Skolverket menar att populärkultur, däribland dataspel, är användbara verktyg för att nå elevernas livsvärldar i religionskunskapsundervisningen. Den här uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrån följande frågeställningar: Får rätt och fel handling något utrymme i Mass Effect? På vilket sätt? Vad är rätt och fel i spelkontexten? Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmågor som är en del av religionskunskapens etikundervisning och i sådana fall på vilket sätt? Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jämförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhållningssätt; dessa är etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas också utifrån en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar här med teoretisk och kursplanemässig förankring. Undersökningen visar att flera av de områden som ska ingå i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att låta olika element i Mass Effect-spelen möta ämnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv både berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut. Resultatet är i linje med varför styrdokumenten rekommenderar användandet av populärkultur och arbetssättet förespråkas även utifrån tidigare forskning. / According to the Swedish National Agency for Education, popular culture, in which computer games are included, is a useful tool for connecting with the students and their worlds when teaching the subject of religion. This essay explores the potential of the Mass Effect-games to serve as an instrument when teaching the subject of religion, aiming to answer the following questions: Does right and wrong play a part in Mass Effect? How? What is right and wrong in the context of the game? Can Mass Effect be used as a framework when teaching the ethical content of the religious subject and if so, how? The context of the games is explored through an analysis of how their reputation system, here called the Paragon/Renegade-system, judges different actions, and through a breakdown of one of the decisions in the games, using a model designed for analyzing ethical issues. This context is then compared with ethical models appearing in the syllabus for the subject of religion and the knowledge and abilities that the subject should offer the students opportunities to develop. The research shows that much of the core content of ethical studies can be addressed using the various elements of the Mass Effect-games. On the basis of other studies, this kind of work is also encouraged.

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.

This essay starts out in the world of art science looking out through the glasses of Anne D’Allevas analysis of performance and videoart, digital art and Roland Bathes Semiotics. By using Meta narratives and Popular culture we will examine how one music video and one video artwork lives in the same sphere. The point of this essay is to raise awareness of how popular culture is viewed both within, but also outside of the academic world. This essays will thoroughly analyze and discuss the differences that can be discovered when comparing music videos to video art. By connecting these findings to meta narratives we will uncover cultural and time specific traits, temporalities and narrative-structures.

No description available.

Das Kino war das Leitmedium einer modernen Populärkultur, die sich in den Großstädten um 1900 herausgebildet hat. Hier setzt der vorliegende Sammelband ein. Er dokumentiert eine interdisziplinäre Tagung zur urbanen Kinokultur, die das Institut für Sächsische Geschichte und Volkskunde in Kooperation mit den Technischen Sammlungen Dresden im November 2019 veranstaltet hat. Vertreterinnen und Vertreter der Geschichtswissenschaft, Kulturanthropologie, Soziologie, Medienwissenschaft und Architektur fragen in 15 Beiträgen nach Kontinuitäten und Umbrüchen des Kinos in der Großstadt zwischen 1895 und 1949, ergänzt um gelegentliche Ausblicke auf die Entwicklungen der folgenden Jahrzehnte. Gruppiert um die drei Schwerpunkte „Urbane Kinokultur: Das Beispiel Dresden“, „Kino im urbanen Raum – Kino als urbaner Raum“ und „Urbane Kinokultur: Die Klein- und Mittelstadt“ gilt das Interesse den Akteurinnen und Akteuren innerhalb und außerhalb des Kinos, der Kinorezeption sowie wirtschafts- und technikgeschichtlichen Parametern, die mit der Entwicklung der Lichtspieltheater verknüpft werden.:Wolfgang Flügel, Merve Lühr, Winfried Müller Vorwort Carola Zeh Bewegte Bilder – bewegte Geschichte. Zur Entwicklung des Kinos in Dresden Wolfgang Flügel Das frühe Dresdner Kino im Blick des Kinopioniers Heinrich Ott Sophie Döring Zwischen Kalklicht und Samtsessel. Mobile Kinopraxis in Sachsen 1896–1910 Winfried Müller Ein neues Medium wird geadelt. König Friedrich August III. von Sachsen geht ins Kino Mona Harring Kino- und Filmpolitik in Dresden zwischen 1945 und 1949 Lina Schröder Licht lockt Leute: Als der Mensch in die Schöpfung eingriff und Tag und Nacht aufhob – ein Werkstattbericht Kaspar Maase Kinderkino zwischen Kontrolle, Kommerz und Krawall. Anmerkungen zu einer Hamburger Initiative aus dem frühen 20. Jahrhundert Fabian Brändle Wildwest und ein Schnäuzchen wie Clark Gable. Zürcher Kinokultur und Urbanität von 1900 bis 1940 Sonja Neumann Konservenmusik und Elektrokapital. Tonfilmtechnik in München im Jahr 1929 Sven Eggers Vor der Vorstellung. Die Herausbildung des Kinofoyers als urbane Gattung Merve Lühr Erstklassig und routiniert. Das Lichtspieltheater als Arbeitsplatz Niklas Hertwig „Film ab!“ Max von Allweyer und seine Schulfilm-Unternehmung. Lichtbildvorführungen an Volksschulen im ländlichen Oberbayern 1926–1929 Magdalena Abraham-Diefenbach Bellevue und Piast. Kino in den geteilten Städten an der deutsch-polnischen Grenze 1945–1949 Jeanette Toussaint, Ralf Forster Weltspiegel – Kino im 20. Jahrhundert. Ein Ausstellungsprojekt Andrea Graf Publikum, Popcorn und Programm in der Provinz. Wie Kinokultur im ländlichen Raum funktioniert – Ein Filmprojekt Abkürzungsverzeichnis

