<p>Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget.</p> / <p>The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.</p>

Syftet med denna avhandling är att visa på den komplexitet som skådespelarens arbete med teater för barn och unga innebär. Avhandlingstexten utgår från en kritisk granskning av min egen professionella erfarenhet av att spela teater för barn och unga. Den grundläggande forskningsfrågan är: Vilka är de utmaningar vi som spelar teater för barn och unga ställs inför och hur förhåller vi oss till dem? Genom att lägga tonvikten vid uppsökande teater för skola och förskola blir utmaningarna extra tydliga. Dels måste skådespelaren förhålla sig till yttre omständigheter i en miljö som inte är tänkt för teater och en stark exponering av skådespelaren som privatperson. Dels måste skådespelaren hitta ett sätt att fungera i relation till publiken, där åskådarna består av en ålderspecifik och stundtals ovan teaterpublik som känner varandra i egenskap av klass- och skolkamrater och som oftast inte själva valt att se den föreställning som spelas för dem. Samtidigt skall skådespelaren relatera till den pedagogiska koppling som ofta förmodas finnas där. Avhandlingen består av egna berättelser, intervjuer med skådespelande kolleger och en teoretisk genomlysning av materialet. Den teoretiska grunden är fenomenologisk och hermeneutisk med ett sätt att betrakta teorin som en grundhållning i arbetsprocessen snarare än en referensbank som de berättade erfarenheterna skall mätas emot. Det dialogiska tilltalet genomsyrar skådespelarens arbete med teater för barn och unga. Både i det att jag som konstnär kommunicerar med min publik genom mina verk, men också i ett rent praktiskt perspektiv i det att jag i stunden, innan, under och efter föreställningen, måste vara öppen för att jag kommer att hamna i dialog med publiken. För att möta dessa utmaningar på ett kreativt sätt krävs det att jag som skådespelare har ett uppriktigt intresse för den publik jag möter, samt en stark tillit till teatern som konstnärligt medium. Utöver det måste jag också medvetandegöra mig själv om min egen hållning till det uppdrag jag har. I det som jag valt att kalla en insikt om min position, ingår en medvetenhet om var jag är, varför jag är där jag är, för vems skull jag är där samt vem jag är i publikens ögon. Strävan är att genom en realistisk förståelse för de villkor jag arbetar under, skapa ökade förutsättningar för lyckade möten med min unga publik. / Summary This dissertation is about children’s theatre from the perspective of the professional actor. The main question is: Which are the challenges we actors face when performing for children and young people, and how do we relate to them? The research is based on a long personal experience of acting in theatre aimed at children from the age of three to eighteen years old. In addition to this I have also interviewed actors with similar and different experiences of the same specific age groups, in order to get a better understanding of my field of research. My main goal is to show the complexity of this specific field of acting. The text is essayistic in that it is using experiences as means for reflection. Here I reflect on and over specific events from my practice. These reflections are then set against the interviews and texts from different philosophical and theoretical perspectives, mainly phenomenological and hermeneutic. In the presentation of the challenges I have chosen to focus on the theatre performed in the schools and classrooms. They are divided in three categories; External circumstances, Relation to audience and Other challenges. / <p>Stockholms dramatiska högskola</p>

