Syftet med studien var att ta reda på vad patrullerande poliser upplever som stressande och hur de hanterar stress i sitt arbete. För att kunna besvara syftet användes en metod i form av semistrukturerade intervjuer där fem aktivt patrullerande poliser deltog. Analysen av de insamlade intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där det insamlade materialet kategoriserades och olika teman identifierades, de viktigaste meningarna valdes sedan ut som var direkt kopplade till syftet med studien. Resultatet visade att de främsta stressfaktorerna som de patrullerande poliserna upplevde var: Tidspress och personalbrist, vapenhantering samt hemarbete. Vidare var de viktigaste copingstrategierna för att hantera dessa: Socialt stöd från familj och kollegor, vägledning från chefer samt andningsövningar från yogaträning. Cheferna skulle kunna försöka vara mer närvarande i de patrullerande polisernas ärenden för att lättare ge dem det stöd de behöver. Slutsatsen var att det finns olika sätt att hantera stress och det är viktigt att ta lärdom av kollegor, hur de på bästa sätt hanterar stressiga situationer. Det är också viktigt att fortsätta vidare med forskningen, för att ta reda på vilka copingstrategier som är effektivast för att hjälpa patrullerande poliser med att hantera sin stress.

Denna uppsats syftar till att förstå och belysa polisers upplevelser och syn på sitt yrke och arbetsmiljö. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av fem stycken poliser som arbetar i olika delar av Sverige. De arbetar i små- till mellanstora städer och tillhör två olika polisregioner i Mellansverige. Teorier som arbetet bygger på är främst krav- kontroll och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Det görs en övergripande syn på hur poliserna upplever sina krav i yrket, vilken kontroll de har för att motverka att kraven blir för stora, samt det stöd de har för att klara av balansen i yrket och balansen mellan krav och kontroll. Herzbergs tvåfaktorsteori används genom att polisernas motivationsfaktorer och hygienfaktorer sammanställs för att sedan vägas upp mot varandra och se vart de positiva respektive negativa aspekterna finns i yrket, kopplat till motivatorerna och hygienfaktorerna. Uppsatsen berör också polisens kultur och hur det sociala är samt relationen mellan poliser, chefer och civilanställda. Uppsatsen berör och tankar om vad ett gott arbete är, och på vilket sätt polisyrket är ett bra arbete.  Det som framkommit i studien är att poliser överlag är nöjda med sitt arbete. Samtidigt finns det delar som arbetsgivaren och Polismyndigheten som stort behöver arbeta med, något som kommer belysas och uppmärksammas i denna uppsats. Poliserna anser sig ha höga krav i arbetet som kommer främst ifrån allmänhet, lagtexterna och sig själva. Samtidigt så har de engedigen utbildning, kompetens och ett kollegialt stöd som gör att de anser sig kapabla till att svara mot de krav som yrket ställer. Avslutningsvis i uppsatsen så förs en diskussion gällande slutsatser, förbättringsmöjligheter med uppsatsen, kommentarer kopplade till förförståelsen samt förslag på vidare forskning kring ämnet.

Denna studie har syftat till att undersöka polisuniformen som bärs av ingripande poliser i yttre tjänst. Detta har studerats med teorier från socialpsykologin samt genusvetenskapen med Mead, Blumer, Butler, Connell och Goffman. Metoden som använts är kvalitativa fokusgruppsintervjuer som gjorts med yrkesutövande poliser. Vid intervjuerna användes ett stimulimaterial som visades för informanterna. De resultat som kan utläsas från empirin är att de intervjuade poliserna är väl medvetna om vilka signaler de sänder till allmänheten när de bär uniform. Det framkommer även att poliserna använder sig av uniformen vid mötet med allmänheten och har en förmåga att kunna göra olika anpassningar av den samme. Vidare pekar resultatet på att uniformen kan uppfattas som normativt maskulint kodad och att detta spelar in i mötet med allmänheten.

