Adolescensutvecklingen är en känslig period, då övergången från att vara ett beroende barn till att bli en självständig vuxen skall äga rum. Under denna kritiska process sker identitetsutveckling och strävan efter att vara oberoende föräldrar ökar. År 2013 rapporterades att cirka 50000 personer i Sverige har typ 1 diabetes mellitus (T1DM) och statistik pekar på en ständig ökning av sjukdomen. T1DM är en ämnesomsättningssjukdom som kännetecknas av brist på hormonet insulin. Sjukdomen behandlas med insulin, kost och motion och kräver dessutom regelbundenhet och daglig egenvård. Syftet med studien var att identifiera hälsorelaterade utmaningar med T1DM under adolescensutvecklingen, ur ett personperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och bearbetats. Resultatet visar att T1DM under adolescensutvecklingen medför speciella utmaningar och problematik kring föräldrarelationen, vikten av kunskap och stöd samt behovet av att vara som alla andra. Vidare forskning bör fokusera på föräldrars samt hälso- och sjukvårdspersonals perspektiv kring T1DM under adolescensutvecklingen, för att få ett helhetsperspektiv och kunna stödja den drabbade ungdomen på bästa sätt. / The adolescence is a sensitive period with the transition from being a dependent child to becoming an independent adult. During this critical process ones identity develops and the desire to be self-sustaining without parents increases. In 2013 it was reported that approximately 50 000 people in Sweden have type 1 diabetes mellitus (T1DM) and statistics point to a steady increase of the disease. T1DM is a metabolic disease characterized by a lack of the hormone insulin. The disease is treated with insulin, diet and exercise and also requires regularity and daily self-care. The purpose of this study was to identify health related challenges with T1DM during the period of adolescence, from a person perspective. This is a literature study in which 13 scientific articles have been reviewed and processed. The result shows that T1DM during the period of adolescence poses special challenges and problems relating to the parental relationship, the importance of knowledge and support, and the need to be like everyone else. Further research should focus on the perspectives of both parents and healthcare staff on T1DM during adolescence, to get an overall perspective and be able to assist the affected youth in the best possible way.