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete i möbeltapetsering på Carl Malmsten Furniture Studies. Med mitt gesällprov som utgångspunkt har jag undersökt hur det dolda hantverket som döljer sig under ytan på en traditionellt stoppad möbel kan synliggöras. Undersökningen har resulterat i en processbeskrivande text–från trären stomme till stoppad och klädd möbel, där mitt fokus legat på att besvara frågorna om vad och varför, snarare än hur. Jag har sökt formuleringar, ord, representativa bilder och illustrationer för att på ett pedagogiskt och trovärdigt sätt förmedla det immateriella värdet och den handlingsburna kunskapen som finns inbakad i en möbel. Svaren på varför-frågorna påvisar nyttan i en handling men även innebörden och vikten av den handlingsburna kunskapen,  vilken även en lekman kan förstå vidden och betydelsen av.  Med en kunskapsteoretisk bakgrund har jag undersökt begreppet kunskap och kunskapsförmedling som ligger till grund för det här arbetet. Jag har bland annat tittat på hur olika typer av kunskap definierats och värderats olika och vad det har haft för betydelse för hantverkets utveckling. Jag har också sökt teoretiskt stöd som understryker syftet med att dokumentera och kommunicera handlingsburen kunskap. I varje äldre möbel som en tapetserare åtar sig finns en kulturhistoria inbäddad och det är genom den som vi lär vårt hantverk. Det arbete som en tapetserare utför handlar därför inte bara om omstoppning och omklädsel av en enskild möbel, utan bidrar i längden även till att stärka det immateriella kulturarvet och fortlevnaden av ett traditionellt hantverk. Av den anledningen har jag med en historisk bakgrund som beskriver hur stoppningshantverket har utvecklats över tid och varför det ser ut som det gör. Liksom vid beskrivningen av arbetet med mitt gesällprov har jag även här särskilt fokuserat på att söka efter svaren på varför-frågorna, d.v.s. den bakomliggande anledningen till att ett material eller en teknik kom i bruk. / This report presents the process and results of my bachelor thesis at Carl Malmsten Furniture Studies. With my journeyman's test  as a starting point, I examined how the hidden craft underneath the surface of a traditional upholstered furniture can be made visible. The investigation has resulted in a describing text - from wooden body to upholstered furniture. My focus has been to answer the questions of what and especially why, rather than how you do something. I have searched formulations, words, representative illustrations and pictures to convey the intangible value and the tacit knowledge that is embedded in a traditional handmade furniture. The answer to question why gives us answers for the benefits of an act, and conveys the meaning and importance of tacit knowledge, which is knowledge that even a person without insight of the craftsmanship can comprehend.   With a epistemological (the theory of knowledge) background, I have examined the concept of knowledge and the dissemination of knowledge, which is the basis for this work. I have studied how different types of knowledge through history has been defined and measured differently, and what consequences it has had for the development of handicraft. I have also searched theoretical support that emphasizes the meaning of documenting and communicating tacit knowledge.  In each piece of furniture that an upholsterer restore, there is a cultural history to find, and it is through that history we learn our craftsmanship. Therefore, the work of a upholsterer is not just about craft itself, it also helps to strengthen the intangible cultural heritage and the survival of a traditional craft. For that reason I have written a historical background that describes the development of Swedish upholstery traditions and how it has evolved over time. As with the description of the work of my journeyman's test, I have particularly focused on searching for answers to the questions of why - the underlying reason whya material or technology came into use.

Working at preschool is not always easy. Meetings between different people, the ability to weigh and assess situations, analyze documentation, have scientific knowledge and, not least, be able to lead a careful and educational teaching that gives all children the conditions to meet curriculum goals are some of the demands placed on us working in preschool. The method I have used is to write a scientific essay. But I have also performed participatory observations of two different teams during their pedagogical reflection time. The observations have taken place at two different preschools. My own story is presented together with other educators' stories that I take part of through participatory observation. I examine our thoughts about preschool teaching through conversations, reflection and literature. My essy investigates the doubt that I experience in my profession as a preschool teacher. In this essay, doubt for me means a sense of uncertainty how to interpret and perform my assignment as a preschool teacher. I start from my own perceived contradiction between the administrative documentation responsibility for individual children as the preschool teacher profession entails and my practical knowledge. The essay investigates four main questions: How can I understand, and interpret the doubt as I experience in my role as a preschool teacher? How can deal with to the perceived contradiction between the documentation obligation that I have as a preschool teacher and the practical knowledge? What difference makes documentation for an individual child? How can an individual child´s changed knowledge be made visible in the documentation tool for systematic quality work without it being personal or knowledge assessments? The study's conclusion is, in a way, two-dimensional because it shows my personal journey in new knowledge add new perspectives that awaken new thoughts to me. The survey also shows a fundamental crash between Reggio Emilia's thoughts on pedagogical documentation and the Swedish curriculum where individual children's changed knowledge should be made visible in documentation. The investigation also points out that we live in a documentation culture where continuous registration of what we do is important, otherwise there is no. / Att arbeta på förskola är inte alltid enkelt. Möten mellan olika människor, förmågan att kunna avväga och bedöma situationer, analysera dokumentationer, ha vetenskapliga och teoretiska kunskaper och, inte minst kunna leda en omsorgsfull och pedagogisk undervisning som ger alla barn förutsättningar för att möta läroplansmål är bara några av de krav som ställs på oss som arbetar i förskolan. Metoden som jag använt mig av är att skriva en vetenskaplig essä. Men jag har dessutom utfört deltagande observationer av två olika arbetslag under deras pedagogiska reflektionstid. Observationerna har skett på två olika förskolor. Genom skrivprocessen med essän undersöker jag mina och informanternas berättelser genom reflektioner med kurskamrater, handledare och vald litteratur. Essän undersöker tvivlet som jag upplever i min profession som förskollärare. I den här uppsatsen betyder tvivel för mig en känsla av osäkerhet hur jag ska uttolka och utföra mitt uppdrag som förskollärare. Jag utgår ifrån den självupplevda motsättningen mellan det administrativa dokumentationsansvaret av enskilda barn och min praktiska kunskap. Utgångspunkten för uppsatsen är fyra frågor: Hur kan jag förstå, och tolka tvivlet som jag upplever i min roll som förskollärare? Hur kan jag förhålla mig till den upplevda motsättningen mellan dokumentationsskyldigheten som jag har i egenskap av förskollärare och den praktiska kunskapen? Att dokumentera enskilda barns utveckling, vad gör det för en skillnad för det enskilda barnet? Hur kan enskilda barns förändrade kunnande synliggöras i dokumentationsverktyget för systematiskt kvalitetsarbete utan att det blir personlighets eller kunskapsbedömningar? Undersökningens slutsats är på ett sätt tvådimensionell därför att den dels visar min personliga resa genom ny kunskap som tillfört nya perspektiv som väckt nya tankar hos mig. Undersökningen visar även på en fundamental krock mellan Reggio Emilias tankar om pedagogisk dokumentation och den svenska läroplanen där enskilda barns förändrade kunnande ska synliggöras i dokumentationer. Undersökningen pekar dessutom på att vi lever i en dokumentationskultur där kontinuerlig registrering av det vi gör är betydelsefullt, annars finns det inte.

