Syftet med den här erfarenhetsbaserade essän är att utforska vad min uppgift som förskolepedagogär i mötet med barn som har svårt att leka med andra. Vad innebär det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svårt att leka med både vuxna och barn? Frågeställningenväcktes i mig då jag på min nya avdelning uppmärksammade två barn som hade den svårigheten.Essän börjar med mina samspelande observationer av barn som har svårt att leka medandra. Därifrån börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse från tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgränsöverskridande (Vygotskij). För att än bättre förstå betydelsen av att barn leker med andralägger jag själv samman de tre teoribildningarna till en syntes. Från teoribildningarna om lekfår jag med mig den vuxnes betydelse i barnets utveckling. Lekforskarna Knutsdotter Olofssonssamt Folkman & Svedins teorier bekräftar det arbete vi nu gör på avdelningen för attvarje barn ska kunna utveckla sin förmåga att leka. Jag reflekterar också över min egen praktiskakunskap, särskilt känslornas kunskap enligt Svenaeus. Det teoretiska materialet ger stödför mitt agerande och tänkande men ger mig också möjlighet att kritiskt granska mig själv.Arbetet med uppsatsen har fördjupat min förståelse och vidgat min kunskap. Den sociala leken,leken med andra, är nödvändig för barns utveckling och pedagogens reflekterande lyhördhetär viktigt för barn som har svårt att leka med andra.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper. Resultatet visaratt den praktiska valideringen i många avseenden visar på större kunskap än enkvalitativ intervju men att båda metoderna bidrar med fakta för att kunna validerakunskap.Forskningen kring validering beskriver ett antal begrepp som kan bidra till attsynliggöra forskningens karaktär och att fördjupa kunskapen om validering. Vidarevisar tidigare studier att validiteten vid validering är en av de områden där det krävsytterligare studier och kunskap. / The purpose of this study is to create an instrument of evaluation to decide the level andevaluate the knowledge of grown pupils before joining a construction course. Thereason why the author chose this topic was an experienced deficiency in the author’sown trade. As the problem studied was occurring in the author’s own trade it wasnatural to chose action research as method. The instrument of evaluation studied usedboth qualitative interview and practical tasks. In the results it is accounted for, based onthe notions of knowledge know as episteme, techne and fronesis, what is possible andnot possible to evaluate in an interview and during a practical task as well as how theresult of an evaluation may be affected by the examiner’s interaction with the pupil aswell as the examiner’s previous knowledge. The result shows that the practicalevaluation in many ways reveals the actual level of previous knowledge, more so than aqualitative interview, but that both methods contribute with facts that help evaluateknowledge.Research into validation describes a number of concepts that can contribute to thevisibility of the research in nature and to deepen the knowledge of validation.Furthermore, previous studies that validity validation is one of the areas in which theneed for further studies and knowledge.

In this text I will work on three situations from my daily work as a pedagogue at preschool. The situations are about how pedagogues at preschool relate to children in difficult situations, e.g. when they pee in their pants or long for their pacifier. Those are situations which occur frequently at preschool, but they are still rarely coming up for discussions. The problem in the situations is difficult to describe which makes the essay a suitable form for me to explore and discuss it. In the work with this text I mainly consider my own approach and acting towards the children and colleagues. That makes me more aware about myself in relation to others, which gives me an opportunity to readjust and transform my role as a preschool teacher. My main question was if and how we violate children’s integrity in the preschool. It is a question that has different aspects, so I have decided to divide my text into three parts. In the first part I look into what it means to act morally in the treatment of preschool children. I also discuss how the teachers sometimes unconsciously violate the child´s integrity. In the second part I discuss how fear of conflicts between the teachers indirectly has impact on the relations to children, and how the fear of conflict occurs and manifests itself in everyday life. Finally I look at my own practical knowledge and wisdom as a pedagogue, and how it develops. I examine and discuss the various problematic situations on basis of research literature and theories about ethics, practical knowledge, pedagogic, fear of conflicts and with help from my own experience. I have found that teachers in preschool do not always note if and when a child gets offended. I state that we educators need to develop our practical wisdom and intuition, so we will see when and if it happens more often. It takes some personal maturity, experience, self-esteem and a willingness to develop and learn new. In order to develop practical wisdom, it is necessary to stop and consciously reflect. This is required to reassess and make adjustments in the pedagogic approach to children and colleagues.

 Nordlund B (2010) Rida i harmoni. En studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle.   Uppsatsens syfte är att undersöka hur ryttaren tänker när den letar harmoni i sin ridning. Genom en kvalitativ studie fick informanterna förklara sina teoretiska kunskaper om vad harmoni är och hur det upplevs. Sedan fick de beskriva hur de tänker när de letar efter harmoni i ridningen. Med detta som grund försökte jag sedan att tolka de faktorer som såg ut att påverka dem när de letade efter harmonin i ridningen.   Jag hoppades också att studien skulle ge vägledning om hur ridundervisningen kan utvecklas så att lärandet i ridning underlättas.   Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie med sex ryttare som går på gymnasiet och där har ridning på schemat.   Studien påvisade att ryttarna förstod teorin och de som hade den praktiska kunskapsnivån kunde hitta harmoni i ridningen om de fick handledning. Utan handledning hade de svårare att hitta dit. Min bild av informanterna är att de har svårt att se sin ridning i ett större sammanhang. Det jobbar här och nu och försöker lösa eventuella problem med ett relativt kortsiktligt tänkande. Ryttarna förstod dock vad de gjorde och varför. Detta utan att värdera hur rätt eller fel de utförde det som de trodde att de gjorde.

