Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans. Med hjälp av en enkätundersökning som delats ut till ekonomistudenter på Karlstads universitet har detta studerats. Respondenterna delades upp i två grupper i syfte om att kartlägga utbildningens betydelse. Studenter som precis påbörjat sin ekonomiutbildning och studenters som befann sig i slutet av utbildningen. Resultatet visade att individer som studerat ekonomi har en bättre finansiell förmåga. Ekonomiutbildning hade även en positiv effekt på räknefärdighet, deltagande på aktiemarknaden samt långsiktigt sparande. / Financial literacy is knowledge of financial concepts and products, as well as the ability to apply it in real life. Several studies have shown that most individuals have insufficient knowledge in the field. The problem that arises is the direct impact this has on financial decision-making. The study examines whether economic education increases financial literacy and thus contributes too more informed financial decisions. Furthermore, it studies numeracy and its relationship to education and financial literacy as previous research addressed these factors together. To explore this, a questionnaire was distributed to economic students at Karlstad University. The respondents were divided into two groups in order to identify the role of education. Students who just have started their economic education and individuals who have studied economics for at least three years. The results show that a student who has study economics has better financial literacy. Education in economic also had a positive effect on numeracy, participation in the stock market and long-term savings.

Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables. We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information. / Consumers today leave a fragment of information when they pay with their debit and credit cards. The aim of our work is to investigate ways to design a concept of a system in which digitally stored information that today is fragmented among several different holders, can be assembled into a system and made available to consumers. In our study of how a system for financial flow of information should be designed, we intend to study the present situation and the attempts made to alter it into a more informative reality. We intend to investigate the flow of information when a consumer pays by card, and the possible solutions regarding the design and transportation of digital receipts. A majority of the information of our digital consumption is today handled digitally. We pay bills and make purchases online with debit- and credit cards. Some of this information is available digitally for the parties involved. However, there is an essential element of information that is not being made available digitally to consumers. The digital receipt is a natural part of the whole that is our idea. The digital nature of the information creates opportunities for new services and markets, but the digital receipt also replaces the unwanted physical receipt. We found that there is an interest among consumers for the introduction of the digital receipt and the information that it enables. We have for this purpose created a conceptual design, and initiated a discussion on the future systems of private financial information.

Detta arbete tar avstamp i hur legitimerade samhällskunskapslärares utsagor om sin intention med privatekonomi-/och samhällsekonomiämnet i samhällskunskap 1b. Samt en analys av lärarnas examinationen i kursen, med Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg. Detta för att se vilket samband där kan finnas rörande lärares inställning till den önskade kunskapen de önskar eleverna skall ta med sig från undervisningen och vilka kunskapsdimensioner och kognitiva processer som berörs vid examinationen.       Syftet är att undersöka gymnasielärares utsagor kring sina intentioner med privat-och samhällsekonomiundervisningen i samhällskunskap 1b, samt att jämföra detta med innehållet i tillhörande examinerande moment.            Undersökningen framvisar att privatekonomi, som lärarna inte anser vara lika tungt förankrat i kunskapskraven, har en högre mängd faktakunskaper i form av minnas och förstå. Medan samhällsekonomi som, enligt lärarna, är tyngre förankrad i kunskapskraven, har en bredare variation av kognitiva processer, minnas, förstå, analysera och värdera i flera kunskapsdimensioner; faktakunskap och begreppskunskap preliminärt. / This study focuses on interviews with high school teachers regarding their intention in social studies 1b, economics. As well as an analysis of the teachers exams with the help of Bloom's revised taxonomy. The analysis of this study combined with interviews wishes to investigate any connections between the teachers interview statement in regards to their exams in economics. What knowledge to the teachers desire their students to master and what cognitive domains and knowledge domains do the teachers exams require of their students.       The purpose of this study is to investigate high schools teachers, in social civics, regards theirs intentions with their economics studies in social studies class. And to compare their statements with their exams, in regard to Bloom’s revised taxonomy.         The results of this study is that the subject “private economics”, which the teachers do not see as important in regards to higher grades, are more in favor of the cognitive domain with a great focus on remembering and understanding. Meanwhile the subject “society economics”, which are regarded by the teachers more favorable in regards to the curriculum to accumulate higher grades, have a higher variation between cognitive processes as remembering, understanding, analyze and evaluate. In addition to a higher variation in cognitive processes they also vary in multiple knowledge dimensions as cognitive domain and affective domain more frequently.

