The police force has shown itself to be a workplace that often suffers from burnout syndrome. In turn, this leads to a reduced desire to work among the employees and it can even go as far as voluntary termination. Previous research describes that praise has a good effect on employee’s motivation towards work, which is an important factor of success within organizations. People can find themselves motivated in different ways. One may feel motivated due to a form of self-interest while another may feel motivated due to some type of external pressure and compulsion. How praise in turn affects different types of motivation within the police is however unexplored. The purpose of the thesis is therefore to investigate how verbal rewards in the form of praise from chiefs can affect police officers' work motivation. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on police officers. The choice of police officers in external service was based on the fact that it is an occupational group who circulate out in society and face many different types of challenges and stressful efforts daily at work. Therefore, it was seen as particularly interesting to study whether their work motivation is affected by praise. The focus of the study has been to investigate how police officers receive praise, in which way they prefer to receive praise and finally how praise affects their work motivation. Eleven police officers on external duty have been interviewed. The study shows that the effect of praise from the chief of police on the police's work motivation varies. During our thesis, we highlight four different types of motivation, which we then investigate whether praise from the manager has an effect on or not. Worth mentioning is that the majority of police officers do not see praise as the primary focus in their work. Many police officers see themselves getting driven by their own goals and not least by the society for which they work. However, the study shows that praise tends to influence their various motivations to a certain extent. / Poliskåren har visat sig vara en arbetsplats som ofta drabbas av utmattningssyndrom. I sin tur leder detta till minskad arbetslust hos de anställda och det kan till och med gå så långt som till frivillig uppsägning. Tidigare forskning beskriver att beröm har en god påverkan på arbetsmotivation hos medarbetare och arbetsmotivation är en viktig framgångsfaktor inom organisationer. Människor kan i sin tur uppleva sig motiverade på olika sätt. En individ kan känna motivation på grund av ett eget intresse medan en annan kan känna motivation på grund av någon typ av externt tvång. Hur beröm i sin tur påverkar olika motivationstyper inom polisen är emellertid outforskat. Syftet med uppsatsen är därav att undersöka hur verbala belöningar i form av beröm från chefen påverkar polisers arbetsmotivation. För att besvara syftet med arbetet har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på poliser. Valet föll på poliser i yttre tjänst då det är en yrkesgrupp som dagligen rör sig ute i samhället och stöter på många olika typer av utmaningar och påfrestande arbetsinsatser. På grund av det sågs det extra intressant att studera huruvida deras arbetsmotivation påverkas av beröm. Fokus i studien har varit att undersöka hur poliser får beröm, hur beröm påverkar deras arbetsmotivation och på vilket sätt de själva föredrar att få beröm på. Sammantaget har elva poliser i yttre tjänst intervjuats. Studien visar att hur beröm från chefen påverkar polisens arbetsmotivation varierar. I arbetet lyfter vi fyra olika motivationstyper som vi sedan undersöker huruvida beröm från chefen påverkar eller inte. Värt att nämna är att majoriteten av poliserna inte ser beröm som det primära i deras arbete. Många ser sig själv drivas av sina egna mål och inte minst samhället som de arbetar för. Däremot visar undersökningen att beröm tenderar att påverka deras olika motivationer i viss mån.

En kunskapslucka gällande samverkan mellan socialsekreterare på barn och familj och poliser har påvisats. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer i samverkan och informationsutbyte som socialsekreterare på barn och familj och poliser upplever att det finns i ärenden där en förälder har drogproblematik. Metoden som används är kvalitativ intervjustudie där fyra socialsekreterare på barn och familj, och fyra poliser intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys samt kopplats till tidigare forskning och systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att samverkan idag är till stor del begränsad av sekretess och att man arbetar för olika mål. Gällande informationsutbyte ses bra relationer och tillit som en framgångsfaktor och en brist på kunskap om varandras yrken som ett hinder. Utifrån den systeminriktade teorin framgår det att samverkan påverkas av alla tre systemen, mikro, meso, makro. / A study revealed a knowledge gap regarding collaboration between social workers in child and family services and police officers. The aim was to investigate the obstacles and success factors in collaboration and information exchange that social workers and police officers experience in cases involving parental substance abuse. The method used was a qualitative interview study involving four social workers and four police officers who were interviewed using semi-structured interviews. The results were analyzed using thematic analysis and linked to previous research and a systems theory perspective. Findings indicate that collaboration is largely constrained by confidentiality issues and differing objectives. Good relationships and trust are seen as a success factor for information exchange, while a lack of knowledge about each other's professions is identified as a barrier. From a systems perspective, collaboration is influenced by all three systems: micro, meso, and macro.