The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal – the exhibition – which is the spatial expression of ideas. This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators’, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are. Since the experiences that I am concerned with were acquired some time ago, the collisions are laid out in the thesis as a dialog between me and a partly fictional colleague. Apart from my experiences of exhibition production I also link the discussion to an analysis of two exhibitions that I visited while writing the thesis: Sápmi at Nordiska Museet in Stockholm and Everything You Can Think of is True – the dish ran away with the spoon shown at the Royal Library in Copenhagen (Det Kongelige Bibliotek). The curator and the designer often represent diverging views of the exhibition medium. In my work experience, a central aspect of these different viewpoints has been represented by the role and use of authentic artifacts in the exhibition. In the thesis I examine the use of such artifacts from the point of view of their ability to communicate to viewers and the possibilities I have as a designer to mould them into expressions in the exhibition. From this practical phenomenological design horizon and I take the museological critique of Gundula Adolfsson, Eilean Hooper-Greenhill, Camilla Mordhorst and Kitte Wagner further, and argue that the conventional use of authentic artifacts can inhibit the development of the exhibition medium. With the theoretical support of relational aesthetics in contemporary art installations I continue to discuss the concept of an exhibition as a language and a construction, and how it relates to reality. The thesis concludes with a normative section where I, with the aid of a cultural semiotic perspective, propose a process for the two perspectives of form and content to be intertwined. I further examine what the consequences of such a convergence of interests could imply for the perspectives of both curator and designer, and for the production of exhibitions.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson & Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.

Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten.   Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas.   Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare. Resultatet visar att branschens förväntningar inte införlivas, då eleven efter avslutad utbildning sällan är anställningsbar. Vidare visar studien att både skola och bransch anser att grundkunskaper är viktiga men egenskaper som visat intresse, samarbetsförmåga och social kompetens påverkar anställningsbarheten. Dessutom framkommer att samarbetet mellan de båda kunskapskulturerna måste förbättras.

I den kvalitativa studien undersöks vad som ligger till grund för bedömning i fyra ämnen inom gymnasieskolan. De ämnen som undersöks är teater, idrott- och hälsa, hotel- och restaurang samt träteknik. Intervjuer med lärare visar att det läggs stor vikt vid bedömning av processen i den dagliga undervisningen, dvs. närvaro, samarbete, ansvar, behov av handledning, självständighet och ambition. Även den produkt eller det slutresultat som undervisningen leder fram till tas med i bedömningen. Lärarna uttrycker även att teoretiska aspekter på undervisningen såsom faktakunskaper, analys, att problematisera och reflektera är underlag för bedömning. Personlig färdighet, talang, förkunskaper samt att kunna göra kopplingar till yrket dvs. elevens förmåga att tillämpa sina kunskaper väger även det in i bedömningen. Observationer vid omdömessamtal samt analys av skriftliga omdömen visar att det är processen som får mest utrymme i bedömningen. För att dokumentera och avgöra om eleven nått målen för undervisningen använder sig lärarna av anteckningar men även den produkt eller det resultat som består. Lärarna beskriver även att de genom kommunikation med eleverna och genom att uppmärksamma hur elever reflekterar kring uppgifterna gör bedömningar. Lärarna uttrycker att de skulle önska att de kunde arbeta mer med bedömning men det som hindrar de är fram för allt tiden, att man upplever att man i så fall skulle behöva strukturera om eller göra avkall på viss undervisning. Andra hinder som lärarna beskriver är att man är fast i vissa traditioner vad gäller undervisning och organisation. Dessutom beskriver lärarna att de saknar tydlighet hur de själva kommunicerar mål och betygskriterier till eleverna.

In this thesis the core of the nursing professional skill will be portrayed through the opportunities of the essay writing. Thus the tacit knowledge, which is at the verge of erosion in a zeitgeist where medical care shall be cost-efficient and where development is mainly based on scientific research, will be articulated. Scientific articulation of knowledge has gained increasing importance on the expense of the practical knowledge. Healthcare professional skill requires a refind ability of judgment, which absorbs its nourishment from both scientific knowledge and the proven proficiency expertise. Professional skill expresses itselfs through action, especially through the acting in unexpected incident. Experience is developed into knowledge through reflection. I want to awaken the reader’s thoughts about the road to professional skill, how it is affected by the context we are living in as well as to illustrate the strength and fragility of the professionalism over time. I also want to provide the practitioners with a broader opportunity to independently be able to evaluate the quality of their own practice.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap. Syftet är att undersöka vad vi, som två blivande förskollärare, genom skrivandets gång kommit att anse är viktigt att fokus ligger på i förskolans verksamhet kring demokrati och medbestämmande och varför vi anser det. Genom att undersöka våra ställningstaganden samt reflektera över hur vi skulle kunna handlat annorlunda går det att finna nya, och eventuellt mer, konstruktiva sätt att samarbeta, kvalitetssäkra och utveckla verksamheten i förskolan. / This essay explores how differences in opinion between preschools pedagogues and parents regarding a preschool’s activities can affect what is seen as an interesting and meaningful everyday experience for the children or how the children's skills and their right to participate in the decision making process can be of use. The essay is based on two real and self-experienced stories that form the basis of our reflections and following learning process. The essays purpose has not been to find one correct approach but rather to, through reflections, highlight different perspectives and how they can meet and interact. We reflect on how the different roles we assume, consciously or unconsciously, in our professional practices can affect our actions in different situations. We also reflect on how we use our practical knowledge. The aim of the essay is to examine what we, as two future preschool teachers, through writhing this text has come to believe to be important to focus on in preschools when it comes to democracy and participation, and why we believe that. By examining our own positions in the question at hand and by reflecting on how we could have done things differently, it is possible to find new, and possibly more, constructive ways to collaborate, assure quality and develop the daily running of preschools.