Laborationen i skolan har länge haft en betydelsefull roll i undervisningen av de naturvetenskapliga ämnena. Det har visat sig i olika forskningsstudier att lärare har olika mål när de planerar och genomför laborationer i undervisningen men som överlag är ganska inbördes samstämmiga. Då naturkunskap har en annan karaktär än kemi, biologi och fysik så kanske resonemanget om laborationer och målet med dem har en annan innebörd i naturkunskap. Det här arbetet är inriktat på att ta reda på vilka mål som lärarna har med laborationer i naturkunskap samt vilka utmaningar som påverkar lärarna när de ska genomföra laborationer i ämnet och om de anser det motiverat att ha fler laborationer i ämnet. Undersökningen är gjord med en intervjustudie av några naturkunskapslärare på gymnasiet. Resultaten visar att det både finns likheter och skillnader när det gäller lärares mål med laborationer. Både sinsemellan, men också om man jämför med tidigare forskning för naturvetenskapliga ämnen. Det har också visat sig att gymnasielärare inte har en enhetlig definition när det kommer till vad en laboration är.  Elevgrupp och problem med att hitta bra laborationer som passar naturkunskapens samhällsinnehåll är några av de utmaningar som lärarna har för att nå målen.

I naturvetenskaplig undervisning har praktiskt arbete spelat en viktig roll. I tidigare forskning har flera forskare diskuterat vad praktiskt arbete innebär och hur praktiskt arbete bör bedömas. Praktiskt arbete bedöms oftast inte direkt under utförandet av exempelvis en laboration utan i efterhand i form av laborationsrapporter. Den här studien handlar om hur lärare motiverar sin bedömning av praktiska arbetet och vilka svårigheter och möjligheter de kan möta. Fem behöriga biologilärare har intervjuats genom kvantitativa intervjuer med stöd av en semistrukturerad intervjuguide och spelats in under intervjuns gång. Därefter har det inspelade materialet analyserats och tolkats utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar att lärare bedömer praktiskt arbete genom både direkt och indirekt bedömning. Lärarna upplevde att det är svårt att bedöma eleverna direkt på grund av att de ska bedöma många elever samtidigt. Dessutom upplever lärare att det är svårt att bedöma eleverna på grund av för få laborationstillfällen, materialbrist och språksvaga elever. Studien har dessutom visat att lärarna upptäcker möjligheter kring elevernas kunskaper under det praktiska arbetet. Min undersökning har bidragit till en bredare förståelse av lärares perspektiv och visar att den direkta bedömningsmetoden inte alltid är optimal. Genom att förstå deras erfarenheter och upplevelser behöver vi lärare hitta en bättre lösning på problemen för att elever ska få en meningsfull och lärorik kunskap kring sitt praktiska arbete.

Praktiskt arbete anses vara en viktig del i naturvetenskaplig undervisning. Tidigare studier har framförtexempel på gott praktiskt arbete och hur bedömning av praktiskt arbete kan ske. Dessa studier harfrämst utförts i Storbritannien. Liknande studier har däremot inte utförts i samma utsträckning medavseende på det svenska utbildningssystemet. I denna studie har sju semistrukturerade intervjuerspelats in samt analyserats, där både högstadielärare och gymnasielärare i kemi har gett exempel påvad de anser vara gott praktiskt arbete. Lärarna har även berört hur insamlingen avbedömningsunderlag för praktiskt arbete kan samlas in, samt om eller hur kvalitéer i praktiskt arbetekan urskiljas. För analys av det transkriberade materialet har en modell använts för att dela upp gottpraktiskt arbete i processkompetenser och praktiska kompetenser. En annan modell för hur insamlingav bedömningsunderlag för praktiskt arbete har använts, via direkt och indirekt bedömning. Iresultaten gav lärarna exempel på fem processkompetenser och två praktiska kompetenser vilket kanidentifieras som gott praktiskt arbete. Lärare gav även exempel på insamling av bedömningsunderlagvia direkta observationer och indirekta fall såsom frågor på skriftliga prov och labbrapporter.Högstadielärarna använde sig delvis av Skolverkets råd för bedömning av nationella prov som stöd föratt bedöma skillnad i kvalité. Gymnasielärarna urskilde kvalité genom elever arbetade självständigteller inte under sitt praktiska arbete. Annars bedömde de utförandet av laborationer som godkänt ellericke-godkänt.

