Detta examensarbete behandlar pedagogers syn på experiment i skolans tidigare år i naturvetenskapsundervisningen. Vårt huvudmål med examensarbetet var att undersöka faktorerna som underlättar respektive försvårar utförande av experiment i undervisningen för grundskolepedagoger. Vi ville även undersöka vilka typer av experiment som utnyttjas samt vilka mål som pedagogerna vill uppnå med utförandet av experimenten. Studien har genomförts på tre olika skolor rund om i Skåne. Vi har med hjälp av intervjuer genomfört en kvalitativ undersökning. Resultatet visar att alla pedagogerna ansåg att experiment har en positiv inverkan på elevernas lärande men det var bara några få som använder sig av det som en inlärningsmetod. Resultatet visar även att alla pedagogerna vill att eleverna själva ska utföra experimenten men nästan alla pedagogerna utför själva experimenten först innan eleverna själva får prova. De pedagoger som undervisar i skolor med elever med svenska som andra språk, använder experiment till att stärka det svenska språket hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursenBild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten. Resultatet visar att otydligheten i styrdokumenten gällande betygskriterier i Bild och form och därmed i skolans bedömning finns, vilket kräver lärarnas subjektiva tolkning av betygskriterier för att kunna sätta betyg i kursen.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka om lärare använder sin skolas närmiljö i NO- undervisningen och i så fall i vilken utsträckning. Vi har även intresserat oss för om närmiljöns utformning påverkar hur den används och hur ett praktiskt lärande i närmiljön kan se ut.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Hur använder pedagoger skolans närmiljö i NO-undervisningen? Hur tar det praktiska lärandet sig uttryck genom skolans närmiljö? I vilken utsträckning använder pedagoger skolans närmiljö i NO- undervisningen?Vår insamlade data bygger på kvalitativa intervjuer som analyserats med en pragmatisk ansats. Resultatet visar på en positiv inställning till att använda sig av sin skolas närmiljö i undervisningen. Frekvensen av i vilken utsträckning informanterna går ut i närmiljön är varierande, ett par menar att de är ute varje vecka medan andra är ute ett par gånger per termin. Samtliga informanter lyfter årstidsväxlingar som ett mycket bra fenomen att undersöka med hjälp av skolans närmiljö, då det ger autentiska upplevelser som klasser kan prata om även i klassrummet. Utformningen av den närmiljö som omger skolorna uppfattar vi inte har någon större betydelse. Alla informanter talar väl om sin omgivning i form av att man får använda sig av det som finns för att kunna nå kunskapskravet för årskurs 3 i NO som rör just närmiljön.Nyckelord: intervjuer, lågstadielärare, NO-undervisning, närmiljö, praktiskt lärande

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ”omotiverad” klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ”praktiska”, eller yrkesämnen och ”teoretiska” eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna delade upp sina ämnen på ett annat sätt än förväntat. De delade upp ämnena i ”stilla-sittande” och ”arbeta med kroppen”. Det var de ”stilla sittande” ämnena som var minst populära men engelska var omtyckt trots sin ”stilla-sittande” kategorisering. Detta förklarades av deras tidigare intresse för ämnet, men även av en bra relation till läraren, och varierande och intressanta uppgifter. Slutsatsen var därmed att dessa elever gärna vill röra på sig och det behövs både en bra relation till läraren och varierande, intressanta uppgifter för att öka och uppehålla deras motivation för ämnet / The aim of this study was to discover whether an “unmotivated” class of vocational students categorised their subjects and how this affected their motivation, especially in English. Research suggests that vocational students often divide their subjects into practical, or vocational, and theoretical, or other subjects, and that they have less motivation for the latter. Twelve HVAC or plumbing students answered a survey and three of them were interviewed separately. The results showed that the students divided their subjects into “sit-still” lessons and “using your body” lessons. The “sit-still” lessons were least popular, but English was well-liked despite its categorisation as a “sit-still” lesson. This was explained by their previous interest for English as a subject, but even by their good relationship with the teacher, and varied, interesting tasks. The conclusion was therefore at these students like to be moving around and that it is also necessary for them to have a good relationship with their teacher, and varied, interesting tasks in order to increase and maintain their motivation for the subject.