Problemformulering och Syfte: Ämnet som huvudsakligen har undersökts i studien är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Problemet som vi stött på och avgränsade oss till under detta ämne var sexism inom digital kommunikation. Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv var studiens syfte att observera på hur tonaliteten kring samtalet om aktier och privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi dragit slutsatser om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi. Huvudresultat: Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har vi genomfört kvantitativa innehållsanalyser vilket gav ett resultat som visar att den könsblandade facebookgruppen hade en mindre uppmuntrande tonalitet jämfört med den kvinnliga. Det visar sig också att den könsblandade gruppen är mansdominerade och har skapat en effekt av separatism där kvinnor väljer att avlägsna sig till andra forum där de får mer utrymme att vara en del av samtalet. Metod: För att kunna besvara syfte och frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts genom datainsamling från totalt 252 facebookinlägg med tillhörandekommentarer. Detta gjordes med hjälp av ett kodschema som behandlade 93 variabler.

Den privatekonomiska situationen för många svenskar, särskilt unga, har försämrats de senaste åren. Skolan har ett fostrande uppdrag och samhällskunskapsämnet ämnar skapa ”förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skolverket, 2011, s. 143). Hur väl förbereds eleverna för det kommande privatekonomiska samhällslivet? Denna uppsats undersöker relationen mellan ämnesplanen, undervisningen i privatekonomi och det samhället som eleverna förbereds för, redogjort för av gymnasielärare och olika finansiella samhällsaktörer. Målet med uppsatsen är att belysa diskrepansen och begräsningarna i syfte och centralt innehåll i samhällskunskap och vilka förutsättningar eleverna får med sig ut i vuxenlivet. Studien bygger på 8 semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare, Kronofogden, Konsument Uppsala och Nordea. Intervjuerna analyserades med Biestas dimensioner för god utbildning och ett eget ramverk för privatekonomiskt innehåll. Slutsatsen är att undervisningen, som redogjord för av lärarna, till följd av ämnesplanens begränsningar inte ger tillräckliga eller lika kunskaper och kompetenser för att kunna delta aktivt i samhällslivet.

Bakgrund: I Sverige har 76 % av befolkningen innehav i fonder och den totala fondförmögenheten uppgår till 1 925 miljarder. Kapitalvinstskatten ligger på 30 % och utlöses endast vid en realisation av vinsten. Många svenskar undviker gärna att aktivera denna skatteeffekt och blir därmed inlåsta i sina fonder. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer med privata fondsparare och aktörer inom branschen förklara hur kapitalvinstskatten påverkar privatpersoners resonerande och agerande. Detta beteende kommer sedan att analyseras utifrån befintliga teorier inom beteendeekonomi. Metod: För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt har vi intervjuat 10 fondsparare och 6 personer inom branschen. Materialet från intervjuerna har sedan förklarats med hjälp av de teorier vi valt ut. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att inlåsningseffekten varierar beroende på fondspararens ålder. Den yngre gruppen ställde sig mer likgiltig inför kapitalvinstskatten, med anledning av en kort placeringshorisont. Den äldre gruppen hade en mer ospecificerad placeringshorisont och baserade sina investeringsbeslut utefter skattekonsekvensen. Kapitalvinstskatten hade då en bromsande effekt, eftersom det skulle minska den totala förmögenheten. / Background: In Sweden 76 % of the population has savings in mutual funds, with a combined wealth of 1 925 billion SEK. The tax on capital gains is 30 % and is activated when the profit is realized. Many Swedes avoid triggering this tax effect and is therefore locked-in in their mutual funds. Purpose The purpose of this study is, from interviews with private fund investors and industry players, to explain how the capital gains tax affects individuals’ reasoning and actions. This behavior will then be analyzed in terms of existing theories in the field. Method: We have used an abductive method to achieve the purpose of this study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews.  We have conducted 10 interviews with private fund investors and 6 people in the fund industry. The material from the interviews was then explained by means of the theories we have selected. Conclusion: In our study we came to the conclusion that the lock-in effect varies depending on the fund savers age. The younger group was more indifferent to the capital gains tax, due to a shorter investment horizon. The older group had a more unspecified investment horizon and based their investment decisions along the tax consequence. Capital gains tax then had a braking effect, as it would reduce the total wealth.