Syftet med denna studie var att undersöka om den relativa tiden i hushållsarbete för män och kvinnor i heterosexuella par samvarierar med båda parternas utbildningsnivå. Detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor och män i par med olika kombinationer av utbildningsnivå fördelar hushållsarbetet i relation till sin partner. Studien är en tvärsnittsstudie med data från Levnadsnivåundersökningen 2010. Urvalet består av 1905 heterosexuella respondenter som sambor med sin partner. De teoretiska ramverk som studien baserats på är perspektiv som kan belysa olika förklaringar till den fortsatt skeva fördelning av hushållsarbete. Dels från ett ekonomiskt perspektiv samt genusperspektiv men även från teoretiska utgångspunkter som sällan använts på området. De ekonomiska teorierna (specialiseringsteorin och teorin om relativa resurser) och teorin Doing gender kan endast delvis förklara studiens resultat medan Giddens begrepp om praktiskt och diskursivt medvetande samt socialiseringsteorin kan bidra med ytterligare förståelse och alternativa infallsvinklar till hur resultatet kan tolkas. Genom att applicera en kombination av både väl använda och mindre vanligt förekommande teoretiska utgångspunkter på området bidrar studien med en bredare förståelse för utbildningsnivåns betydelse för fördelningen av hushållsarbetet. För att besvara studiens frågeställningar och hypoteser genomfördes linjära regressionsanalyser med kombinationen av utbildningsnivå inom paret som oberoende variabel. Resultaten visade att både män och kvinnor i par där båda eller en av respondenterna har en hög utbildningsnivå uppvisar en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet jämfört med individer i par där båda har en låg utbildningsnivå. Det kunde i studien däremot inte bekräftas att det förekommer en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet i par där enbart kvinnan har en hög utbildningsnivå jämfört med par där enbart mannen har en hög utbildningsnivå. Däremot syns tendenser i studiens material som talar i denna riktning. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet.

Den presenterade studien framställer ett sätt att definiera praktiskt arbete, vidare, undersöks och beskrivs inlärningsmetoderna hands-on science och experiential learning, samt presenteras vilka kopplingar dessa begrepp kan ha med praktisktarbete. Arbetet redogör även för hur man kan använda sig av inlärningsmetoderna med syftet av att skapa en undervisning där elever får chansen att använda sinnen, fysiska modeller, naturen och konkreta objekt, allt för att uppleva naturvetenskap på förstahand. Nack och fördelar med metoderna introduceras och sammanfattas. Studiens informationssökning har genomförts med hjälp av olika sökmotorer och dess källor har samlats från olika databaser. Studien använder sig av vetenskapligaartiklar som är peer reviewed, eller med andra ord är de vetenskapligt granskade. Resultatet av denna studie beskriver inte bara definitionerna av hands-on science och experiential learning, utan här tas även upp hur laboration och utomhuspedagogik kan spegla dessa inlärningsmetoder i undervisningen. I slutsatsen beskrivs kopplingarna som de valda begreppen har med praktiskt arbete samt en sammanfattning av vilka för och nackdelar det kan finnas med dessa typer av kunskapsförmedling.

