Med anledning av utbildningsdepartementets förslag att införa programmering som skolämne utfördes en undersökning för att avgöra vad elever och lärare i grundskolan anser om betydelsen av programmering i grundskolan (Utbildningsdepartementet, 2015). Avsikten med undersökningen är att visa om och i så fall hur elever får kunskap genom programmering samt vilken typ av kunskap som kan erhållas. Observationer och kunskapstester genomfördes med grundskoleelever i de tidigare årskurserna. Därtill genomfördes intervjuer med barn och lärare. Resultatet av undersökningen visade att elever och lärare är positivt inställda till programmering i skolan och till de webbaserade blockprogrammeringsprogrammen Code.org och Scratch. Lärare hävdande att programmering kan förbättra elevernas förmåga att kunna lösa vardagliga problem på olika konkreta sätt, en förmåga som sedan kan användas i framtida lärosituationer och i förlängningen även under yrkesutövning. Förskollärare som använder Blue-bot-programmering i sin verksamhet menar att Blue-bot-övningarna ökar barns kunskaper och förståelse i problemlösning.

Det har skett stora förändringar i skolkuratoryrket sedan den nya Skollagen (2010:800) infördes. Elevhälsan ska enligt lagen arbete förebyggande och främjande och stödja elevens utveckling mot målen. Syftet med studien är att presentera former för effektivare problemlösning i det skolsociala arbetet i grundskolan, med särskilt fokus på interaktionen mellan rektorn och skolkuratorn. De studier som finns visar att det finns en oklarhet kring skolkuratorns roll och dennes plats i skolans organisation (Isaksson, 2016). Likaså framgår att andra professioner gärna sätter agendan för vad skolkuratorn ska ha för arbetsuppgifter (Backlund, 2007). Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där åtta skolkuratorer som arbetar inom grundskolan intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. I studien beskrivs problemlösningskunskap utifrån flera discipliners perspektiv. De discipliner som använts för att förstå och tolka studiens resultat är socialt arbete, psykologi, filosofi och neurovetenskap. Sammanlagt har de skapat en generell problemlösningskunskap som tillsammans utgör den teoretiska ramen för den här studien. En tematisk analysmetod har strukturerats under fyra olika teamen och utifrån det har materialet sammanfattats. Den empiristyrda tematiska analysen har utgått ifrån mina frågeställningar, vilka är: Hur beskriver skolkuratorerna den nuvarande relationen med sin rektor? Hur beskriver skolkuratorerna en ideal relation med sin rektor? Vad har skolkuratorerna för åtgärdsförslag för att utveckla den nuvarande situationen? Vilka förslag är de mest populära? I resultaten har det framkommit att kvaliteten i skolkuratorernas upplevda relation med sin rektor är beroende av dennes erfarenhet i yrket samt graden av förtrogenhet med skolkuratorns kompetens. Det framgår även att skolkuratorerna önskar arbeta mer förebyggande och främjande än vad de gör nu samt att de efterlyser en högre grad av engagemang i elevhälsoarbetet från rektors sida. Vidare framgår att de efterlyser mer strukturerade uppföljningar av elevhälsoarbetet. Resultatet har tolkats som att rektorerna framförallt saknar en djupare medvetenhet om skolkuratorernas kompetens och acceptans för deras yrkesroll i grundskolans organisation. / There have been major changes in the school counselor profession since the new school law (2010:800) was introduced. In accordance with the law, pupil health shall work for prevention and promotion and support the student's progress towards the goals. The purpose of the study is to present forms for more efficient problem solving in the school's social work in primary school, with special focus on the interaction between the principal and the school counselor. Previous studies show that there is an uncertainty about the role of school counselors within the school organization (Isaksson, 2016). Likewise, other professions within the same organization set the agenda for the school counselor profession (Backlund, 2007). The study was conducted on a qualitative research perspective, where eight school counselors working in elementary school were interviewed based on semi structured interview method. The study describes problem-solving skills from the perspective of several disciplines. The disciplines used to understand and interpret the results are social work, psychology, philosophy and neuroscience. Together they have created a general problem solving knowledge and together they form the theoretical framework for this study. A thematic analysis method has been structured into four different teams, and from this, the data has been summarized. The empirical thematic analysis has been based on my questions. Which are: How do the school counselors describe the current relationship with their principal? How do the school counselors describe an ideal relationship with their principal? What do the school counselors propose to develop the current situation? What suggestions are the most popular? In the results, it has been found that the quality of the school counselor's experienced relationship with their principals depends on the principal’s experience in the profession and the degree of familiarity with the school counselor's skills. It also appears that the school counselors wish to work in a more preventive and promotive way than they do now, and that they call for a higher degree of commitment to student health work by the principal. Furthermore, they call for more structured follow-ups of student health work. The results, it has been interpreted, reflect the fact that the principals lack a deeper awareness of the school counselor’s competence and acceptance for their professional role in elementary school organization.