Vikten av privat sparande har aldrig varit större och samtidigt som den finansiella marknaden har blivit mer riskfylld har fler privatpersoner börjat investera i aktier. Många studier, såväl nationella som internationella, har återkommande gånger visat att den finansiella okunskapen är utbredd och att ett flertal individer saknar grundläggande ekonomisk förståelse för begrepp som har en direkt påverkan på deras privatekonomi. Samtidigt har andra studier återkommande gånger konstaterat att investerare besitter ett allt för högt självförtroende i förhållande till sin faktiska finansiella förmåga, vilket i praktiken kan leda till att individer utsätter sig för betydligt högre finansiella risker än de är medvetna om. I denna studie undersöker författarna relationen mellan den aktieintresserade svenskens uppskattade- och faktiska finansiella förmåga, samt hur den påverkar dennes spar- och riskbeteende gällande deltagande på aktiemarknaden, val av att delegera investeringsbeslut, diversifiering, handelsfrekvens samt spontanitet på aktiemarknaden. Syftet är att undersöka om den uppskattade finansiella förmågan systematiskt varierar med den individens faktiska förmåga samt personlighets karaktäristiska. Vidare syftar studien till att öka investerares medvetenhet om sitt egna beteende för att hjälpa denne att fatta mer genomtänkta investeringsbeslut. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på data insamlad via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten publicerades i två grupper på Facebook för aktieintresserade individer mellan datumen 11/3–2018 till 20/3–2018. Utifrån den insamlade datan kunde t-test samt regressionsanalyser konstatera att den aktieintresserade svenskens uppskattade finansiella förmåga varierade systematiskt med dennes faktiska finansiella förmåga. Individer med låg finansiell förmåga överskattar sin förmåga medan individer med hög finansiell förmåga underskattar sin förmåga. Testen fann även att överskattningen steg med intresse, ålder, om individen läst en ekonomikurs samt om individen var man. Finansiell förmåga påverkar även investerare att själva fatta investeringsbeslut istället för att delegera uppgiften till utomstående. Inga signifikanta resultat hittades för att nivån på finansiell förmåga eller graden av överskattning påverkade spar- eller riskbeteende. De signifikanta resultat som identifierats angående spar- och riskbeteende är att äldre är mer diversifierade; kvinnor är mer spontana på aktiemarknaden; kvinnor har en högre handelsfrekvens än män; de som läst på universitet är mindre spontana på aktiemarknaden; de som läst ekonomikurs är mer spontana på aktiemarknaden. Utifrån resultatet uppmanar författarna investerare att ifrågasätta sin förmåga och politiker till att se över skol- samt pensionssystemet. Genom att förse elever med finansiell kunskap kan deras övervärderade uppskattning av sin förmåga minska och genom att låta myndigheter ta ett större ansvar för pensionen minskar risken att individens framtida pension försämras på grund av felaktiga investeringsbeslut till följd av individens missuppfattade finansiella förmåga.

Det här är ett examensarbete som avhandlar ämnet privatekonomi och unga, i detta abete definieras unga som personer mellan 16 - 21 år. Arbetet har utförs med kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder. Samarbetspartners i projektet är Malgomajskolan i Vilhelmina, Dragonskolan i Umeå samt Järfälla Gymnasium i Järfälla. Resultatet är ett mobilt gränssnitt som hanterar och visualiserar tillgångar, sparande och betalningar med ambitionen att öka engagemanget och inspirationen kring ämnet privatekonomi. / This is a degreework that touches the subject of matters of personal finance for young people, in this thesis young persons is defined as people aged 16 -2. This thesis has been carried out with both qualitative and quantitative research methods. Collaboration partners are Malgomajskolan in Vilhelmina, Dragonskolan in Umeå and Järfälla Gymnasium in Järfälla, all located in Sweden. The result is a mobile application that handles and visualises assets, savings and payments with the aspiration of increasing engagement and sense of inspiration for personal finance.

Economics is included as a central part off all society-oriented education from early years of primary school up to upper secondary school. The school´s economics teaching has an important role when it comes to supporting students to be able to understand and deal with economic issues, which makes it relevant to investigate how the teaching enables the development of economic competence in social studies.  The purpose of this study has been to investigate how teachers enable pupils ‘development of economic competence in social studies subject for grades 4-6, what subject related priorities teachers make in social studies, what purpose teachers describe the teaching with focus on personal finance is carried out in the subject. The investigation was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews as a method. Seven respondents participated in the survey, all who are active teachers in the subject of social studies in grades 4-6. The empiricism of the study has been used together with previous research based on the theoretical perspectives of pragmatism and the socio-cultural perspective on learning to analyze and discuss the results and the respondents statements. The results of study show that economics education and its subject content have a strong relevance in social studies, especially when it comes to developing young people´s ability to take responsibility, manage and be able to make conscious financial decisions both here and now and later as adult citizens. The results also show that the participating respondents include everyday content in their teaching where students themselves try, investigate and discover problems that need to be confronted and dealt with by reconsidering different ideas. It indicates that the participating respondents want to enable students, to become familiar with develop abilities to reflect, analyze and be critical in their thinking, which are important characteristics of an active, responsible and economic citizen. A conclusion that can be drawn based on the results of the study is that economic education in general and particularly personal finance are important parts and should be prioritized in social studies. Especially based on the school´s long-term goal, to support young people to understand, manage and make decisions about financial matters, both here and now and in the future as responsible adults with financial competence.

