Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande. Det som hindrade förståelsen dem emellan var främst brist på aktivt lyssnande från båda parter. Vidare forskning uppmuntras kring vikten av den professionella samtalsledarens sociala kompetens, kompensation mellan olika egenskaper och huruvida det spelar roll för förståelsen i samtalet. The purpose of this research was to study the factors that contribute to equal understanding between the counsellor and applicant in a career counselling session. To get a deeper knowledge of the interaction in a session a qualitative method was used in the research. Recordings of different guidance counselling conversations were analyzed and interpreted. The results do not only confirm earlier research, it also shows the importance of the counsellors´ social skills as a contributing factor of understanding. The conclusion that could be drawn of the results was that active listening, acknowledgement in various ways and counsellor attitude where the most contributing factors to understanding. The factors that prevented understanding were primarily lack of listening from both parts. Further research about the importance of the counsellor´s social skills is encouraged, whether it is relevant for the comprehension in the conversation or not.

Studiens syfte var att undersöka om förutsättningar för empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer för att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / speciallärare (n=50) fick se filmer och besvara frågeformulär baserade på IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hjälp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medkänsla. Affektiva och kognitiva empatiprocesser visade sig samverka. I en vardaglig behandlings- situation tycks situationsfaktorer ge det största bidraget till utfallet.Slutsatserna som dras är att det inte enbart handlar om att en enskild person är mer eller mindre empatisk utan om vad som händer under påverkan av den aktuella kontexten. Det är också viktigt att använda pedagogiska metoder som inte enbart använder kognitiva processer utan även integrerar icke-verbala och emotionella komponenter om man vill påverka empatiska processer.Mer forskning behövs om hur grupp- och situationsfaktorer påverkar empati.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare upplever sina yrkesroller och sitt samarbete emellan varandra i förskolan. Vi använder en kvalitativ metod i vår studie, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Studien visar att förskollärarna anser att de har större ansvar jämfört med barnskötare, att båda har viktiga roller i arbetslaget, samt att de är medvetna om att samarbetet mellan dem är viktigt och nödvändigt för verksamheten. Resultat visar även att barnskötarna upplever att de har samma arbetsuppgifter som förskollärarna har, trots att förskollärarna har mer ansvarsområden inom förskolans uppdrag. En slutsats av studien är att båda yrkesgrupperna anser att grundläggande för ett bra samarbete i arbetslag är ett professionellt förhållningssätt, såväl som att kompetensskillnader mellan personalen betraktas som positiva redskap inom arbetslaget. Utifrån de tre dimensionerna pedagogisk kompetens, ämneskompetens och didaktisk kompetens framstår det som att förskollärare har en högre ämneskompetens och didaktisk kompetens. Samtidigt upplever båda yrkesgrupperna att de kompletterar varandras kompetenser till ett bra gemensamt arbete.

The aim of the research is to highlight the nurse's experience of empathy in professional practice. A qualitative approach with ten interviews as a method was used to answer the purpose. Eight women and two men were interviewed with a professional experience of an average of 31 months. After compiling the result from a qualitative manifest content analysis the nurse's experience of empathy was divided into knowledge-based empathy and emotional empathy. In knowledge-based empathy the nurse shows empathy through humanity and by communicating empathy to the patient and relatives. Knowledge-based empathy is based on the fact that the nurse differs from being a private person in relation to being a professional person. Emotional empathy appears when a patient or relative expresses emotions or when personal experience is experienced in the context. The empathetic ability is negatively affected by time shortages and stress at the workplace. Feeling empathy for all patients is not possible, on the other hand similar experiences give an increased sense of empathy. It is important that there is an intellectual ability to use empathy. Empathy is an important competence in nursing to achieve a good healthcare relationship and is a part of the nurse's profession. The nurse may suffer from compassion fatigue, which is an emotional stress for the nurse in nursing care. Compassion fatigue can affect the nurse's ability to be empathetic in the care relationship with the patient.

Syftet med studien är att öka kunskap och förståelse för hur personal på kvinnojourer arbetar medsocialpedagogiska frågor. Dessa frågor berör professionalitet, närhet och distans med våldsutsattakvinnor. Detta framförallt för att lyfta hur viktigt det är att arbeta med utsatta kvinnor.Frågeställningar lyder; Hur hanterar personalen på en kvinnojour sina egna känslor ochupplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor ? och Hur uppfattar personal på en kvinnojour att ettprofessionellt förhållningssätt i arbetet med utsatta kvinnor kan upprätthållas? . Metodologiskutgångspunkt i studien är kvalitativ ansats och inslag av hermeneutiskt perspektiv somtolkningslära. Genom kvalitativ forskningsansats har semistrukturerade intervjuer utförts medpersoner som arbetar på kvinnojouren. Resultatet har analyserats utifrån emotionssociologisktperspektiv och Hochschilds teori med inslag av socialpedagogiska förhållningssätt. Resultatetpåvisar hur personal på kvinnojour förhåller sig i arbetet på kvinnojouren. Men framförallt viktenav att arbeta professionellt genom att förhålla sig till närhet och distans mellan personal och utsattakvinnor. En slutsats som studien har visat är att en för nära relation till de utsatta kvinnorna kaninnebära att man tar med sig arbetet hem, men att personal på kvinnojour har olika sätt att hanterakänslor i mötet med utsatta kvinnor.

Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev.10) betonar hur viktigt mötet är mellan förälder och pedagog på förskolan. Samtidigt belyser Tallberg Broman hur förskollärarna anser sig ha en förhållandevis liten kompetens inom detta område jämfört med andra. Kraven på pedagogerna i förskolan har förändrats mycket under senare tid, något som lett till ett socialt utvidgat uppdrag vilket innefattar en stor komplexitet. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har kring mötet med föräldern i förskolan. Vi vill även synliggöra om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt beroende på vilket område de är verksamma i. Vi har talat med pedagogerna om deras förhållningssätt i mötet med föräldern, om de har samma bemötande mot alla föräldrar i förskolan och vilka uppfattningar de har kring utvecklingen av kompetensen som krävs i mötet med föräldern. Teorier om kommunikation, samspel och kunskap samt redskap för samverkan presenteras för att få en djupare förståelse kring det syfte och frågeställningar vi ställt upp. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där vi använt oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod och där det empiriska materialet varit utgångspunkten. Resultatet visar på hur en god och väl fungerande kommunikation är en förutsättning för att mötet med föräldern skall fungera. Förståelse och empati är viktiga grundstenar i den relation som byggs upp mellan förälder och pedagog. Resultatet visar även på hur pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt beroende på vilket område de arbetar i och att det främst är erfarenhet och reflektion med kollegor som utvecklat deras kompetens i mötet med föräldern. Utifrån pedagogernas uppfattningar, ser vi att mer reflektion och diskussion bör äga rum på förskolan kring förhållningssätt mot föräldern, i synnerhet i resurssvaga områden. Pedagogens roll i mötet med föräldern bör uppmärksammas i större utsträckning och mer resurser bör läggas på kompetensutveckling inom detta.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Svenskt intensivvårdsregister är förflyttningar av patienter en risk, särskilt hög säkerhetsrisk har de som flyttas från en intensivvårdsavdelning till allmän avdelning. Då det stora gapet i vårdnivå kan leda till komplikationer och risk för återinskrivningar är utskrivningsprocess från en intensivvårdsavdelning ofta komplicerad och underskattad. Intensivvårdsavdelningen i Malmö beslöt sig för att genom ett förbättringsarbete förändra sin utskrivningsprocess.   Syfte: Syftet med detta förbättringsarbete är att skapa förutsättningar för en optimal överflyttning från intensiven till allmän vårdavdelning.   Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka de olika mikrosystemens medarbetares erfarenheter av förbättringsprojektet med den nya rollen samvårdsjuksköterska.   Metod: Metoden för förbättringsarbetet var Nolans förbättringsmodell                Studien var en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet nådde inte upp i önskvärda mätvärdena återinskrivning, nattliga utskrivningar och en ökning av utskrivningar innan klockan tolv uteblev. Fler patienter skrevs ut med genomgången checklista och en samvårdssjuksköterska som stödde processen före, efter och under överflyttning. Studien visade att erfarenheterna av samvårdssjuksköterskan var hens professionella förhållningssätt som visades genom hennes yrkesskicklighet, förmåga till lärande och delaktighet   Slutsats: Förbättringsprojektets huvudsakliga syfte att skapa optimala förutsättningar för en säker patientflytt från intensiven till en allmän avdelning kan ses som delvis uppfyllt, samvårdssjuksköterskan stärker processen före, under och efter överflyttningen. / Summary From the ICU to a general ward- Employees experience off a liason nurse function associated with an improvement work for creating patient secured transmissions   Background: Displacement of patients is, according to Swedish intensive care register, a risk – a particularly high security risk for those who move from an intensive care unit to a general ward. Since the great gap in level of care can lead to complications and risk of reentry, the discharge process from an ICU is often complicated and underestimated. ICU in Malmö decided to, through an improvement procedure, change their discharge process.   Purpose: The purpose of this improvement is to create conditions for an ideal transfer from ICU to general wards.   The purpose of the study of the improvement is to investigate the different micro systems’ coworkers’ experience of the improvement procedure as in the new role of being a liaison.   Method:  The Method used in the improvement procedure is Nolan’s improvement model. The study is a case study with qualitative contain analysis.   Results: The improvement procedure did not reach desirable readings – reduction of reentries, nocturnal discharges and an increase of discharges before twelve o’clock failed to appear.   Additional patients were discharged with accomplished checklists together with a liaison who supported the process, before, after and during the transfer.   The study showed that the experience of the liaison was his/her professionalism, ability of learning and participation.   Conclusion: The improvement procedure’s main cause to create ideal conditions for a secure displacement of patients from ICU to general wards is partly accomplished; the liaison reinforces the process before, after and during the transfer.