För att få plats med alla nya bostäder behöver städer växa. Många städer har ökat i area vilkethar lett till att grönmark försvunnit och att behovet av transporter ökat. Ett annat sätt att lösastädernas tillväxt är att förtäta dessa. Förtätning innebär att den mark som redan är bebyggdexploateras ytterligare. Detta kan göras på flera olika vis. Befintliga byggnader kan rivas föratt ge plats åt bättre planerade, eller högre byggnader. Befintliga byggnader kan byggas tilleller byggas på. Ett annat sätt att förtäta är att ändra användandet av gamla byggnader frånexempelvis lagerlokaler till bostäder, eller riva hela områden av gamla byggnader för attåteruppbygga dessa med tätare och högre bebyggelse.Detta examensarbetet fokuseras på vertikala förtätningen som innebär att stadens befintligasilhuett förhöjs. Befintliga byggnader byggs på på höjden, källare och vindar inreds tillbostäder eller befintliga byggnader rivs och ersätts med nya högre byggnader. Precis som vidall typ av förtätning uppkommer vissa problem vid vertikal förtätning. Syftet med dennarapport är att definiera problemen vid vertikal förtätning samt hur dessa problem undviksgenom att använda lättbyggnadselement.Dagsljuskraven som finns i BBR styr när nya byggnader skall projekteras. En viss tillgång tilldagsljus skall finnas i alla rum där man vistas mer än tillfälligt. När nya högre byggnaderuppförs ändras tillgången på dagsljus för intilliggande byggnader och områden vilket kan blimycket problematiskt då det inte finns regelverk som styr detta.Vidare innebär högre hus att ljudet från staden kommer studsa och spridas annorlunda äninnan. Flera människor och funktioner på samma ställe, vilket blir en naturlig förlängning aven förtätning, gör också att bullernivåerna ökar.Vertikal förtätning av städerna medför nya utmaningar även vad gäller brandskyddet. När husbyggs på inryms inte bara fler människor utan ibland även nya verksamheter, vilket leder tillatt nya krav rörande brandsäkerheten måste tillgodoses. Att bygga på nya våningar på redanbefintliga byggnader ger större brandtekniska utmaningar än om ett nytt hus byggs på marken.De fastigheter som skall byggas på uppfördes ofta när andra brandkrav gällde, varför ävendessa måste anpassas för att möta de nya brandskyddskraven.Även tillgängligheten i byggnader är en viktig aspekt att ha i beaktning när påbyggnationerskall göras. Om en byggnad överstiger tre våningar krävs att hiss finns för att rullstolsburnaskall ha tillgång till byggnaden. Dessa regler gäller både vid uppförande av nya byggnader,likväl som vid ändring av befintliga byggnader. De nya våningsplanen måste uppfyllasamtliga krav som ställs i BBR avseende tillgänglighet.Ett problem som blir uppenbart när ytterligare våningar ska byggas ovanpå redan befintligahus är hur den befintliga byggnaden skall klara att bära upp de nya våningarna. Därför måstealltid en rigorös utredning av detta göras innan en påbyggnad påbörjas. För att minskabelastningen på befintlig byggnation kan påbyggnad göras med hjälp av lättbyggnadselement.Rörande de olika problemområden som framkommit kan ses att det egentligen endast är ihänseendet statik de olika påbyggnadsmetoderna skiljer sig nämnvärt åt. I de flesta områdenses ingen större skillnad alls. / In order to accommodate all new homes, cities need to grow. Many cities have increased inarea, which has led to the disappearance of parks and fields and increased the need fortransport. Another way to solve urban growth is to densify them. Densifying means that theland already built is further exploited. This can be done in several different ways. Existingbuildings can be demolished to accommodate better planned or higher buildings. Existingbuildings can be increased in both horizontal and vertical measures. Another way to densify isto change the use of old buildings from, for example, warehouses to homes, or demolishentire areas of old buildings to rebuild them with denser and higher settlements.This report is focused on the vertical densification means that the city's existing silhouette isenhanced. Existing buildings are built on at the heights, basement and attics are furnished tohomes or existing buildings torn and replaced with new higher buildings. As with any type ofdensification, some problems occur in vertical densification. The purpose of this report is todefine the problems of vertical densification and how to avoid these problems by usinglightweight elements.The daylight requirements contained in BBR must be taken under consideration when newbuildings are to be planned. There are supposed to be a certain amount of daylight in allrooms in an apartment where you stay more than temporary. When new higher buildings arebuilt, the availability of daylight for adjacent buildings and areas changes, which can be veryproblematic as there are no regulations that control this. Moreover, higher houses mean thatthe noise from the city will bounce and spread differently than before. Several people andfunctions in the same place, which will be a natural extension of a densification, will alsoincrease noise levels.Vertical densification of cities poses new challenges even regarding the fire protection. Whenhouses are built higher, not only more people but sometimes even other businesses is situatedinto the building which often entails new requirements regarding fire safety must be met.Building on new floors on existing buildings gives greater fire-tech challenges than if a newhouse is being built on the ground. The properties to be built on were often imposed whenother fire requirements applied, so even these must be adapted to meet the new fire protectionrequirements.The accessibility of buildings is also an important aspect to be taken under considerationwhen constructions are to be made. If a building exceeds three floors, a lift is required forwheelchair users to have access to the building. These rules apply to the construction of newbuildings as well as to the alteration of existing buildings. The new floor plan must meet allrequirements set by BBR regarding accessibility.One problem that becomes apparent when additional floors are to be built on top of existinghouses is how the existing building will be able to carry the new floors. Therefore, a rigorousinvestigation of this must always be done before a build-up is commenced. In order to reducethe load on existing construction, construction can be made using lightweight constructionelements. Regarding the various problem areas that emerged can be seen that it is only in theproblem regarding how the existing building is supposed to carry the extra weight where thedifferent methods of building differ greatly. In most areas no, big difference is seen at all.