Problemområde och syfte: Åldrandet kan innebära såväl fysiska som psykiska utmaningar för den enskilde. Kroppen och tillvaron förändras och möjligheterna att delta i sociala nätverk som man gjort tidigare kan begränsas. Många upplever ensamhet vilket i tidigare forskning har visat sig få konsekvenser för såväl välbefinnande som fysisk och psykisk hälsa. Denna studie fokuserar på några av de faktorer som hänger samman med åldrandets livsvillkor; social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga och hur dessa kan sättas i samband med upplevelser av ensamhet hos äldre. I en tioårig jämförelse undersöks: (a) hur äldres sociala aktiviteter, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga förändras över tid, (b) hur upplevelsen av ensamhet hos äldre förändras över tid och (c) hur förändringar gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga under denna tid påverkar upplevelsen av ensamhet. Material: Data från insamlingstillfällena 2004 och 2014 i den nationellt representativa Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), en longitudinell undersökning utifrån urvalet i den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) användes (n = 466). Metod: Samband mellan ensamhet 2004 och 2014 och social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i bivariata analyser och logistiska regressioner. Samband mellan ensamhet 2014 och förändringar under 2004-2014 gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i logistisk regression. Resultat: Socialt stöd, ekonomisk buffert och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2004 men endast socialt stöd kvarstod som signifikant associerat till ensamhet då man kontrollerat för kön, ålder och ensamboende. Social aktivitet, socialt stöd och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2014, sambanden kvarstod efter att ja kontrollerat för nämnda bakomliggande faktorer. Social aktivitet och rörelseförmåga minskade betydande under den undersökta tioårsperioden, men endast minskning i rörelseförmåga kunde tydligt associeras till ensamhet. Resultaten analyseras utifrån ett kapabilitetsteoretiskt perspektiv. Slutsatser: Att ha nära stödjande relationer, delta i social aktivitet och inte hämmas av fysisk funktionsnedsättning är viktiga aspekter för att undvika ensamhet. Studien framhåller vikten av det sociala arbetet och samhällets ansvar att möta upp med förmågor när den enskildes inre förmågor avtar, för att på så sätt bidra med möjligheter för den anskilde att leva ett värdigt och värdefullt liv. / Objectives: Aging process may include both physical and mental challenges for the individual. Body and life go through changes and limit the opportunities to participate in social networks in same extent as before. Many elderly experience loneliness, which in previous studies has been shown to have consequences for well-being as for physical and mental health. The objective of this study was to examine some of the factors associated with living conditions in old age (+70); social activity, social support, economy as well as mobility problems and how these can be associated with experiences of loneliness among the elderly. Examined in present ten year comparison is: (a) how the extent of social activities, social support, economy and mobility change over time, (b) how the experience of loneliness in old age change over time and (c) how changes in social activity, social support, economy and mobility during this ten year period affects the experience of loneliness. Material: Data from the 2004 and 2014 waves of the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), a longitudinal study and database based on the sample of the Swedish level of living survey (LNU) was used (n = 466). Methods: Correlation between 2004 and 2014 loneliness and social activity, social support, economy and mobility was investigated in bivariate analyses and logistic regressions. Relation between loneliness 2014 and changes during 2004-2014 in social activity, social support, economy and mobility were investigated in logistic regression. Results: Social activity, social support and mobility problems were associated with feelings of loneliness in both 2004 and 2014. Social support and mobility were associated with loneliness 2004 but only social support remained significant associated with loneliness when adjusting for gender, age and living alone. Social activity, social support and mobility were significantly associated with loneliness 2014 even when adjusting for gender, age and living alone. Social activity and mobility decreased during the ten year period but only decrease in mobility was significantly associated with loneliness. The results were analyzed in the light of the capability theory. Conclusions: Supportive relationships, participation in social activity and not be hampered by physical disabilities are important aspects to avoid loneliness. The study stresses the importance of the social work and society's responsibility to meet up with capabilities when the individual's own capabilities are declining to provide opportunities to live a dignified and valuable life.