I egenskap av speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling har vi ett särskilt ansvar när det gäller elevers läs- och skrivförmåga eftersom merparten av uppgifterna i skolan kräver en åldersadekvat läs- och skrivförmåga. När vi som speciallärare möter elever med långvariga svårigheter inom läs- och skrivområdet med en icke kontinuerlig skolnärvaro kan det vara svårt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sätta in effektiva åtgärder.   Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgångsfaktorer som har positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter och deras skolnärvaro utifrån ett professionellt bemötande. Därför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallärare i två olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med låg skolnärvaro och läs- och skrivsvårigheter.   Slutsatsen utifrån intervjuerna är samlade under rubrikerna professionellt förhållningssätt, läs- och skrivsvårigheter och låg skolnärvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgångsfaktorer i syfte att öka skolnärvaron. Gällande det professionella förhållningssättet är ett kontinuerligt och professionellt bemötande av engagerade, lyhörda och uppmärksamma pedagoger ett vinnande koncept. Vår studie visar också värdet av kartläggning kring elever för att sätta in rätt åtgärder och utvärdera dessa så att de är ändamålsenliga. Organisationen kring eleverna och att de upplevs inkluderade, känner delaktighet och har stöd är en nyckeln till att öka skolnärvaron.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård. Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt. Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt. Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.

Introduktion: Den perioperativa sjuksköterskan har en viktig roll i den perioperativa miljön, där hon med rätt fingertoppskänsla ska förhålla sig empatisk och se patienten som en individ genom att bevara patientens värdighet, autonomi och integritet. Som blivande operationssjuksköterskor har vi blivit medvetna om att arbetet i den perioperativa vården bedrivs med hög produktion och kostnadseffektivt tänkande. Vi har därför intresserat oss för att undersöka hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar patientens värdighet i den högteknologiska miljön. Syftet: Att få en ökad förståelse om hur den perioperativa sjuksköterskan bevarar värdigheten hos patienten i den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ induktiv empirisk forskningsmetod. Öppna frågor ställdes enskilt till 14 frivilliga perioperativa sjuksköterskor vid tre olika sjukhus i Sverige. Resultat: Efter en kvalitativ innehållsanalys blev två kategorier synliga i resultatet: Perioperativa sjuksköterskans handlande för att bevara värdigheten för patienten och När patienten inte sätts i fokus. För de två kategorierna blev dessutom åtta subkategorier synliga.  Den perioperativa sjuksköterskans egenskaper och professionella förhållningssätt är av stor betydelse för att värdigheten ska bevaras i den perioperativa miljön. Genom att föra en dialog med patienten skapas trygghet och förtroende. Teamet arbetar för att vården ska bli värdig och patientsäker. Om en oetisk handling uppkommer är det av vikt att den perioperativa sjuksköterskan står upp för sin patient och vågar konfrontera. Konklusion: Via intervjuer i denna studie framkom hur den perioperativa sjuksköterskans handlande bevarar patientens värdighet i den perioperativa vården samt hur hon använder sitt professionella förhållningssätt då patienten inte sätts i fokus. / Introduction: The perioperative nurse has an important role in the perioperative environment, where she with the right sensitivity should act empathetic and see the patient as an individual by keeping the patient's dignity, autonomy and integrity. As future theatre nurses we have become aware of that the work in the perioperative care is conducted with high production and a cost effective way of thinking. Therefore, we found it interesting to investigate how the perioperative nurse keeps the patient's dignity in the high technology environment. Aim: To achieve an increased understanding of how the perioperative nurse keeps the dignity of the patient in the perioperative care. Method: A qualitative inductive empirical research method. Open questions were asked individually to 14 voluntary perioperative nurses at three different hospitals in Sweden. Results: After a qualitative analysis of the content, two categories became visible in the results: The act of the perioperative nurse to keep the dignity of the patient and When the focus is not on the patient. For the two categories, also eight subcategories became visible. The characteristics and professional way to act of the perioperative nurse are of great importance for keeping the dignity in the perioperative environment. By having a dialouge with the patient a sense of safety and confidence is created. The team work towards a dignified and secure care for the patient. If an unethical act occurs it is of great importance that the perioperative nurse stands up for the patient and dares to take the confrontation. Conclusion: Interviews in this study showed how the acts of the perioperative nurse keep the dignity of the patient in the perioperative care and how she uses her professional approach when the focus is not on the patient.