Problemlösning inom matematikundervisning är något som har blivit mer uppmärksammat under de senaste decennierna. Även i den svenska läroplanen för grundskolan har problemlösning fått en större plats och är en av de fem matematiska förmågor som elever ska få möjlighet att utveckla i skolan. I de svenska styrdokumenten läggs också fokus på kommunikation, där elever ska få möjlighet att samtala och resonera kring matematik. Detta kan ske genom att eleverna får arbeta tillsammans med sina klasskamrater i olika gruppkonstellationer. Arbete med problemlösning i grupp kan utformas på olika sätt och påverkar elevers matematiska kunskapsutveckling. I denna systematiska litteraturstudies resultat framkommer det tre övergripande teman, om hur problemlösning i grupp kan stödja elever i deras utveckling av deras matematiska förmågor; hur problemlösningen utformas, på längre och kortare sikt, tillgång till stödstrukturer och hjälpmedel och gruppsammansättningens påverkan. / Problem solving within mathematics teaching has been more highlighted during the last decades. In the Swedish curriculum for primary school problem solving has got a bigger role, being one of five mathematical competencies that students should be given the chance to develop during school. In the Swedish curriculum there is also a focus on communication and how students should get the opportunity to engage in conversations and to reason about mathematics. This can be brought out by letting the students work together with their classmates in different kinds of group constellations. Problem solving in groups can be designed in different ways and affects the development of students’ mathematical competencies. In this systematic literature study three general themes were discovered, on how problem solving in groups can support students in developing their mathematical competencies; how problem solving can be designed, under a longer or shorter period of time, access to supporting structures and tools and the group constellation’s affect.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ”vanlig” verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning. De Tänka-högtprotokoll som tas fram analyseras för att undersöka om det är möjligt att använda verbaliseringen som metod för att studera strategier hos personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ studie genomfördes med nio deltagare med lindrig utvecklingsstörning, tre kvinnor och sex män, i åldern 27-45. Deltagarna fick lösa en uppvärmningsuppgift, bestående av 13 bilder, och en huvuduppgift, bestående av 7 bildserier. Huvuduppgiften var att sätta ihop fyra till fem bilder till ett händelseförlopp och samtidigt verbalisera sina tankar. Analysen pekar på att metoden fungerar hos personer med lindrig utvecklingsstörning, då sex av deltagarna ligger på önskad verbaliseringsnivån, dvs. nivå 2. Vad gäller strategier finns indikationer på att några av deltagarna bryter ner det komplexa problemet till mindre delar för att hitta lösningen.

I have in this case study evaluated advantages and disadvantages with mob programming, at a IT-company called CGM (CompuGroup Medical LAB AB), in Borlänge, Sweden. Mob programming is new way to work with computer code creation or system maintenance. A group of developers works together to solve problems, like computer bugs. Only one person sits at the keyboard at one time. Like an evolution of pair programming. I have interviewed a selected number of staffs at CGM. What are the pros and cons with mob programming for information systems engineers? I have also conducted a test, with university students that study information systems science at Dalarna University. The students tested to solve a problem with mob programming, and then evaluated the test in a questionnaire. / Jag har i denna fallstudie utvärderat för- och nackdelar med mobprogrammering, vid företaget CGM (CompuGroup Medical LAB AB), Borlänge, Sverige. Mobprogrammering är ett nytt sätt att arbeta med systemutveckling där flera personer arbetar tillsammans i en för att lösa problem, som ex. buggar i datorprogram. Endast en person sitter vid tangentbordet åt gången. Det är en vidareutveckling av parprogrammering. I studien så jag intervjuat personal vid CGM. Vilka för- och nackdelar finns det med mobprogrammering för systemutvecklare? Jag har fått fram flertal fördelar samt nackdelar med mobprogrammering. Jag har även för att få fler synvinklar genomfört ett test med systemvetenskapsstudenter vid Högskolan Dalarna. Studenterna har testat mobprogrammering för att lösa ett problem och analyserade sedan testet med frågeformulär.

I den här litteraturstudien var syftet att undersöka hur lärare undervisar för att eleverna ska utveckla en godproblemlösningsförmåga inom matematik. Fokus i studien var på elever i de tidiga skolåren. Data har samlats in genommanuell sökning samt genom databaserna ERIC, UniSearch och ArtikelSök. Resultatet visade att det finns flera faktorer iundervisningen som påverkar hur väl elevers problemlösningsförmåga utvecklas. Valet av undervisningsmetod, valet avlösningsstrategier som undervisas samt hur väl läraren anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar är faktorersom påverkar hur väl elevernas problemlösningsförmåga utvecklas.