Olyckor med polisfordon fortsätter att öka. Litet är dock känt om polisers egna upplevelser av kritiska händelser under utryckningskörning. För att bidra till ökad förståelse för utryckningskörning var studiens syfte att undersöka hur poliser beskriver sina upplevelser av utryckningsförloppet. I denna studie använde vi oss av en semistrukturerad intervjuguide för att undersöka hur fem poliser berättade om sina upplevelser. Genom narrativ analys av intervjuerna studerades likheter och skillnader av kritiska händelser under utryckningskörning. Vi identifierade fem återkommande teman, så kallade typnarrativ: viljan att fånga, att köra fort, att det är känsligt att kritisera kollegors utryckningskörning, att bedöma när höga hastigheter är befogade, samt att hitta balansen i utryckningskörningen för att uppleva kontroll. Dessa fem typnarrativ gav en god förståelse för hur poliserna berättade om oväntade händelser som skapat riskfyllda situationer i deras tjänsteutövning. Likheter i berättelserna gällde främst beteende och attityder. Skillnaderna bestod framförallt i omständigheter, exempelvis hur utryckningen startade och vilken information poliserna fick eller inte fick under utryckningen. Skillnaderna kopplades till möjliga konsekvenser av utryckningen utifrån teorier om beslutsfattande, riskmedvetenhet och skadeprevention. Vidare indikerade resultaten att upplevelsen av utryckningskörning var dynamisk och varierade med kontextuella förhållanden. / Accidents with police vehicles continue to increase. However, little is known about the police's own experiences of critical events during emergency driving. To contribute to increased understanding of emergency driving, the study's purpose was to investigate how policemen describe their experiences of the emergency driving. In this study, we used a semistructured interview guide to investigate how five policemen talked about their experiences. Through narrative analysis of the interviews, similarities and differences of critical events during emergency driving were investigated. We identified five recurring themes, so-called narrative types: the will to capture, to drive fast, difficulties in questioning a colleague's driving style, deciding when high speeds are justified, and finding the balance in emergency driving to experience control. These five types gave a good understanding of how the policemen talked about unexpected events that created risky situations in their service. Similarities in the stories mostly concerned behaviors and attitudes. The differences consisted mainly of circumstances, such as how the start-up began and what information the police received or did not receive during the reprisal. The differences were linked to the possible consequences of the expression based on theories of decision making, risk awareness and injury prevention. Furthermore, the results indicated that the experience of emergency driving was dynamic and varied with contextual conditions.

”Snutfitta”, ”du är ändå inte stark”, ”lilla gumman” är bara några av de förekommande meningar som kvinnliga poliser möts av när de arbetar ute i samhället och möter allmänheten. Att vara kvinna i ett traditionellt sätt mansdominerat yrke kan vara svårt både när det gäller hur de blir behandlade och bemötta samt möjligheten att klättra inom organisationen. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhällets medborgare, men även på arbetsplatsen. Finns det en större press på kvinnor i ett mansdominerat yrke att prestera hårdare för att bevisa att de räcker till? I studien har Erving Goffmans teori om intrycksstyrning, Axel Honneths teori om de tre dimensionerna, Jean Lipman Blumens teori om homosocialitet och heterosocialitet samt Morrisons teori om glastaket tillämpats. Dessa teorier har tillämpats i syfte till att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av denna studie presenteras av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ design, där tio kvinnliga poliser deltagit i intervjun och delat med sig av sina upplevelser. Analysen av resultatet visade med hjälp av teorier och vetenskapliga artiklar att det är ett hårdare klimat för kvinnor i ett mansdominerat yrke, dels vad gäller utvecklingsmöjligheter, dels hur kvinnor inom yrket bemöts av samhället. Slutsatsen av resultat och analys visade att även om jämställdheten inom polisyrket ökar, finns det fortfarande skillnader mellan könen vilket grundar sig långt bak i historien och är svårt att komma ifrån / "You are not strong enough" and "honey" are just some of the prevailing sentences that female police officers meet when they work in the community and meet the public. Being a woman in a male-dominated profession can be difficult when it comes to how they are treated and the opportunity to climb within the organization. The purpose of the present study was to find out how female police officers perceive that they are being treated by society's citizens, but also in the workplace. In the study, Erving Goffman's theory of impression management, Axel Honneth's theory of the three dimensions, Jean Lipman Blumen's theory of homosociality and heterosociality, and Morrison's theory of glass ceiling have been applied. These theories have been applied in order to answer the study's questions. The result of this study is presented by semi-structured interviews in a qualitative design, where ten female police officers participated in the interview and shared their experiences. The analysis of the results showed, with the aid of theories and scientific articles, that it is a harder climate for women in a male-dominated profession, both in terms of development opportunities and partly how women within the profession are treated by the society. The conclusion of the result and analysis showed that even though gender equality in the police profession is increasing, there are still differences between the sexes, which is based far behind in history and is difficult to get away from.

