Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur förskollärare identifierar barn i behov av särskilt stöd inom förskolans verksamhet, men även att höja medvetenheten kring detta viktiga ämne. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med förskollärare som arbetar i en förskoleverksamhet. Det material som samlats in har bearbetats utifrån Rennstam och Wästerfors (2015) dvs sortera, reducera och argumentera, samt tolkats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av detta presenteras i resultatavsnittet i form av två huvudkategorier samt tre underkategorier utifrån studiens forskningsfrågor. Resultat visar att det finns betydande skillnader mellan förskollärarna gällande såväl kompetens i ämnet, som metoder för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Sammantaget visar resultatet att de barn som definieras av förskollärarna som ett barn i behov av särskilt stöd inte är någon klart avgränsad grupp, men att de ändå skiljer sig från majoriteten på något område exempelvis genom sociala svårigheter, fysiska eller psykiska svårigheter. Vidare visar det också att miljön kan ha stor betydelse för huruvida ett barn anses vara i behov av särskilts stöd eller i vilken omfattning de behövs.

Mindfulness utövas av sjuksköterskor i en ökad omfattning både i öppenvården och slutenvården och ges till allt sjukare patienter. Omvårdnadsåtgärder inom psykiatrisk vård syftar till att stärka patientens förmåga till återhämtning, vilket väcker frågan kring vilka verktyg psykiatrisjuksköterskan bör använda, då självkänsla, empowerment och livskvalitet står för en stor del av hälsoupplevelsen hos patienter. Syftet var därför att sammanställa kunskap om mindfulness och dess betydelse för återhämtning i psykiatrisk vård. Då ämnet var lite beforskat inom omvårdnadsforskningen utfördes en systematisk integrerad litteraturstudie. Tjugofyra artiklar utgjorde grunden för vårt resultat, som visar att det finns oenighet i synen på återhämtning och vilka mätmetoder som ska användas för att mäta återhämtning. Återhämtning kan främjas eller motverkas av Mindfulness, vilket i första hand beror på huruvida fokus på återhämtning ligger inom den biomedicinska eller den psykosociala modellen. Om sjuksköterskor tolkar återhämtning utifrån den psykosociala modellen, gör en helhetsbedömning av patientens somatiska och psykiska hälsa och härefter planerar åtgärder utifrån patientens individuella behov, kan mindfulness bli en omvårdnadsåtgärd som bidrar till återhämtning. Studien kan då utgöra ett underlag för hur sjuksköterskor inom psykiatrin kan använda mindfulness som omvårdnadsåtgärd för att uppnå återhämtning för patienterna.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med läs- och skrivutveckling för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer där 12 legitimerade lärare från två olika kommuner deltog. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt med stöd av studiens teoretiska ramverk som bestod av: specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell och utvecklingsekologisk teori. Resultatet av studien visade att lärarnas arbete med att främja läs- och skrivutvecklingen kännetecknas av tydliggörande pedagogik och av vetenskapliga och beprövade arbetsformer, så som cirkelmodellen. Genom att arbeta på detta sätt kunde lärarna minska individuella anpassningar för elever där det fanns hinder i elevernas lärande. I resultatet framkom även att lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik kännetecknas av relationsbyggande pedagogik där eleverna lär i det sociala samspelet med kamraterna. I studien uppmärksammades även att lärarnas pedagogiska arbete med elevernas läs- och skrivutveckling förespråkas av ett flexibelt stöd där elevernas behov tillgodoses med generella anpassningar. Med generella anpassningar syftar lärarna på ledning och stimulans som främjar läs- och skrivutvecklingen för eleverna. Relation och tydliggörande pedagogik tillsammans med generella anpassningar är de vanligaste arbetssätten för att eleverna ska lyckas.