Det här är en systematisk litteraturstudie som belyser förhållandet mellan de tre begreppen entreprenöriellt förhållningssätt, problemlösning i matematik och djupinlärning i matematik. Resultatet består av två metaanalyser som behandlar begreppens likheter och skillnader men också dess samband till olika teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det finns starka samband mellan vissa entreprenöriella förmågor och problemlösning i matematik. Dock kan det finnas ett behov av att införa vissa entreprenöriella aspekter, som ansvar, engagemang och komplexitet, i undervisning i syfte att hjälpa eleverna att uppnå en djupinlärning i matematik. Resultatet visar också att undervisningsproblem ofta uppstår genom en sambandsbrist mellan lärare och elev. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån perspektivet att världen snabbt förändras och innehåller en allt större komplexitet vilket leder till ett behov av att förbereda eleverna matematiskt inför denna allt mer komplexa värld.

The purpose of this project was to investigate whether it was possible to develop a type of application, where users would solve chess problems. The main goal of the project was that there would exist an functional application after the study has ended with which users could solve chess problems on a computer. One subgoal of the project was to create corresponding application for mobile phones. The study was limited to require users to have at least Internet Explorer 9 +. For other browsers, there were no corresponding limitations. The study did not investigated which programming language that really would be best suited for this kind of project. The project was developed in JavaScript and HTML. After completing the study, it was found that such an application could be created. The application has been tested on standard computer with different screen resolutions, and on mobile phones which use Android. On these, it was found that there were no problems with the appearance or functionality. Keywords: JavaScript, HTML, chess, problem solving

Denna studie undersöker hur lärares återkoppling kan bidra till att elever för kreativa matematiska resonemang. Fokus för studien var att undersöka hur lärare kan ge processinriktad återkoppling samt en kombinerad återkoppling på både uppgift- och processnivå som bidrar till att elever i årskurs 2 för kreativa matematiska resonemang. Sammanlagt fick fem elevpar och två grupper om tre elever arbeta med problemlösningsuppgifter där de utifrån behov fick återkoppling på processnivå och/eller uppgiftsnivå. Efter genomförandet av undersökningen analyserades vilken typ av återkoppling som tillämpades samt vilket resonemang det bidrog till hos eleverna. Resultatet visade att samtliga elevpar hade förmågan att själva påbörja ett kreativt matematiskt resonemang genom att själva skapa en lösningsmetod. Resultatet visade även att återkoppling på processnivå bidrog till att eleverna utvecklade sitt kreativa matematiska resonemang genom att själva motivera och argumentera för sitt strategival och lösningsförslag. Återkopplingen bidrog även till att eleverna förde kreativa matematiska resonemang vid de tillfällen som undersökaren gav en kombinerad form av återkoppling på både process- och uppgiftsnivå. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbete med problemlösning, på lågstadiet, kan inverka på elevers motivation till att lära matematik. Denna studie undersöker hur lärare uppfattar och ser på hur elevers motivation till att lära matematik påverkas genom arbete med problemlösning.Som datainsamlingsmetod valdes kvalitativa intervjuer vilket skedde genom ett fysiskt möte eller via telefon, där ljudupptagningar användes. Motivationsteorierna tron på sin egen kapacitet och målorienteringsteorin användes för att konstruera intervjufrågor samt som analysverktyg. Även Skolverkets kvalitetsgranskning ”Lusten att lära-med fokus på matematik” användes som ett verktyg för att skapa intervjufrågor samt till att analysera resultatet. Urvalet i studien utgjordes av verksamma lärare på lågstadiet.I bearbetning av resultatet framkommer att arbete med problemlösning påverkar elevers motivation till att lära matematik, både positivt och negativt. I resultatet visas även hur elevers motivation påverkas av arbete med problemlösning och varför. / The purpose with this research study is to investigate how work with problem solving, in primary school, can impact on pupil’s motivation to learn mathematics. This study investigates how teachers perceive and their views on how pupil’s motivation to learn mathematics, effects by work with problem solving. As data collection method, elected qualitative interviews, which was performed by a physically meeting or by telephone, where phonogram was used. To create the questions in the interview and as a tool to analyse is the theory The believe in your capacity and The achievement goal theory. Even Skolverkets quality control “Lusten att lära-med fokus på matematik” were used as a tool to create the questions in the interview and to analyse the result. The selection that was made was to only interview active teachers in primary school.In the processing of the results reveals that work with problem solving effects pupils’ motivation to learn mathematics, positively and negatively. It also reveals how work with problem solving affect pupils motivation to learn mathematics and why.