Poliser arbetar under tuffa arbetsförhållanden som utgör hög arbetsbelastning och höga krav, dessa kan resultera i diverse stressförhållanden. Syftet med denna uppsats var att ta reda på polisers upplevelse av stressrelaterade faktorer som är kopplade till kraven i arbetet, samt hur de hanterar dessa. För att få en mer djupgående inblick i polisers arbetssituation användes kvalitativ ansats där nio poliser intervjuades, från två olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att polisernas upplevelse av stress är kopplade till de krav de har i arbetet, hög arbetsbelastning som tillkommer utav personalbrist, treskiftsarbete, långa uttryckningsvägar och vetskapen om att de kan tvingas använda vapen. Treskift visar ha en inverkan på individernas hälsa genom de oregelbundna tider de ställs inför. Det ställs höga krav från chefer på att utföra alla de arbetsuppgifter de blir tilldelade, vilket försvåras genom bristen på personal. Samtliga innehar kontrollmöjligheter genom att kunna fatta beslut, medan arbetsuppgifterna inte går att påverka. Långa uttryckningsvägar utgör en stress där avståndet till förstärkning är långt bort. Hur samtliga informanter hanterar dessa faktorer är i första hand med hjälp av stöd av kollegor. Kamratstödet är något alla betonar av stor vikt samtidigt som de många gånger önskat ett större stöd av chefer vid jobbiga händelser. En slutsats som kan dras är att Polismyndigheten uppvisat brister i att förebygga dessa orsaksfaktorer som informanterna lyft upp. / Polices working in tough working conditions with high workload and high demands, that can result in various stressconditions. The purpose of this essay were to investtigate polices experiences of stress related factors wich is connected to the demands in work and how this is handled. To get a more deep insight in polices working situation, used a qualitative approach were nine polices was interviewed, from two different municipalities in Sweden. The questions of the essay were how the police’s demands, control and support is. The other was how the demands and stress are handled. The result showed that the polices feel a stress in their work due to the high demands and the shortfall of polices, high workload and the knowledge of maybe need to use weapon. Three-shift shows have an impact on the health at the individuals, because of the irregular times they have during the work. The leaderships have high demands that all the tasks are completed, wich is difficult because of the shortfall of police’s. All have control opportunities by being able to make decisions, while the tasks in work cannot be controlled. Long emergency routes made a stress, were the distance to strengthening is far away. How all handle this factors is firstly with help of colleagues. The peer support is something everyone emphasizes like a big importance, at the same time they wished a bigger support from the leadership in more difficult events. One conclusion of this is that the police authority has shown deficiencies in preventing these cause factors wich the informants highlighted.

Studien har sin utgångpunkt i två artiklar i dagspressen, en debattartikel och en replik, om ordningsvakternas arbete på krogen. Debattörerna i debattartikeln menade att otryggheten i nattlivet beror på att ordningsvakter kan vara maktmissbrukande, diskriminerande och begå övervåld mot gäster på krogen. En ordningsvakt replikerade på debattartikeln och svarade att otryggheten på krogen inte skapas av ordningsvakterna utan orsakas av krogägaren med personal. Det finns en intressekonflikt mellan ordningsvaktens uppdrag och krogägaren som betalar ordningsvakternas lön. Krogägarna vill gärna ha inflytande över ordningsvakternas arbete annars kan denne förlora sitt arbete. I repliken föreslås att lösningen på intressekonflikten är att ordningsvakterna blir anställda och får lön från Polismyndigheten. Innehållet av ordningsvaktens replik på debattartikeln fångade mitt intresse för denna studie. Studiens syfte är att få ökad kunskap och förståelse för hur förutsättningarna är för ordningsvakternas arbete i krogmiljö, utifrån tre frågeställningar. • Hur erfar ordningsvakterna sitt yrke och uppdrag? • Hur hanterar ordningsvakterna intressekonflikten mellan uppdragsgivaren Polismyndigheten och krogägaren? • Hur resonerar ordningsvakterna om att vara statligt anställda och få lön från Polismyndigheten? Studiens teoretiska perspektiv består av Rational Choice teori (RC), Georg Simmels teori om triader och Pierre Bourdieus begrepp av habitus. För att besvara frågeställningarna valdes kvalitativ metod med intervju. Fem ordningsvakter intervjuades genom semistrukturerad intervjumetod. Intervjuerna skrevs ut och analyserades genom tematisk analys. De teman som framkommer i studien är ordningsvakternas yrkesroll, intressekonflikt, anställningsform och förbättringsområde. Studiens resultat visar att ordningsvakterna ser på sin yrkesroll som en betydelsefull servicefunktion på krogen där bra bemötande av krogens gäster står i fokus. Den beskrivna intressekonflikten var känd av de intervjuade ordningsvakterna men de bedömde att den stod för ordningsvakter som var olämpliga och som inte stod upp för sitt yrke och uppdrag. Samtliga ordningsvakter ville inte vara anställda och få lön från Polismyndigheten utan menade att ordningsvakter enbart skulle vara anställda av bevakningsföretag och inte direkt av krögaren. / The study has its starting point in two articles in the daily press, one debate article and one reply, about the security guards work at the pub. The debaters in the article said that the insecurity in the nightlife depends on the security guards abusing their power discriminating and committing violence against the guests at the pub. A security guard replicated on the article and said that the insecurity in the pub is not created by the security guards but by the pub owner with his staff. There is a conflict of interest between the security guard's assignment and the pub owner who pays the guard's salary. The owner of the pub would like to have influence over the work of the security guards, otherwise he /she may lose his /her work. In the reply, it is proposed that the solution to the conflict of interest is that the security guards become employees and receive a salary from the police authority. The contents of the security guard's reply to the debate article caught my interest in this study. The aim of the study is to gain increased knowledge and understanding of how the conditions are for the work of the security guards, in a pub environment, based on three issues.  • How do the guards experience their profession and mission? • How do the security guards handle the conflict of interest between the principal police authority and the owner of the pub? • How do the security guards reason to be state employees and receive salaries from the police authority?  The theoretical perspective of the study consists of Rational Choice theory (RC), Georg Simmel's theory of triads and Pierre Bourdieu's concept of habitus. To answer the questions, qualitative method was chosen with interview. Five security guards were interviewed through semi-structured interview method. The interviews were printed and analyzed by thematic analysis. The themes that appear in the study are the professional role of the security guards, conflict of interest, form of employment and improvement area. The study's results show that the security guards watch their professional role as an important service function at the pub where good reception of the guests is in focus. The described conflict of interest was known by the interviewed guards, but they judged that it was caused by security guards who were unsuitable and who did not stand up for their profession and assignments. All security guards did not want to be employed and receive salaries from the police authority, but argued that security guards would only be employed by security companies and not directly by the owner of the pub.