The Teacher’s Skills – Liberal Education and Reflected Experience is a case study of the practical skills of teachers, in which the responsible action is central. This is an action which, while informed by science, cannot be fully determined by it, since the circumstances that relate to the interaction between teacher and students cannot always be fully predicted. With Liberal Education, reflection on experience, and trained intuition, the teacher bridges the gap between scientific knowledge and the unforeseen and immediate demands of the situation. The role of Liberal Education in this ambition cannot be overestimated. To be a part of such a practice is to dedicate one’s life to a struggle with language. Therefore, insights into the theory of knowledge and the philosophy of language, as well as analogies with literature and other professional fields, help us examine the glasses through which we observe and interpret reality in order gain greater knowledge. It is in the reflective dialogue, where we meet others with whom we are not always in agreement, that we can see ourselves, our knowledge and our prejudices. The interpretation and re-interpretation of our experience in the light of the experience of others is the bridge across which we can escape from our imprisonment on the island of convenience. Once the teacher has developed a consistency in his actions, his skills can be acknowledged. When these skills are raised to the level of a style, they become an art. The main purpose of this case study is to describe the teacher’s skills; how it can be developed, and the conditions required for its assessment. A possible assumption is that reflection on our own experience and the experience of others can give us insights into ourselves, an essential prerequisite to striking the spark that motivates the investment of time and resources in the development of one’s skills as a teacher / QC 20100706

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget. / The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.

Life is for us humans a social life. We are constantly in different social communities with various purposes. Throughout life we are part of different groups, for better or worse. The basic social communities, in our society, are the groups we live, work, learn and grow in. This essay deals with the groups children develop and learn in, in school and leisure time center. The intention is to explore how teachers and leisure time pedagogue can work with these groups and what may be the best way to create a good group dynamic and cohesion. The essay is based on three portrayed experiences that are used in a developing process using a distanced discussion and reflective writing. I have found that the attitude and leadership teachers and leisure time pedagogue exercise, against both the individual child and the group, are crucial regarding the group´s functioning and wellbeing. One approach is to work with team building exercises and similar methods which I believe would help improve group cohesion and security. I also see that it is very important for teachers and leisure time pedagogue to think and reflect about how they convey the implied value of education to the children.  A critical view and reflective way, of both our self and the function as a whole, I have also found to be important to be able to achieve good group cohesion. / Tillvaron är för oss människor en social tillvaro. Ständigt skapas olika sociala gemenskaper med varierande syften. Vi ingår i olika grupper hela livet igenom, på gott och på ont. De grundläggande sociala gemenskaperna i vårt samhälle är de grupper vi lever, arbetar, lär och utvecklas i. Denna essä behandlar de grupper barn utvecklas och lär i, i skolan och på fritidshemmet. Syftet har varit att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta med dessa grupper på bästa sätt för att skapa en god gruppdynamik och sammanhållning. Essän tar utgångspunkt i tre gestaltade erfarenheter som används i en utvecklande process med hjälp av en distanserande diskussion och ett reflekterande skrivande. Jag har funnit att det förhållningssätt och ledarskap lärare och fritidspedagoger utövar, gentemot såväl det enskilda barnet som gruppen, är av avgörande vikt gällande gruppens fungerande och välmående. Ett arbetssätt att föra in i verksamheten, som jag anser skulle bidra till en förbättrad gruppsammanhållning och trygghet, är team-building och liknade arbetsätt i form av mycket gemensamma lekar och samarbetsövningar. Jag ser det också av stor vikt att fundera och reflektera över vad lärare och fritidspedagoger förmedlar till barnen genom den implicita värdepedagogiken. Ett kritisk granskande och reflekterande av oss själva såväl som verksamheten i helhet har jag också funnit som betydelsefullt för att uppnå en god gruppsammanhållning.