<p>Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.</p>

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

Bakgrund och syfte: Polisarbete är till sin natur stressigt och oförutsägbart men uppsatsen syftar till att undersöka stress som kan minimeras med hjälp av förändringar i arbetsmiljön. Syftet är att undersöka olika uppfattningar om stressorer som förekommer inom yrkeskåren bland poliser i yttre tjänst och vilka förändringar de upplever behöver ske för en mer hälsosam yrkeskår.    Metod: En intervjustudie med tio poliser som arbetar i yttre tjänst genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen genomfördes med en fenomenografisk analysmetod. Två analyser genomfördes, en gällande stress och en relaterad till förändringsarbete. Resultat: Analyserna resulterade i sex respektive fyra kategorier. Kategorier relaterade till stress: Bristande säkerhet, Dåligt anpassad utrustning, Polisiärt arbete och bristande utbildning, Strukturella förutsättningar, Avrapportering och Polis 24/7. Kategorier relaterade till förändring: Utökad utbildning, mer stöd och högre krav, Mer resurser, Enklare system och säkrare utrustning. Stress i polisyrket är något naturligt förekommande, men det finns faktorer som bidrar till ökad stress och respondenterna ger förslag på enklare förändringar som skulle minimera negativt laddad stress i yrket. Slutsats: Polisyrket är stressigt till sin natur, men det finns faktorer i arbetet som bidrar till högre självupplevd stress som kan förändras utan att det faktiska arbetet påverkas negativt, snarare tvärtom. För att minska självupplevd stress bland individer som arbetar i yttre tjänst krävs det noggranna genomgångar av rutiner, utrustning och polisiär utbildning. Detta för att på sikt få en mer hälsosam och hållbar yrkeskår. Det är viktigt att låta poliser verksamma i yttre tjänst komma till tals innan förändringar genomförs. Det är trots allt de som arbetar på en sådan position som vet vad som behöver förändras för att arbetet ska flyta på och inte förhindras av stressorer i yrket som skulle kunnat undvikas med hjälp av små medel. / Background and aim: Police work is stressful and unpredictable. The thesis aims to investigate stress that can be minimized by changes in the working environment. The aim of the study is to investigate different perceptions of stressors that occur in the occupational labor force among external service policemen and what changes they need for a healthier work environment. Method: An interview study with ten police officers was conducted. The interviews were semi-structured, and the analysis was conducted using a phenomenographic method. Two analyzes were conducted, one regarding stress and one related to change in the work environment. Results: The analyzes resulted in six respectively four categories. Stress: Lack of safety, Poorly adapted equipment, Police work and education, Structural conditions, Reporting and Police 24/7. Change: Extended education, more support and higher requirements, More resources, Simpler systems and Safer equipment. Stress in the police profession is somewhat naturally occurring, but there are factors that contribute to increased stress. Conclusion: The police profession is stressful, but there are factors in the work environment that contribute to higher self-perceived stress that can be changed without affecting the actual work.