En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utvecklingI denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen.Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer.Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling. Flertalet av eleverna i undersökningen har en miljösyn där människan framstår som en förstörare. På lägerskolan får de insikt i att människan även kan vara med och skapa en för människan positiv miljö.Uppsatsen visar värdet av autentiska situationer för lärandet, samt dialogens styrka som metod för lärande. Pedagogens roll och kunskap är enligt denna undersökning av mycket stor betydelse för lärandet på lägerskolan. Det praktiska arbetets betydelse för att skapa mening och för att minnas framstår också klart.Att se det stora i det lilla är en röd tråd genom lägerskolans verksamhet och undersökningen visar att flertalet elever utvecklat sin naturrelation. Eleverna har svårare för att föra över kunskap om 1700 - talets landskap till vår tid. För - och efterarbete av en lägerskola framstår som mycket viktigt om det ska bli ett lärande för en hållbar utveckling.

Syftet med denna studie är att se om begreppsförståelse inom biologi och teknik ökar samt omengagemanget hos elever kan förbättras genom ett praktiskt arbetssätt. I studien har en mindregrupp elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer som undervisas i en särskildundervisningsgrupp ingått. Inom biologin var arbetsområdet människans immunförsvar och iteknik handlade undervisningen om begrepp som krafter, tyngdpunkt, lodrät och vågrät. I ämnetbiologi fick eleverna göra en teater om immunförsvaret och i ämnet teknik fick eleverna byggaraketer som sedan sköts i väg av luften i PET-flaskor. I vår studie har vi utgått frånpragmatismens ideér samt ett sociokulturellt perspektiv. Andra viktiga aspekter är attupplevelser samt kroppsliga förnimmelser är viktigt för lärandet. Resultatet i vår studie visaratt engagemanget ökade vid ett praktiskt arbetssätt. Gällande begreppsförståelsen blev denhögre för ämnet teknik vid ett praktiskt arbetssätt. I ämnet biologi var det ingen större skillnadi begreppsförståelsen efter teoretisk respektive praktisk lektion. Begreppen inom ämnet biologii denna studie var dock mer komplexa till sin natur än begreppen inom teknik. Eleverna mindesdock mer av den praktiska lektionen i biologi än vad de gjorde från den teoretiska lektionen.Vår studie kan därmed visa att ett praktiskt arbetssätt kan hjälpa inlärningen för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma tekniklärare beskriver, motiverarelever och teoretiskt förankrar de praktiska momenten i teknikundervisningen. Tvåhuvudfrågor har formulerats, med några underfrågor: (1) Hur beskriver lärarna sinteknikundervisning för att möta eleverna i deras tidigare erfarenheter av teknik ochbidra till motivation och aktivt deltagande? (2A) På vilket sätt beskriver lärarna detpraktiska arbetet, och i synnerhet dess relation till innehållet? (2B) Vilka utmaningarmöter lärare när de arbetar med det praktiska? (2C) Vilka normer och eventuellaselektiva traditioner kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av sinundervisningspraktik? Studien är teoretiskt förankrad i en pragmatisk teori ochinkluderar begrepp som ett transaktionellt meningsskapande, elevers tidigareerfarenheter, kontinuitet och förändring. I syfte att ytterligare förstå hur lärare skaparmening med sin undervisning, är också selektiva traditioner ett viktigt begrepp. För attundersöka formulerade problemformulering tillämpas semistrukturerade intervjuer istudien, med fem tekniklärare på högstadiet. Intervjuerna har analyserats ochkategoriserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärarna möter eleverstidigare erfarenheter genom att strukturera, differentiera och relateraundervisningspraktiken till elevernas vardagliga upplevelser. Detta motiveras utifrån attämnet behöver förmedlas på ett intressant och levande sätt för att skapa en meningsfullkontext i lärandet. Den teoretiska förankringen framstår som betydelsefull i lärarnasbeskrivningar, där en form av teori till ett arbetsområde generellt introduceras innan detpraktiska arbetet initieras. Trots att teknikämnet är en praktiskt dominerandekunskapstradition framkommer betydelsen av teoretisk förankring som avgörande föratt tydliggöra innehållet och lärandesammanhanget för eleverna. Utmaningar somframträder i det praktiska arbetet är relaterat till utrymmes- och tidsbegränsningar.Normer som uttrycks i lärarnas beskrivningar är att ämnet frekvent hamnar i skuggan avandra naturvetenskapliga ämnen. De selektiva traditioner som identifieras präglas av ettundersökande och erfarenhetsbaserat arbetssätt där eleverna uppmanas attexperimentera och testa sig fram genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper.

