<p>This degree project is an inquiry in how plan layouts and functions should be designed to suit families with children. The project aim to, if possible, find good solutions and designed houses that satisfy the requirements a family have.</p><p>Last spring we contacted Willa Nordic AB, a company that produce houses, and they had a suggestion to investigate living for families with children. Their motif were that they lacked in information and knowledge in how to design houses that correspond to a family's needs. We thought the idea was exiting and motivating.</p><p>The autumn 2008 studies were made on earlier published reports, in the subject "living environment", to get a solid background. The earlier inquiries shows a clear development through the whole 1900's, from being without standards to have well defined norms. Though, there are still today no defined guidelines for how to design a house for a family.</p><p>As a complement to the earlier published reports we have implemented one questionnaire and two interviews. Both the questionnaire and the interviews have shown us qualities that are important to provide houses made for families. We have also decided to clarify aspects as children's health and secure, and general, functional and open plan layouts.</p><p>To get to a result we discuss a few different headlines; storage, spaces for children and youths, one or two storey, general layouts, bedrooms, open plan layout and a second entry. The discussion is made from a children and family life perspective.</p><p>The result shows that it's impossible to design one solution that fits all families. Every family constellation and their habits looks different and there are no plan layout that satisfies all. Although we believe that there are some common points that should be considered when planning a house for families with children. It's important that the family answer questions to fulfill their needs. In the result we have illuminate some qualities that we assume positive for families with children.</p>

<p> </p><p> </p><p>I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet</p><p>visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer</p><p>bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.</p>

In this degree project, a study of the teacher’s identity in the Swedish curriculum of 1980 and 2011 is presented. The aim of this study is to examine and compare how the Swedish curriculum of 1980 and 2011, respectively, portraits the teacher’s role in creating democratic citizens. With discourse analysis of the teacher’s identity as the method, the study aims to answer the questions below: How is the character of the teacher’s role in creating good citizens, described in the curriculum and the syllabus for social sciences? What is included and excluded in the teacher’s duty within the task of creating good citizens? What kind of perspectives on the purpose of education is formulated in the curriculum? The theoretical bases of this study are taken from; Joel Westheimer and Joseph Kahne’s categorizations of the democratic citizen, Gert J.J. Biesta’s account of the different functions of education, Leonora. M Cohen’s definitions of three philosophical perspectives on education and Carsten Ljunggren and Ingrid Unemar Öst’s model of teachers different reactions to controversy. As a conclusion this study finds that the portrait of the teacher’s role in creating democratic citizens has changed in its description from the curriculum of 1980 to the curriculum of 2011.The identity of the teacher has gone from describing a qualifying, socializing and pragmatic mediator of social standards in 1980’s curriculum to in the 2011’s curriculum describing a qualifying promoter of knowledge and discussion. The study also finds that the professional authority of the teacher is, in the curriculums, given very little room and instead focus lies on either the aspect of knowledge or pragmatism.

Syftet med denna studie har varit att belysa elever och pedagogers upplevelser kring utomhuspedagogik, utifrån elevers lärande med utomhuspedagogiken som lärandesätt. Studien grundas utifrån gruppintervjuer med elever och pedagoger på två skilda skolor som bedriver utomhuspedagogik regelbundet. Dessa intervjuades åtskilda. Empirin från intervjuerna transkriberades, sorterades och sammanställdes till det kommande resultatet.  Studien visar att majoriteten av eleverna och pedagogerna ser utomhuspedagogik som positivt. Dessa parter förknippar pedagogiken med praktiskt lärande, varierat arbetssätt och ämnesintegrering. Genom studien framkommer det att utomhuspedagogik erbjuder ett flertal vinster exempelvis hälsan och motoriken förbättras samtidigt som det sociala samspelet stimuleras. För att skapa en tydligare och djupare bild av elevers och pedagogers ordval vid beskrivning av deras upplevelse kring utomhuspedagogik har vi valt att sammanställa positiva respektive negativt laddade ord. Studien visar att positivt laddade ord hos elever och pedagoger överväger, samt att eleverna och pedagogerna använder sig utav liknande ord vid beskrivningar av deras upplevelser, tankar och erfarenheter. Genom studien framkommer det att de ord som används i positiv bemärkelse speglar pedagogiken som lärandesätt medan negativt laddade ord som användes reflekterade förhållanden runt pedagogiken exempelvis vädret.