Polisyrkets karaktär kräver att den anställda kan utföra emotionellt arbete för att uppvisa de känslor som stämmer överens med arbetsrollen. Detta medan både befolkningen och brottsligheten ökar i Sverige vilket leder till en ökad arbetsbelastning samtidigt som det fattas ett tusentals poliser. Syftet med studien är därför att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever och hanterar det emotionella arbete de utför. För att besvara studiens syfte utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetat i yttre tjänst inom olika kommuner i Västra Götalands län. Resultatet delades sedan in i två delar, delen om upplevelser visade på att respondenterna både hade en medvetenhet och en avsaknad av medvetenhet gällande emotionellt arbete i olika situationer. Vidare betonas vikten av kollegorna i det arbete de utför. De beskriver även de förväntningar och känsloregler de dagligen förhåller sig till. Delen om upplevelser avslutas med hur synen på det emotionella arbetet utvecklats från då till nu. Delen om hantering visar sedan på hur de anställda får stöd från chefer, ledning och kollegor i form av debriefing och professionella samtal, om det skulle behövas. Här presenteras även andra strategier såsom träning och att ta på sig masken och gå in i yrkesrollen som polis. / The nature of police work requires its employees to perform emotional labour to display the kind of emotions that are consistent with the demands of the job role. All while experiencing an increased workload due to a growing population and an increasing crime rate in combination with a shortage of police officers. This study, therefore, aims to examine how police officers experience and handle emotional labour. Ten semi-structured interviews were conducted with police officers who work in various municipalities within the Västra Götalandregion. The result was divided into two parts, the first one describing experiences. The respondents showed an understanding of certain parts of emotional labour and a lack of understanding regarding other parts of emotional labour. Furthermore, the importance of colleagues in the work the police perform is emphasised. They also describe the expectations and emotional rules they relate to daily. The part regarding experiences ends with the perceived differences of emotional labour then and now. The second part of the results describes how they manage emotional labour with support from managers and colleagues in the form of debriefing and professional help, if needed. Other strategies such as training and stepping into the police role are also presented here.

The aim of this study was to examine how police patrol officers experience different work-related factors and how they impact their organisational commitment. Organisational commitment in this study is based on the work by Meyer and Allen, which previous research has shown to be impactful for police officers’ intentions to leave their jobs. Different work-related factors, such as job satisfaction, work values, heavy workloads and perceived organisational support have also been linked with commitment. Combined with a lack of Swedish studies this motivated the execution of the present study. The data was collected using four semi-structured interviews with patrol officers. The interviewed patrol officers mentioned a variety of work-related factors that could act as facilitating or inhibiting for their commitment. Some factors were mentioned as unanimously positive, such as work variety or colleagues. One of the most important findings was the discovery of a previously unexplored topic regarding material- and personnel resources. The patrol officers that mentioned material resources described their experiences of an unfair distribution of the resources, while the experiences with personnel resources were divided. The findings have partially aligned with previous international research, and an important implication is the importance of an individual perspective in the accommodation of job-related characteristics. It is therefore important for the Swedish Police Authority to account for individual needs and preferences. There is also a need for further Swedish studies that examine police officers’ commitment that can add to the existing international research base, as well as potentially discovering additional factors that can affect their commitment. / Denna studie syftade att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever att deras engagemang påverkas av olika arbetsrelaterade faktorer. Begreppet engagemang utgår i denna studie från Meyer och Allens commitment, som i tidigare forskning visats vara betydande för polisers vilja att stanna kvar i yrket. Olika arbetsrelaterade faktorer, som till exempel arbetstillfredsställelse, värderingar, arbetsbelastning och upplevt organisatoriskt stöd, har även visats ha ett samband med engagemang. Detta i kombinationen med en avsaknad av svenska studier motiverade utförandet av denna studie. Forskningsdatan samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med poliser i yttre tjänst. Från dessa intervjuer nämnde informanterna ett flertal arbetsrelaterade faktorer som kunde agerade främjande eller hämmande för deras engagemang. Vissa faktorer som variation i arbetet eller kollegor benämndes enhetligt som positiva. Ett av de viktigaste resultaten var upptäckten av ett tidigare outforskat tema rörande materiella- och personella resurser. De informanter som uttryckte sig angående materiella resurser upplevde att dessa var orättvist fördelade, medan upplevelserna kring personella resurser vad tvådelade. Resultaten har delvis gått i linje med existerande internationell forskning, och en viktig följd är vikten av ett individbaserat perspektiv i anpassningen av arbetets egenskaper. Det är därför viktigt för Polismyndigheten att beakta individens behov och preferenser. Dessutom ses ett behov att ytterligare svenska studier som undersöker polisers engagemang som kan underbygga den redan existerande internationella forskningen samt potentiellt upptäcka nya faktorer som kan påverka polisers engagemang.

<p>Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.</p>