Sammanfattning Föreliggande studie utgår från människor med en dubbel problematik gällande psykisk ohälsa och missbruk. Syftet med studien är att utifrån insatsmottagarens egna erfarenheter och berättelser undersöka deras upplevelser av den vård, de insatser och det arbete som utförts gällande deras dubbla problematik. Studien har utgått från en kvalitativ metod där empirin har samlats in i form av sex semi-strukturerade intervjuer med personer som har eller har haft en samtidig problematik mellan psykisk ohälsa och missbruk där de fått någon form av behandling, antingen en samtidig behandling eller en behandling för den enskilda problematiken. Resultatet visar att det finns stort utrymme för förbättring gällande behandling av personer med en dubbel problematik. Bland annat framkom det att vården ofta brast gällande individanpassning, och att en samverkan kring personernas problematiker var ovanligt. Resultatet kan vara av vikt för yrkesverksamma som arbetar inom instanser där brukare med denna typ av dubbla problematik kan förekomma, då det kan bidra till en ökad förståelse för vad som behövs ytterligare i behandling och vård för dessa personer.

Forskning visar att flickor med NPF-problematik inte får det stöd och de insatser som de behöver i skolan. Det framkommer också i forskning att samverkan mellan skola och hem är viktigt när det kommer till elevers resultat, men att det brister i samverkan mellan skolan och hemmet när det handlar om flickor med NPF-problematik. Eftersom flickors symptombild skiljer sig från pojkars finns ofta en förutfattad mening om hur NPF tar sig uttryck och flickan med NPF riskerar att missas. Syftet med den här studien är dels att bidra med kunskap om hur föräldrar upplever att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar sig uttryck för flickor i både hemmiljön och skolmiljön. Vi vill också med studien bidra med kunskap om hur hem och skola kan samverka för att kunna arbeta främjande och förebyggande både kunskapsmässigt och socialt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som inspirerats av andra fenomenologiska studier med induktiv ansats. Vår metod bygger på självrapporteringar av föräldrar till flickor med NPF. Vi skickade ut våra frågor till en grupp på facebook som vänder sig till föräldrar som har barn med NPF och resultatet bygger på de 51 svar som kom in. I vår diskussion har vi valt att titta på vårt resultat utifrån systemteoretiskt perspektiv och Antonovskys begrepp KASAM.  Resultatet visar att föräldrar till flickor med NPF ofta upplever sig förbisedda av förskolan och skolan när det kommer till vilket stöd flickorna ska ha. Om en elev klarar sig bra i skolan och uppnår målen i undervisningen visar vårt resultat att flickorna inte heller får adekvat stöd när det gäller det sociala samspelet. I vårt resultat kan vi se att i takt med att flickornas ålder ökar, ökar kraven i skolan och i det sociala samspelet, vilket för med sig att flickorna med NPF drabbas av utanförskap, ångest och skoltiden präglas av mycket frånvaro. Vår analys visar att om skolan istället tog ett systemteoretiskt perspektiv och insåg vidden av KASAM skulle förståelsen för flickor med NPF skulle öka. Detta skulle troligtvis leda till mindre svårigheter och en anpassad skolmiljö som är mer tillgänglig för alla.

Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

I denna studie intervjuades nio legitimerade lärare gällande digitala verktyg i förhållande till läs- och skrivinlärningen. Syftet med detta var att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin läs- och skrivundervisning, vilka resultat de ser, samt positiva aspekter och problematik. Att använda digitala verktyg i skolan finns som kunskapskrav i Läroplanen (Skolverket 2019, s.258) samt kan enligt tidigare forskning uppfattas som ett förstärkande verktyg i undervisningen vid korrekt användning. Resultatet var att informanterna arbetar aktivt med ASL (att skriva sig till läsning) eller sporadiskt använder digitala verktyg i undervisningen. De använder dator, Ipad, SMARTboard, projektor och dokumentkamera. Detta i sin tur användes för att producera text, använda appar eller hemsidor samt ha genomgångar. Resultaten lärare såg vid användning av digitala verktyg i läs- och skrivinlärningen var att eleverna var motiverade, eleverna fick möjligheter att skriva längre text och elever med särskilda behov var väldigt hjälpta av digitala verktyg. Positiva effekter de kunde se var att eleverna arbetade lustfyllt, digitala verktyg öppnar upp för individualisering samt att läraren kan följa elevernas resultat via olika appar/hemsidor. Negativa effekter var att skrivbord till dator eller ipad bara har versaler, internetuppkopplingen var svag, inloggningsproceduren uppfattades svår samt att det upplevdes stressande att arbeta som ensam lärare när eleverna använder digitala verktyg. Efter analys av resultaten var slutsatsen att elever arbetar bättre tillsammans och datorer/Ipads öppnar upp för att eleverna blir läranderesurser för varandra. SMARTboard, projektor och dokumentläsare kan skapa lärandesituationer där hela klassen lär av och med varandra, de kan också underlätta genomgångar av kommande arbete. När lärare arbetar i halvklass eller med två lärare i klassrummet upplevs situationen mindre stressande och läraren kan stötta och vägleda eleverna. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