This scientific essay starts in a story where you get to follow me in my work by three situations with creative problem behavior at the special school where I work. The story culminates in a dilemma where I ask myself questions about how I look at my actions and my thoughts about the student. I break down and put these thoughts into three questions: What is my student's perspective and how will it affect my actions? How can I explain my actions and attitude of the student from ethical perspective? How do my practical knowledge look like in the narrative situations and why do I act like I do? My approach is to get answers to the questions by the reflection of the text itself, the reflection group and supervisors, as well as through literature that I find relevant to the issues. The process is like a pendulum motion between text, reflection and new understanding. I look at my situations based on psychological theories about the treatment of persons within the autism spectrum of problems creative behavior. My ethical issues, I see from the theoretical perspective which includes Aristotle, Levinas and Kant. I find that the answer to my questions can be paired with my practical actions. I notice that by putting words to them I get a new understanding of my actions. I see that most of the acts I do is based on the knowledge of my student's perspective and I find similarities to my situations and my acts to the literature. I approach it as my works practical wisdom.

With examples from a single classroom situation, several educational moments show what goes on between the teacher and the student. The teacher’s responsibility in the learning process is, with a gesture frozen in the air of the moment, to lead and follow the student in her tentative efforts at seeking knowledge. Initially, it is an attempt to shed light upon the "not yet seen" with a certainty that the student herself possesses the capacity and the aptitude to reach greater insight and clarity in her understanding. The Validation/Feil Method presented in this instructional situation illustrates how best to communicate with elderly people suffering from Alzheimer’s dementia. This essay examines thoughts, reflections and somewhat deeper studies concerning the importance of the moment, or rather the various moments that appear along our journey. From this wandering, the importance of being open-minded, spontaneous and perceptive come to light as well as new concepts such as improvisation and lingering along the way. The art of perceiving is enhanced by concepts such as reading and intuition with the help and support of earlier philosophical tradition, primarily Aristotle’s various forms of knowledge and Hans-Georg Gadamer with his work within the hermeneutic tradition. The author also offers an example of knowledge and learning which, taken together, display the importance of being aware of the body of knowledge incorporated in the area of Practical Knowledge. This is one way of gaining understanding in harmony with others of existing reality and of life itself.

På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha?  För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen. Jag har samtidigt fått möjligheten att använda mig av min erfarenhetsgrundade kunskap genom ett reflekterande skrivande. För att få tillfälle att studera dessa fördelar och nackdelar har jag tittat på betydelsen av förhållningssätt hos medlemmarna i en liten arbetsgrupp, hur den skiljer sig mot förhållningssättet i större organisationer. Jag har också försökt ta reda på ledarskapets roll och betydelse i en liten arbetsgrupp i dagens samhälle, men även resonerat kring ledarskapet ur en historisk synvinkel. Jag avslutar med en artikel ur tidningen Chefs nätupplaga som visserligen inte kan räknas som vetenskaplig, men som jag tycker ger bra och tydliga exempel på hur det faktiskt kan se ut för den som är en ”chef på två stolar”. Tack vare detta essäskrivande, som gett mig tillfälle till att reflektera över mina handlingar och tankar, har jag fått möjligheten att se på mitt chefskap med nya ögon. Jag inser mer och mer att en person som har dubbla roller måste vara stresstålig, beslutskraftig och ha ett genuint intresse för verksamheten och personalen. Det viktigaste av allt är att personen har förmågan att lära sig av sina praktiska erfarenheter och göra den till en kunskap som är användbar i sitt chefskap. / In recent years, a new kind of leadership has become more and more common, a leadership which includes being both manager and colleague. This kind of leadership is today common in the business world and even in the preschool where I am active. To balance these two different roles in a convincing manner is far from easy to handle. But at the same time the dual roles also have their positive sides. The purpose with writing this essay, which is based on self-experienced situations, is to try to sort out the advantages and disadvantages of being a manager “sitting on two chairs” and to try to find the answer for the question: Is it possible for a person to step in and out of different roles and which kind of personality is suited for this?   To find answers of my questions I have used the method of reflective writing and referred to and discussed different theoretical perspectives and positions. I also have the opportunity to use the knowledge I have gained through experience. I have considered the importance of the attitude in a small work group, and how it differs from a larger organization. I have tried to find out the importance of leadership in today`s society and I have also look at leadership from a historical point of view. At the end I used an article from a web magazine called Chef. The article shows good examples of the reality for a “manager who sits on two chairs”. By writing this essay, I have got the opportunity to reflect of my own thoughts and actions in the role of manager. I now realize that a person with dual roles must be stress-resistant, decisive and have a genuine interest in the business as well as in the employees.   One of the most important skills is the ability to learn from ones practical experiences, and make it useful in the future leadership.