. Den tidigare forskningen har under de senaste åren skiftat fokus från att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till demografiska variabler till att istället undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till arbetsrelaterade variabler, där de arbetsrelaterade variablerna visat sig kunna förklara variationen bättre. Resultaten av den föreliggande studien visar att majoriteten av poliserna var samstämmiga i sina svar och poliserna berättade exempelvis att arbetsuppgifterna påverkats mycket av migrationsströmmarna, framförallt i form av de införda gränskontrollerna. Poliserna hade uppfattningen att deras arbetsuppgifter var enformiga och tråkiga, men utförde ändå sina arbetsuppgifter så bra som möjligt. En stor del av poliserna ansåg även att fler civila passkontrollanter hade kunnat närvara vid kontrollerna och att poliserna således hade kunnat vara färre. Ett genomgående resultat visade att poliserna som en följd av de stora migrationsströmmarna var begränsade i sin förmåga att uppfylla sitt uppdrag och arbeta i enlighet med Polisens värdegrund. / During the past year, the migration to Sweden has increased significantly, mainly as a result of the civil war in Syria. The large migratory movements have affected the police officers’ work considerably and therefore this study aims to examine in what way their work has changed as a result of the migrations. The study also aims to examine the police officers’ attitudes, opinions and perceptions of their work changes and whether the police officers believe that the work with the migration could be done in a different way and by another organisation. Research has shown that police officers' performance is affected by their job satisfaction. Previous research has in recent years shifted from examining job satisfaction in relation to demographic variables to examining job satisfaction in relation to work-related variables instead, where the work-related variables have been able to explain the variation better. The results of the present study show that the majority of the officers were unanimous in their response and the responding police officers explained that their work had been greatly affected by the migration, particularly in terms of border controls. The police officers also considered their work to be monotonous and boring, but still performed their best. A large proportion of the police officers felt that more civilian passport controllers could be able to attend the border controls and in that way the same amount of police officers would not be needed at the border controls. A recurring result showed that the police officers, as a result of the large migratory movements, were limited in their ability to achieve their mission and work in accordance with the Police values.

Ungdomsbrottsligheten är ett aktuellt samhällsproblem eftersom ungdomar representerar vår framtid och därav blir det av vikt att olika myndigheter har en välfungerande samverkan och har en tydlig ansvarsfördelning under hela processen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka polisers upplevelser av samverkan med socialtjänst i arbete med ungdomar som är involverade i organiserad brottslighet. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer med sju poliser i en kommun i Sverige. Samtliga respondenter hade erfarenhet av arbetet med ungdomar som är involverade i organiserad brottslighet och den insamlade empirin analyserades genom en tematisk analys. I resultatet belystes till en början flera samverkansmetoder mellan polis och socialtjänst i arbetet med målgruppen. En negativ bild av samverkan genomgående bland respondenterna där även flera hinder och potential för utveckling av samverkan identifierades i svaren. De största hinder som identifierades berörde sekretesslagstiftningen och de olika organisationernas ansvarstagande. Flera respondenter menade att en lösning på dessa hinder kunde ske genom samlokalisering och en mildare sekretesslagstiftning. / Youth crime is a current social problem because young people represent our future and, therefore it is important that different authorities have a well-functioning collaboration and have a clear division of responsibilities throughout the process. This qualitative interviewstudy aims to investigate police officers´ perceptions of cooperation with the social service that aims to support gang-involved youth. The qualitative data collection method used in this study was semi-structured interviews which were conducted with seven police officers´in a medium sized municipality. All of the respondents had experiences of working with youth who are involved in organized crime, and the empirical data that was collected was analyzed through a thematic analysis. The result showed several cooperation methods that are being used when working with the targeted group between police officers and the social services.The result also showed a negative view of cooperation among all police officers where several obstacles and potential for the development of cooperation were identified. The main obstacles that were identified touched upon the privacy legislation and the organizations acting upon their responsibility. Several respondents claimed that one solution to these obstacles could be co-location and a changes to the privacy legislation.