Bakgrunden till studien är att människor som lever i missbruk ofta har en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser. NEPO-teamet är en insats som beviljas av Skellefteå kommuns socialkontor. Målgruppen är individer med missbruksproblematik i kombination med neuropsykiatrisk problematik, men utan krav på fastställd diagnos. Den här studien syftar till att undersöka hur NEPO-teamets (neuropsykiatriskt omsorgsteam) vuxenbehandlare jobbar med målgruppen, samt undersöka de organisatoriska förutsättningarna, i form av resurser och förhållningssätt, sett ur de anställdas perspektiv. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen och samtliga anställda i NEPO-teamet. Resultatet av studien visar på att NEPO-teamets anställda inte är styrda att jobba efter en specifik metod och att personalen har ett väldigt stort handlingsutrymme. Deras ledord är ”strukturerad flexibilitet”, som genomsyrar kulturen i hela verksamheten. Det stora handlingsutrymmet uttrycks vara en förutsättning för att nå effekt i målgruppens komplexa problematik. NEPO-teamet jobbar med klienten i helhet, vilket innebär att de skräddarsyr stödet efter individen på alla klientens olika livsområden och använder sig av bland annat CRA-metoden som verktyg.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrågade lärare. Med vårt arbete vill vi belysa deras inställning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gällande arbete med skönlitteratur. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lärare. Samtliga tillfrågade lärare använder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lästräning, läsförståelse, upplevelser, utökar ordförrådet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det är lättare för eleverna att få förståelse för skeenden i världen och i historien genom att relatera till sig själva. Tiden är en avgörande faktor för i vilken utsträckning lärarna använder sig av skönlitteratur, men de betonar också vikten av resurser och samarbete i arbetslaget. Ytterligare en faktor som påverkar är svårigheterna att finna lämplig litteratur. I vår slutsats har vi kommit fram till att de tillfrågade lärarna anser att skönlitteratur har stor betydelse och bör få stort utrymme i undervisningssammanhang. Vi tycker oss också ha sett att de har ett väl reflekterat förhållningssätt och att de försöker göra medvetna val i sitt arbete med skönlitteratur.

The purpose of the present study is, from a professional perspective, to understand the impactof social workers on the organisational readiness for change for a potential shift inmandatorship for addiction treatment services and gain insight into the impact of profession-specific factors before collaboration with regions’ healthcare services. By interviewing eightsocial workers actively working with substance abuse clients the questions we aimed toanswer were: How may the attitudes of social workers towards the proposal affect theorganizational readiness for change? What limitations and opportunities do social workersperceive regarding collaboration with the regions’ health care services? Then finally how canthe profession-specific factors have an impact before collaboration with the regions’healthcare services? In our analysis we used the theory of organizational readiness for changeand the theory of collaboration. The result shows the importance of the social workers’attitudes and motivations toward reform and emphasizes the role of their commitment insuccessful organisational change. Identified limitations in collaboration with healthcareservices can be addressed through proactive measures, such as increased participation andclearer coordination frameworks. To recognize knowledge gaps and differences is crucial forfuture collaboration and thereby turning the perception of collaboration from necessaryinconvenience to a favorable partnership through understanding and knowledge development.