Flyktingkrisen i Europa har lett till nya politiska skiljelinjer och ökat högerextrema partiers väljarstöd. Medan en hög grad av exponering för flyktingar över tid ökar stödet för högerextrema partier har en direkt kontakt med flyktingar visats minska partiernas väljarstöd. Positiva möten har ökat kollektiva handlingar för att ge stöd åt en minoritetsgrupp medan negativa möten minskat dessa handlingar. Med bakgrund i värdedimensionen GAL/TAN har Allports kontakthypotes undersökts i denna kvantitativa enkätstudie. Kontakthypotesen har testats genom att undersöka positiva och negativa möten med flyktingar och deras samvariation med kollektiva handlingar. Handlingar för och emot flyktingar har likställts med en röst på ett invandringsvänligt respektive ett invandringskritiskt parti. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har definierats som invandringsvänliga partier och Sverigedemokraterna som ett invandringskritiskt parti. Då lärare och poliser kontinuerligt möter flyktingar men på skilda premisser har de varit undersökningens analysenheter. Lärare förväntades ha positiva möten och ligga till vänster på GAL/TAN-skalan med en röst på ett invandringsvänligt parti, medan poliser förväntades uppleva negativt laddade möten och ligga till höger genom att rösta på ett invandringskritiskt parti. Resultaten visade att positiva möten samvarierade med en hög andel röster på Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan negativt laddade möten samvarierade med ungefär lika hög andel röster på Sverigedemokraterna.

<p>Syftet med denna uppsats var att beskriva och jämföra två olika polisenheters per-spektiv på barn som bevittnat våld inom familjen. Syftet var även att ta del av de-ras kunskap och försöka förstå deras syn på dessa barn. För att uppnå syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod där gruppdeltagarna diskuterade teman och frågor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat våld i sin familj. Vi intervjuade poliser från familjevåldsenheten respektive närpolisen. Resultatet visade att polismännen från båda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara våld inom familjen men att de i liten utsträckning uppmärksammar dessa barn. Vidare framkom att det inom polisen inte finns några tydliga direktiv för hur de ska bemöta och hante-ra barnen. Det är upp till den enskilde polismannen att avgöra om barnens situa-tion ska uppmärksammas. Resultatet kopplades till tidigare forskning för att sedan belysas med teoretiska begrepp från grupp- och rollteorier, sociala problem som konstruktioner samt gräsrotsbyråkrater och klienter.</p>