Syftet med denna studie är att, med inspiration av etnografiska tillvägagångssätt, ut- forska hur några lärare utformar sin undervisning i ämnet musikteori (och gehör) på gymnasial nivå, med fokus på framförallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller lärare kan utföra olika läroböckers övningar, dels med hjälp av praktiska verktyg, dels utifrån teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och lära- res syn på ämnet gehörs- och musikteori. De forskningsmetoder som har använts i före- liggande studie utgår ifrån ett etnografiskt perspektiv med deltagande observation, där forskaren befinner sig i fält med aktörer som skall observeras i sin naturliga miljö. Re- sultatet är uppdelat i tre teman: Inledning och handlingsförlopp, Praktiskt delaktighet samt Lärarnas arketyper. Temat Inledning och handlingsförlopp belyser hur lärarna på- börjar sin lektion, vilka uppgifter som tilldelas eleverna och hur lärarna avslutar lekt- ionerna. I temat Praktisk delaktighet presenteras de praktiska moment som förekom i undervisningen: dialog, diskussion och aktivt lyssnande. Temat Lärarnas arketyper fo- kuseras på olika roller som lärarna faller in i vid olika situationer: bergsklättraren, mäs- tare och lärjunge, samt bollplank. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forsk- ning samt litteratur. I diskussionen dras även några slutsatser och avslutningsvis besk- rivs arbetets betydelse samt hur det kan användas i fortsatt forskning. / The purpose of this essay is, with inspiration from ethnographic method, to explore how teachers design their lessons in the subject music theory at upper secondary school lev- el, with focus on the balance between theoretical and practical element. The literature that is presented in the background chapter describes how students or teachers can per- form the exercises in the books, by using practical tools, as well as by using theoretical arguments. The earlier research that is presented focuses on student’s and teacher’s view on the subject music theory and ear training. The research methods that have been used are based on an ethnographic perspective with participating observation, where the researcher finds him self in a field with participants whom are to be observed in their natural environment. The result is divided in three parts: Introduction and course of actions, Practical participation, and Archetypes of the teachers. Introduction and course of actions illustrates how the teachers begin their classes, what tasks they give the stu- dents, and also how the teachers finish their classes. Practical participation presents the practical elements that occurred during the classes. These elements were dialogue, dis- cussion, and active listening. Archetypes of the teachers focuses on the different roles the teachers takes during certain situations: the mountain climber, master and apprentice, and the sounding board. In the discussion the result is compared to earlier research and also to the literature. Some conclusions are also made in the discussion, At the end of the study the importance of the essay is described as well as how it can be used in later re- search.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne. Med följande frågeställningar: Vilken typ av feedback ger lärare i idrott &amp; hälsa? Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne? Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg? Metod Föreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle. Resultat Resultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest. Den feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne är uppgiftbaserad feedback (59 procent), feedback på individnivå (16 procent), feedback på processnivå (14 procent) och feedback på självregleringsnivå (11 procent). I idrott och hälsa användes feedback på följande sätt: feedback på individnivå (47 procent), feedback på uppgiftsbaseradnivå (31 procent), feedback på processnivå (13 procent) och feedback på självregleringsnivå (9 procent). För att se en mer detaljerad bild av föreliggande studies resultat hänvisas läsaren till resultatdelen i uppsatsen. Slutsats Studien visar att majoriteten av deltagande lärarna ger feedback på individnivå och uppgiftsnivå, oavsett om de undervisar i idrott och hälsa eller ett teoretiskt ämne. Vidare åskådliggör studien att lärarna har kunskap om feedback och dess användning men har desto svårare att omvandla det i en undervisningssituation. / Summary Purpose The aim of the present study is to compare teachers' verbal feedback in a theoretical subject with their verbal feedback in a practical subject. With the following questions: What type of feedback do teachers provide in physical education &amp; health? What type of feedback gives teachers in a theoretical topic? What does the teacher think about feedback as a pedagogy tool? Method The present study is a qualitative study using observation and interview as data collection methods. The selection is four teachers who teach physical education and a theoretical subject in Swedish Gymnasium. Each teacher was observed during a sports lesson and a lesson in a theoretical subject and interviewed after each occasion. Result The results show the type of feedback that is common in a theoretical subject and in physical education. It also shows how the different teachers use feedback and what kind of feedback they choose to use the most. The feedback that is common in a theoretical subject is task-based feedback (59 percent), feedback on the individual level (16 percent), feedback on the process level (14 percent) and feedback on self-regulatory level (11 percent). In sports and health feedback was used as follows: feedback at the individual level (47 percent), feedback on task -based level (31 percent) , feedback on the process level (13 percent) and feedback on self-regulation level (9 percent). To see a more detailed picture of the present studies results the reader is referred to the results section of the paper. Conclusion The study shows that the majority of participating teachers provide feedback on individual level and task level , whether they are teaching in physical education or a theoretical subject . Moreover, the study illustrates that teachers have knowledge of feedback and its use, but have difficulties to convert the knowledge in to a teaching situation.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven. Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges. Även relationers betydelse och vikten av samverkan kring personer inom Autismspektrumtillstånd för att främja lärandet för dessa individer framkom. Vidare synliggjordes vikten av anpassningar bland annat genom hjälpmedel, planering samt anpassning av klassrum. Avslutande faktor var den sociala träningens betydelse för denna kategori av individer och hur denna är bidragande för lärandet.