Som distriktsläkare har jag mött mycket lidande hos mina patienter. I min egen läkarutbildning för 40 år sedan och ännu idag på läkarutbildningen saknas undervisning om själva lidandet – det själsliga och existentiella lidandet. Trots att läkarutbildningen är en både akademisk och praktisk yrkesutbildning har det inom akademin funnits en ambivalens till praktiskt yrkeskunnande. Intresset och utrymmet för detta kunnande har till min glädje blivit större under de tjugo år jag arbetat som lärare och kursledare. Och studenterna har blir bättre förberedda på sin framtida yrkesroll genom införandet av patient-centrerad kommunikationsträning och olika undervisningsmoment avseende professionellt förhållningssätt, etik och bemötande, ledarskap och samarbete, genus och mänskliga rättigheter. Dock saknas fortfarande viktiga ämnen, såsom kunskapsteori och bildning. Mitt sökande har varit inriktat på att få tillgång till ett språk med ord och begrepp som beskriver läkares tysta yrkeskunnande och den förtrogenhetskunskap som utgör förutsättningen för god läkekonst för att uppnå en medveten balans mellan läkarvetenskap och läkekonst. Kunskap om lidandet är en väsentlig del i en läkares möte med sjuka människor. Först under själva arbetet med denna uppsats förstod jag att det varit en omedveten drivkraft i mitt arbete som läkare men också i mitt eget liv att förstå mer om lidandet. Jag har försökt dela med mig av kunskaper och erfarenheter om lidande från patientmöten och reflektioner kring dessa. Min förhoppning är att kunna inspirera andra kollegor att utforska sitt eget tysta yrkeskunnande. Då kan vårt gemensamma språk utvecklas och hållas levande och vårt yrkeskunnande bli synligt och få en upprättelse till gagn inte bara för oss själva utan för sjukvården och framför allt för patienterna.

The purpose of this study is to examine how social workers look at the importance of knowledge of culture in social work. A qualitative interview study was used in which five social workers were interviewed. The results were then analyzed based on previous research and culture as a theoretical framework. The study shows that social workers believe that knowledge of culture is of great importance in their practical social work. Knowledge of culture was seen as a contribute to a further understanding of different circumstances of the clients. Social workers were found to have different views on the extent of their knowledge of culture as some felt that their knowledge is sufficient to be able to perform good social work, while others thought that they are in need of more knowledge. The social workers own culture were seen by some as an important part in meeting with clients, while others were not at all aware of their own culture and its influence on their work. / Syftet med undersökningen är att undersöka hur socialsekreterare ser på betydelsen av kunskap om kulturer i socialt arbete. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts där fem socialsekreterare intervjuats. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning samt kultur som tolkningsram. Undersökningen visar att socialsekreterarna anser att kunskap om kultur har en stor betydelse i deras praktiska sociala arbete. Kunskapen om kultur sågs som något som kan bidra till en vidare förståelse av olika omständigheter kring klienterna. Socialsekreterarna visade sig ha olika uppfattning om i vilken grad de ansåg sig ha kunskap om kultur då vissa ansåg att deras kunskap är tillräcklig för att kunna genomföra ett bra socialt arbete medan andra menade att de är i behov av mer kunskap. Slutligen visas att vissa av socialsekreterarna såg sin egen kultur som en viktig del i mötet med klienter medan andra inte alls var medvetna om den egna kulturen och dess påverkan på deras arbete.