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jämföra två olika polisenheters per-spektiv på barn som bevittnat våld inom familjen. Syftet var även att ta del av de-ras kunskap och försöka förstå deras syn på dessa barn. För att uppnå syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod där gruppdeltagarna diskuterade teman och frågor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat våld i sin familj. Vi intervjuade poliser från familjevåldsenheten respektive närpolisen. Resultatet visade att polismännen från båda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara våld inom familjen men att de i liten utsträckning uppmärksammar dessa barn. Vidare framkom att det inom polisen inte finns några tydliga direktiv för hur de ska bemöta och hante-ra barnen. Det är upp till den enskilde polismannen att avgöra om barnens situa-tion ska uppmärksammas. Resultatet kopplades till tidigare forskning för att sedan belysas med teoretiska begrepp från grupp- och rollteorier, sociala problem som konstruktioner samt gräsrotsbyråkrater och klienter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om befintlig lagstiftning fångar upp de argument som föreliggerför och emot Försvarsmaktens möjligheter att stödja Polisen vid extraordinära situationer. Inom ramen förovanstående syfte kommer en diskussion rörande eventuella förändringar i det juridiska lagrummet attföras.Den teoretiska ramen utgörs av en modell för ledningsförmåga av Per Larsson, FOI. I uppsatsen användskvalitativ metod med en induktiv ansats.Uppsatsen beskriver ett antal faktorer som ligger till grund för Försvarsmaktens stöd till Polisen,dessutom ges en överblick av det nuvarande juridiska ramverk som konstituerar Försvarsmaktens stöd tillPolisen.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som är aktivt involverade i processengällande utvecklingen av Försvarsmaktens stöd till Polisen.I uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningar och denvalda teorin.I den avslutande delen genomförs en diskussion med slutsatser som ger följande svar på uppsatsensfrågeställningar:– Dagens lagstiftning anses inte beakta de argument som föreligger för Försvarsmaktens stöd till Polisen.– En framtida ny lagstiftning som konstituerar Försvarsmaktens stöd till Polisen skulle kunna utformasliknande Räddningstjänstlagen.– Konsekvenserna vid en föreslagen förändring av det juridiska ramverket är små i förhållande till densamhällsnytta som uppnås. I huvudsak uppfattas konsekvenserna gälla en ökad tillgänglighet.– De samverkansområden som den föreslagna förändringen i det juridiska ramverket anses i första handvara inom områdena; utbildning, (sam)övning, utrustning och underrättelseinhämtning.– Försvarsmakten är en stor samhällsresurs som begränsas av det juridiska ramverket. / The main purpose of this essay is to clarify if today’s legal frameworkencompasses arguments for the Swedish Armed Forces to possibly support theSwedish Police. A second purpose of this essay is to discuss feasible changesin the legal framework.The theoretical framework is Per Larsson’s (The Swedish Defence ResearchAgency) model for conductivity and co-ordination between differentauthorities.The method is qualitative with an inductive approach and the study is mainlybased upon interviews.The essay describes basic facts for the Swedish Armed Forces’ support tothe Swedish Police. The essay also gives an overview of today’s legalframework concerning these questions.The empirical research provides some results and the main subjects are:- Today’s legal framework does not pay attention to the respondent’sargument for the Swedish Armed Forces to support the Police.- A new future legislation as a framework for the Swedish ArmedForces to support the Police could be based on the Swedish law forRescue Services, “Räddningstjänstlagen”.- The consequences of the proposed change of the legislation aresmall in comparison to the common good it will bring. The mainoutcome would be an increased availability.- The main areas of co-operation the proposed change of legislationwould influence are training, (joint) exercises, equipment andintelligence.- The Swedish Armed Forces is a large society resource, which is limitedby its legal framework. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren. Resultatet visade att polisutbildningen kan ses som problematisk på så sätt att de styrdokument utbildningen baseras på visar hur det bör vara, men inte några explicita förhållningssätt eller praktiker. Detta lämnar ett tolkningsutrymme vilket skapar diskrepans mellan teori och verklighet, praktiken. Alla studenter har olika förutsättningar och erfarenheter (social och historisk placering) och måste i det avseendet mötas på olika sätt för att tillgodogöra sig den förmedlade kunskapen på bästa sätt. De praktiska inslagen under utbildningen måste vara generaliserade och förenklade, och delarna kan då uppfattas som svåra att sättas in i en helhet utifrån den hermeneutiska spiralens princip. Polishögskolan blir då en plats där det är ”talet om” poliser och deras uppdrag som förmedlas, och studenten lär sig att agera i egenskap av polis, inte att bli polis. Där skapas en attityd till styrdokumenten och ett kollektivt sätt att förhålla sig, något som vi valt att kalla för ”hållning”. Hållningen har visat sig vara tudelad, en är polisrollen och en är kårandan. Dessa ses som två delar av samma lärandeprocess. De är inte varandras motsatser, utan är olika uttryck för lärandet och polisfunktionen. Konflikter och konflikthantering har visat sig utgöra en stor del av polisernas självbild. Utbildningen förmedlar även i detta avseende den allmänna förklaringen vilket utvecklar en reflexiv hållning till konflikter, vilken omprövas och omsätts till ny kunskap i kontakt med fältet. / This study aims to look at Swedish police officers learning in specific situations, where their handling of conflicts represents our main example. The police department and its work is based on a combination of laws and political deeds. In addition to this the individual police officer has to adapt and form an attitude towards official deeds of conduct. The study relies on six interviews with police officers whose positions varied. By using theories regarding socialisation processes, accompanying discourse and the hermeneutic spiral/circle our analysis shows that the education can be seen as problematic in regards to their focus on theoretical and non-practical education. The respondents regard policing as a vocational training, and it is therefore hard to combine the theoretical training when in practical work.