Arbetets syfte är att undersöka de didaktiska val lärare på fyra skolor i Sverige gör vid planering och genomförandet av teknikundervisningen. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som ansvarar för teknikundervisningen i respektive årskurs. I resultatet framkom det att lärarna bedriver teknikundervisningen på liknande sätt samt att deras upplevelser av det praktiska arbetet är samstämmiga. Resultatet pekar på att lärarna utgår från läroplanen och elevernas vardag när de planerar och genomför teknikundervisningen att samt lärarna behöver tillgång till mer material och personalresurser för att främja utvecklingen av teknikundervisningen.

The purpose of this study is to examine how public libraries work with Instagram, how the practical work goes when posts are formed, planned and posted. In this study, we conducted qualitative interviews at four public libraries. The interviewees selected for this survey are selected according to how much responsibility they have over the various libraries' social media. The theoretical framework is based on Shove, Pantzar and Watson's model about practice theory and Reckwitz ideas about practice theory.  Our results show that the work with Instagram differs depending on the different conditions the libraries have. The results also showed that even if the libraries have the same goals with Instagram there is both differences and similarities in the way the practical work is performed. There is no right or wrong way to work with Instagram, every public library has to find its own way.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med problemlösning i matematikundervisningen. Vi har valt att specifikt undersöka hur det praktiska arbetet med problemlösning i matematik kan se ut på olika skolor och hos olika lärare.  Dessutom har vi valt att undersöka hur de lärare som deltagit i undersökningen ser på problemlösning och varför den är viktig. För att samla in data till vår studie har vi genomfört fem intervjuer med lärare. Resultatet visar att samtliga lärare främst arbetat praktiskt med problemlösning men har även arbetat med läroböcker och matematiska stenciler med fokus på problemlösning.  Samtliga lärare upplever att det är viktigt att med arbeta med problemlösning av olika anledningar, exempelvis att eleverna får möjlighet att samarbeta med varandra, träna på att föra matematiska resonemang, diskutera, utveckla matematiska begrepp och får använda dessa under problemlösnings tillfället, eleverna får lära sig olika strategier och lösningsmetoder som de får träna på att använda i undervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka forskning som berör området utomhuspedagogik med inriktning matematik. Vidare syftar undersökningen på att utreda hur lärare och elever upplever utomhuspedagogik som metod i matematik. Urvalet samlades in genom sökningar i databasen Primo och samtliga artiklar utgår från förbestämda urvalskriterier. Artiklarna är publicerade i Norden, Europa och USA samt innehåller bland annat orden: outdoor teaching, outside mathematic och mathematic didactic outside. Artiklarna analyserades och användes som grund för denna kunskapsöversikt. Urvalet slutade på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet från kunskapsöversiktens artiklar visar på positiva effekter av utomhusundervisning i matematik. Elever gynnas av att vistas utomhus både fysiskt och psykiskt. Utomhusundervisningen bidrar till att eleverna får möjlighet att använda fler sinnen samt ett praktiskt görande, vilket kan skapa goda möjligheter till en kunskapsutveckling. Resultatet visar även att utomhuspedagogik har god inverkan på relationsskapande. Vidare visar resultatet på att elevernas begrepps- och kommunikationsförmåga ökar vid utomhusundervisning. Resultatet visar att lärarna ser arbetsmetoden som positiv, dock ser de undervisningsmetoden som tidskrävande. Dessutom uppfattar eleverna utomhusundervisning som positiv, då flertalet upplevde att deras motivation och intresse ökade. Vidare upplevde eleverna att utomhus var en plats där de lättare vågade uttrycka sig då platsen ansågs vara mer neutral. Resultatet från artiklarna pekar på att utomhusundervisning är något som gynnar eleverna i deras kunskapsutveckling och att de flesta av lärarna och eleverna var positivt inställda till utomhusmatematik. Både lärarna och eleverna menar att utomhusmiljön kan göra matematiken mer begriplig eftersom praktiska uppgifter kan ge konkreta resultat. Det är intressant att beakta lärarnas upplevelser av undervisningsmetoden eftersom de belyser vikten av det praktiska arbetet, men i klassrummet dominerar i stället den traditionella läroboken.