No description available.

No description available.

A large number of recent scholarship in (American) literary and cultural studies is devoted to describing the contemporary moment as a monumental break from the previous (or current) period, postmodernism, by hailing our contemporary times as the era of post-postmodernism, late postmodernism, metamodernism, cosmodernism, or of a similarly termed construction. In these different proclamations, we recognize a pervasive tendency to periodize, an attempt to separate phases of human existence and cultural creation into neat stages that ‘logically’ follow after one another to form a supposedly coherent narrative. This practice of periodizing comes with a number of pitfalls that many of these studies seem not fully aware of, and it in turn speaks to (and characterizes) the contemporary moment as one marked by a desire for the boundedness of such clear divisions. In the following pages, we chronicle the quandaries that follow from such implicit and explicit efforts of periodization by focalizing them through three different ‘creation myths’ of the contemporary that such efforts at periodization typically subscribe to. As a way of sidestepping these, we accentuate the strengths of more ‘local’ critical lenses, approaches that historicize without periodizing. As one such lens, we suggest to engage the contemporary moment through the ‘poetics of politics,’ a historical discursive formation in which literary and popular texts’ desire for political relevance is matched by a recognition, in politics, of the (meta)textual quality of political action.

Syftet med denna undersökning var att genom en innehållsanalys undersöka hur de kvinnliga karaktärerna Maggan, Nina och Christina representeras i förhållande till deras roll och maktposition i samhället i TV-serien Vår tid är nu. Vidare har vi undersökt hur dessa framställningar skiljer sig åt i första respektive sista säsongen i och med feminismens framväxt.Med ett målstyrt urval av scener som underlag och med ett genusteoretiskt perspektiv, applicerades vårt analysschema på det utvalda scenerna. Analysschemat har vi skapat med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys narrativa analysmodell. Vidare har vi använt oss av semiotiken som analysverktyg för att kunna ge svar på våra forskningsfrågor.Resultaten visade att de kvinnliga karaktärerna skildras som drivna i båda säsongerna. I första säsongen framställs karaktärerna dock som mer begränsade till samhällets ramar och de drömmer om att bli självständiga. I sista säsongen framställs de kvinnliga karaktärerna som starkare, de har större integritet och de vågar gå sin egen väg. Resultaten visade också att skildringarna av de kvinnliga karaktärernas roll och maktposition skiljer sig mellan första och sista säsongen. I första säsongen är deras roll mer präglad av samhällets normer och deras maktposition är underordnad de manliga karaktärernas. I sista säsongen är deras roll mer jämställd med de manliga karaktärernas och deras maktposition är högre, i vissa fall högre än männens. Dessa förändringar i hur kvinnornas roll och maktposition skildras går att sammankoppla med feminismen som växte fram i tidsperioden mellan de två säsongerna. / The purpose of this study was to examine, through a content analysis, how the female characters Maggan, Nina and Christina are represented in relation to their role and position of power in the society in the TV series Vår tid är nu. Furthermore, we wanted to investigate how these representations differ in the first and last season, respectively, with the emergence of feminism.With a targeted selection of scenes as a basis and with a gender-theoretical perspective, our analysis scheme was applied to the selected scenes. We have created the analysis chart with the help of Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. Furthermore, we have used semiotics as analysis tool to provide answers to our research questions.The results showed that the female characters are portrayed as driven in both seasons. In the first season, however, the characters are portrayed as more limited to the society’s rules and they dream of becoming independent. In the last season, the female characters are portrayed as stronger, they have greater integrity and they dare to go their own way. The results also showed that the portrayals of the female characters' role and position of power differ between the first and last season. In the first season, their role is more marked by society's norms and their position of power is subordinate to the male characters. In the last season, their role is more equal to the male characters and their position of power is higher, in some cases higher than the men’s. These changes in how women's role and position of power are portrayed can be linked to the feminism that emerged in the time period between the two seasons.

No description available.