Employability among newly graduated students, a concept that is being discussed more as of late, as well as it is growing. The interesting aspect of the concept is how you, as an individual, can contribute in order to better your employability skill or competence. Additional interesting aspects subsists of which factors within employability that are interesting among the employers and what the government, different organizations or education can do to contribute for a greater employability skill set. However, this thesis mainly focuses on what it actually means to be employable. This study is based on an analysis between two groups, one study group and one control group. The study concludes whether newly graduated students from two different groups feel that it is somewhat difficult to enter the labor market, where the study group have had some kind of connection with different business companies, through experience or shorter internships. How well do the individuals within these two different groups know their own employability? The aim of the study is to analyze whether there is a difference between the newly graduated students, within the two different groups, regarding their employability. Moreover, whether the students from the study group with internship experiences within their degree, have better employability competence or not. In order to reach out to a larger group, which we decided to define to no later graduation than five years prior to this study, we decided to use a quantitative method. A questionnaire survey was conducted where the survey was based on fixed options with possibility for voluntary supplementary comments. Furthermore, the choice of a questionnaire fell naturally because of the time limit as well as the need of a large amount of answers to reach the purpose of the study. A total of 183 answers were obtained where 1213 questionnaire were sent out, giving a response rate of 15, 09 percent and a loss of 84, 9 percent in the study. Based on the respondents results on their estimation of their different characteristics, which were in connection with the different employability factors, has the following concluding results been drawn: When it comes to the respondents’ estimation of themselves in the survey, the three most common options, which they consider to have acquired their characteristics from, are: education, family / upbringing and previous employment. The research group and the control group showed similar values and results, with no major differences. However, some interesting relations were found. / Anställningsbarhet bland nyexaminerade studenter är någonting som på senare tid diskuterats allt mer. Hur ska individen göra sig mer anställningsbar samt vilka kompetenser bör utvecklas hos studenter under studietiden. Vad kan stat, organisation samt utbildning göra för att bidra till att en individ som efter avslutade studier möts av ett mottagande näringsliv. Främst, vad innebär det att vara anställningsbar? Bakgrund Studien bygger på en undersökning om huruvida nyexaminerade studenter ur två olika grupper anser hur det är att ta sig från examen till näringsliv. Hur väl dessa individer känner till sin egen anställningsbarhet. Av egna erfarenheter så har anställningsbarhet varit någonting som funnits med under hela utbildningens gång, vikten läggs dock på individen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad gällande anställningsbarhet mellan studenter som under sin studietid har, eller inte har utfört ett verklighetsbaserat praktiskt projekt. Metod Metoden som använts i denna studie har ett kvantitativt utformande. En enkätundersökning genomfördes där enkäten var uppbyggd av fasta svarsalternativ med möjlighet till kompletterande kommentarer. Valet av en enkätstudie föll sig naturligt, eftersom en större mängd svar behövdes för att kunna besvara frågeställningar samt nå upp till syftet med studien. Enkäten skickades ut till en undersökningsgrupp samt en kontrollgrupp som bestod av studenter som tagit examen mellan åren 2013-2017. Sammanlagt samlades 183 enkäter in av 1213 som skickades ut vilket ger en svarsfrekvens på 15,09 procent samt ett bortfall på 84,91 procent på studien. Resultat Resultatet grundar sig i respondenternas skattning av de egenskaper som är kopplade till begreppet anställningsbarhet. De flesta respondenterna skattar sig högt vad gäller egenskaperna med undantag för enstaka respondenter. De tre mest förekommande alternativen, där studenter anser sig fått egenskaperna ifrån är: utbildning, familj/uppfostran samt tidigare anställning. Undersökningsgruppen och kontrollgruppen visade snarlika värden, eftersom inga större skillnader hittades, däremot intressanta samband.