<p>Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus<strong> </strong>avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap.</p> / <p>This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.</p>

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap. / This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how the experience of the psychosocial work environment affects the conditions for a sustainable working life. More specifically, the study focuses on a particularly vulnerable occupational group, police officers, and their experience of the psychosocial work environment. In order to address the purpose, the following questions have been the starting point of the study: How is the psychosocial work environment experienced by police officers? What factors do police officers perceive as central to their psychosocial work environment? What are the consequences of factors in the psychosocial work environment on the police's conditions for a sustainable working life? The data collection method used in this study was qualitative interviews with six police officers who either work or work as an interventionist police. To analyze the empiricism, the theory KASAM (Sense of Coherence) was used by Aaron Antonovsky. Important concepts associated with the theory that enabled interpretation of the empiricism were comprehensibility, manageability and meaningfulness. As a method of analysis, a thematic analysis was used. The result shows that the factors are linked to each other but that they can be distinguished in three general themes; individual, social, and societal and organizational conditions. The individual conditions include the factors of mental fatigue, communicative competence and professional experience. The second theme deals with social conditions in which factors such as collegial support, humor and private life become central. The third and final theme deals with social and organizational conditions. Here, the factors are highlighted by staff shortages, workload, autonomy, development opportunities, schedule, working hours, legal system, authority and leadership. Finally, the results show how the factors can be understood in relation to each other based on the consequences they have on the conditions for a sustainable working life.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-Life Balance (WLB) hos poliser i yttre tjänst med fokus på en emotionell komponent. Den emotionella komponenten innebar att undersöka om poliserna tar med sig tankar och känslor till privatlivet från händelser som inträffat i tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 16 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst. Resultatet genererade 3 huvudteman: Polisernas upplevda balans mellan arbete och privatliv, Polis som identitet samt Vikten av socialt stöd. Resultatet indikerade att det fanns flertalet viktiga faktorer som kunde ha inverkan på polisernas upplevelse av WLB med fokus på en emotionell komponent. En del poliser upplevde att vissa händelser som inträffat i tjänst var svåra att släppa efter arbetstid och därav påverkades även privatlivet. Dock upplevde poliserna att de lättare kunde släppa händelser om de ventilerat dessa med kollegor. På så sätt minskades risken för att ta med sig tankar och känslor från arbetet in i privatlivet.

Vi valde att utföra vår studie på poliser i yttre tjänst då de har mest kontakt med allmänheten vilket ställer unika krav på dem vilket i sin tur skapar en speciell arbetsmiljö. Detta gjorde det intressant för oss att genomföra studien på denna yrkesgrupp. Studien har skett genom att se till de anställdas perspektiv. Vår studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande poliser i yttre tjänsts upplevelse kring deras work-life balance, deras psykosocial arbetsmiljö samt deras motivation i arbetet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av fem polismän och tre poliskvinnor från ett kontor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Vi utformade vårt teorikapitel med litteratur och tidigare forskning. Studiens teoretiska referensram redogör för både modeller och teorier, bestående av segmenteringsmodellen, spill- över teorin, konfliktteorin, krav-kontroll- och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Dessa teorier och modeller ligger till grund för hur vi sedan har analyserat vårt empiriska material. Det kapitlet består av tre övergripande områden med tillhörande delområden. Våra huvudområden är ”work-life balance” och ”Psykosocial arbetsmiljö”. I enlighet med dessa utformade vi delområden. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I vår studie visar resultatet att poliser i yttre tjänst upplever sin work-life balance olika beroende på individuella omständigheter i form av familjesituation, om det finns närstående släkt eller familj som underlättar för uppkomsten av denna balans, arbetstider för partner och sig själv. Resultatet visar att majoriteten av respondenter upplever sin work-life balance relativt bra, dock kan vi utläsa att det råder en form av obalans vilket vi diskuteras i kapitlet ”analys och resultat”. Det framgår även tydligt att det är gemenskapen, gruppdynamiken samt möjlighet till kompetensutveckling som har störst betydelse för deras motivation i arbetet. I analysen visas att deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön präglas av stöd från kollegorna, deras närmsta gruppchef, gruppdynamik samt gemenskap. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion samt förslag till vidare forskning.