The demand of wood products will increase in the future when fossil-based fuel will be replaced by fossil free fuels. To meet the growing demand in the future, production increasing measurements must have to be done today. One of the most effective measurements, that increases production, is fertilization in young stands of spruce. Such measurements can give increased production of 8-12 m3sk/ha/year and reduce rotation periods by 40- 60 years in northern Sweden and 20- 40 years in southern Sweden. In this report, fertilization of young spruce stands has been studied when the operation has been implemented in a more practical scale. The aim was to compare if production differs when fertilization is implemented in a more practical scale than in previous studies of fertilization. The stands where located in Gullspång and Hällefors and this revision was made in the winter of 2018. The result of this revision showed an increased production of 102% in Gullspång and 210% in Hällefors in the fertilized stands compared to the unfertilized stands at the same locations. This indicate that fertilization of young spruce stands, when it is exercised in a bigger practical scale, is an effective measurement to increase production in Swedish forestry. / I framtiden förväntas efterfrågan och behovet av skogsråvara att öka. Vid en omställning från fossilbaserade bränslen till fossilfria kommer behovet av bioenergi av skogsråvara att öka, samtidigt förväntas exporten av massa och sågade råvaror att vara fortsatt stor. Det behövs satsas på produktionshöjande åtgärder i skogsbruket för att kunna tillgodose det ökande behovet av skogsråvara från skogsindustrin och samhället i framtiden. En av de effektivaste åtgärderna som går att göra är ungskogsgödsling av gran, vilket kan ge en merproduktion på 8–12 m3sk/ha och år och sänka omloppstider med 40–60 år i norra Sverige och 20–40 år i södra Sverige. I detta arbete har tillväxteffekten av ungskogsgödsling studerats när det utförts i operationell praktisk skala. Två bolagsförsök i SLU:s försöksprogram Fiberskog har studerats. Försöken är anlagda i Gullspång respektive Hällefors där målet var att studera möjligheten med att bedriva ungskogsgödsling av gran i större praktisk skala. Gödslingen startade vid 2–4 m höjd och gödslades vartannat år med individuellt anpassad giva fram till beståndet slutit sig. Tillväxten mättes med 6 års mellanrum med start 2003. Denna revision är utförd vintern 2018 (tre växtsäsonger efter senaste revision) och resultatet visar att tillväxteffekten av ungskogsgödsling kan ge en merproduktion på 102% och 210% på den totala volymen i Gullspång respektive Hällefors. Detta tyder på att ungskogsgödsling av gran är en effektiv åtgärd när det utförs i operationell praktisk skala och bör vara ett alternativ för det svenska skogsbruket i framtiden.

The purpose of this study is to investigate the technology teacher attitude toward the subject of technology and link this to the use of NTA (Science and technology for all) in the primary school (graders 4-6) technical education. As Teknikforetagen (2006) stress in their report, the subject seems to be an undisclosed topic that often is combined with the science subjects. There, the science-orientating subjects get a higher priority than the technology. According to several reports, NTA has had a positive result in the teaching it is aimed at. The method of study is a qualitative survey consisting of interviews with middle school technical teachers. The interviews consisted of both technical teachers who use NTA in education and technology teachers without NTA. The result shows that NTA contributes to more practical work in technology, that teachers save time collecting materials, but also that collegial learning in technology increases. Overall, none of the interviewed teachers uses a textbook as support in the teaching. It differs from many other subjects in elementary school. The interviewed teachers generally have a positive attitude towards the subject of technology. / Syftet med den här studien är att undersöka tekniklärares inställning till ämnet teknik och koppla detta till användandet av NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) i den teknikundervisning som bedrivs på mellanstadiet. Granskar man det Teknikföretagen (2006) påpekar i sin rapport verkar teknikämnet vara ett undanskymt ämne som ofta står under NO-blocket. Där får de naturorienterande ämnena en högre prioritet än tekniken. NTA har enligt flera rapporter haft ett positivt resultat i undervisningen den är syftad till. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med nio stycken tekniklärare på mellanstadiet. Intervjuerna har genomförts med tekniklärare som använder NTA i undervisningen samt tekniklärare som inte använder NTA. Resultatet visar att NTA bidrar till mer praktiskt arbete i teknik, att lärarna sparar tid i att samla material men också att det kollegiala lärandet i teknik ökar. Överlag i teknikämnet använder ingen av de intervjuade lärarna en lärobok som stöd i undervisningen. Det skiljer sig mot många andra ämnen i grundskolan. De intervjuade lärarna har överlag en positiv inställning till ämnet teknik.

Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera vad forskning visar beträffande elevers svårigheter för området bråk, samt hur lärare kan underlätta elevers förståelse för bråk i årskurs 4-6. I litteraturstudien har databassökningar gjorts via UniSearch, ERIC, MathEduc och Google Scholar. Även manuella sökningar har använts. Bråk tonas ned i dagens undervisning och resultat från TIMSS och PISA visar att bråk är ett, för elever såväl som lärare, problematiskt område i matematiken. Forskare framhåller bland annat elevers svårigheter för täljaren och nämnarens innebörd, samt jämförelse och beräkning av bråkuttryck. Vidare framhäver forskare att lärare med bland annat diskussioner i klassrummet, praktiskt material, samt en verklighetsanknuten och elevcentrerad bråkundervisning främjar elevers inlärning. Resultaten visar dock att forskare inte är eniga vad gäller de svårigheter elever har på området bråk.