No description available.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case. The purpose of the vignettes was to investigate whether there is a difference in the assessment and handling of ordinary versus honour-related cases. The results of the interviews were analysed using Hasenfeld's theory on Human service organizations. We also used Lipsky's theory on street-level bureaucracy. We displayed similarities to previous research showing that social workers are unsure of how to assess and act on honour-related cases. It was evident that the social workers we interviewed were confident working "ordinary" cases involving child abuse, but felt uncertain dealing with honour-related cases. Because they are less frequent they have developed neither routines nor guidelines for them. The study showed that social workers’ lack of knowledge of honour-related problems and differences in culture limits their effectiveness in these cases. The results suggest that the social workers we interviewed rely on outside expertise when they are insecure, and consequently feel that they have no need for action plans or guidelines in honour-related cases. Lack of guidance and inadequate knowledge presents difficulties for social workers to meet the girls’ needs for help and support.

Problemformulering: Vilken problematik möter svenska företag i deras leverantörskedja vid implementering av CSR i Kina? Hur kan företag svenska arbeta för att överkomma den identifierade problematiken vid implementering av CSR i Kina? Syfte: Studien ämnar undersöka vad svenska företag möter för problematik vid implementering av CSR i Kina samt hur de strategiskt kan arbeta för att överkomma detta. Vidare belyser även studien intressenter som kan utgöra en del av problematiken. Metod: Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie där vi valt att anta en abduktiv ansats. Den empiriska datan utgörs av intervjuer med personer med spetskompetens inom CSR. Då studien riktar sig till den kinesiska marknaden genomfördes fyra av sex intervjuer i Shanghai, Kina. Slutsatser: Studien visar att det finns problem vilka är kopplade indirekt samt direkt till företags intressenter. Vidare visar studien att den identifierade problematiken kan i viss utsträckning överkommas genom att långsiktigt eftersträva delat värde för företagen och dess omgivning. / Research question: What problems do Swedish companies face when implementing CSR in their supply chain in China? How can Swedish companies work to overcome the identified problems when implementing CSR in China? Purpose: The purpose of this thesis is to identify what problems Swedish companies face when implementing CSR in China and how they can create a strategy to overcome these problems. Furthermore, the thesis aims to highlight which stakeholders contribute to the problem. Method: The thesis is based on a qualitative study which was based on semi-structured interviews with respondents with expertise in the chosen research field. Some of the interviews were carried out in Shanghai, China, considering the study is aimed at the Chinese market. Conclusion: The result of the study show that some of the identified problems are directly and indirectly linked with the companies stakeholders. Furthermore the study shows that the problems can be overcome by long term strategies in the form of shared value by the company and its environment.

<p>This study is an evaluation of the school Liljanskolan, which is a ”therapy-school” for children between the ages of seven and twelve with psychosocial problems. These problems can concern difficulties interacting with adults as well as children, acting out, difficulty concentrating and anxiety. Liljanskolan has a high number of professionals, both teachers and treaters, and few children. The aim of the study was to increase the understanding of how children that have attended Liljanskolan have progressed during their time at the school with focus on their behaviour in school, ability to interact with adults and children, anger management and self-confidence. This was carried out by sending out a questionnaire to parents that had their children registered at Liljanskolan between August 2002 and August 2004. Eighteen out of 23 parents filled out the questionnaire. Four out of these parents were also interviewed. The results show that a majority of the parents have experienced that their children have progressed favourably within all the areas. An analysis of the results through the attachment-theory and role-theory show that the children have developed a more secure attachment-behaviour and that both the children and their parents have been able to take on new more well-functioning roles.</p>

<p>Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.</p>

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.

This study is an evaluation of the school Liljanskolan, which is a ”therapy-school” for children between the ages of seven and twelve with psychosocial problems. These problems can concern difficulties interacting with adults as well as children, acting out, difficulty concentrating and anxiety. Liljanskolan has a high number of professionals, both teachers and treaters, and few children. The aim of the study was to increase the understanding of how children that have attended Liljanskolan have progressed during their time at the school with focus on their behaviour in school, ability to interact with adults and children, anger management and self-confidence. This was carried out by sending out a questionnaire to parents that had their children registered at Liljanskolan between August 2002 and August 2004. Eighteen out of 23 parents filled out the questionnaire. Four out of these parents were also interviewed. The results show that a majority of the parents have experienced that their children have progressed favourably within all the areas. An analysis of the results through the attachment-theory and role-theory show that the children have developed a more secure attachment-behaviour and that both the children and their parents have been able to take on new more well-functioning roles.