Vi studerar ett samverkansprojekt som kännetecknas av hög personalomsättning. Vi undersöker hur medarbetare som valt att lämna samverkansprojektet upplevde sin psykosociala arbetsmiljö i samverkansprojektet. Dessutom undersöker vi utifrån medarbetares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, vad som fick dem att lämna samverkansprojektet. Med psykosocial arbetsmiljö i denna studie avses administration, projektledare och roller. Vi gjorde en kvalitativ studie där semistrukturerarde intervjuer användes som forskningsmetod samt tillämpades induktiv ansats. Teoretiska utgångspunkter som tillämpades var: psykosocial arbetsmiljö, ledarstilar, roller,arbetstillfredsställelse, motivation och förväntan. Studien visar att administrationen tog tid av intervjupersonernas arbete och för två intervjupersoner ledde administrationen till stress. Fyra intervjupersoner valde att lämna samverkansprojektet på grund av missnöjdhet med projektledaren, medan en av dessa gjorde det även för att hen hade en förväntad nytta av framtida arbete. Tre intervjupersoner lämnade samverkansprojektet eftersom de var missnöjda med rollen, och en av dessa gjorde det även för att hen var missnöjd med administrationen. Två av dessa tre intervjupersoner slutade även för att de hade ingen förväntad nytta av sitt nuvarande arbete. Enintervjuperson lämnade samverkansprojektet för att hen var trött på sin roll samt att det fanns en förväntad nytta av framtida arbete. / We study a collaborative project that is characterised with high employee turnover. We are examining how employees that had chosen to leave the collaborative project are experiencing their psychosocial work environment. Furthermore, we explore on the basis of the employees experiences of their psychosocial work environment, what made them leave the collaborative project. With psychosocial work environment in this study it is referred to as administration, projectleader and roles. We conducted a qualitative study where semistructured interviews was used as research method and inductive approach was applied. Theoretical starting points that were used was: psychosocial work environment, leadership styles, roles, job satisfaction, motivation and expectancy. The study shows that administration took time from the interviewpersons work and fortwo interviewpersons the administration led to stress. Four interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because of their dissatisfaction with their projectleader, and one of them also because of an expected benefit from a future job. Three interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because they were dissatisfied with their role, and one of them did it also because the interviewperson was dissatisfied with the administration. Two out of these three interviewpersons also quit because they had no expected benefit from their current jobs. One interviewperson left the collaborative project because this person was tired of the role and had an expected benefit from a future job.

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur technostress yttrar sig hos projekt- och produktionsledare inom olika områden i mediebranschen. Detta genom att undersöka vilka technostress creators (techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty) som påverkar denna yrkesgrupp, samt hur anställda hantera dessa. I genomförandet av studien har två kvalitativa- och en kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa datainsamlingen utgjordes av en fokusgruppsdiskussion samt enskilda intervjuer med projekt- och produktionsledare verksamma i Malmö. Den kvantitativa undersökningen gjordes i form av en enkät som skickades både till projekt- ochproduktionsledare inom mediebranschen i Malmö, samt till Nätverket Pirayas medlemmar.Studien visar att projekt- och produktionsledare inom mediebranschen framförallt upplevertechno-overload samt techno-invasion. Insamlade data tyder också på att den medieteknik som främst ligger till grund för detta är e-post och mobiltelefoner. Tillsammans möjliggör de en hög arbetsbelastning som informanterna och respondenterna upplever som svår att hinna med under kontorstid. Därtill innebär medieteknikens mobilitet – och därmed arbetets tillgänglighet utanför kontoret – att informanterna och respondenterna tidvis har svårt att hålla isär arbetsliv och privatliv. Utlåtande från informanterna och respondenterna tyder emellertid på att förekomsten av techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty är låg hos projekt- och produktionsledare inom mediebranschen. / This study aims to examine whether project- and production managers within different areas of the media industry experience technostress due to any of the five technostress creators:techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity and techno-uncertainty. Furthermore, the study examines how employees handle the effects of these. In the study, both qualitative and quantitative methods have been applied. The qualitative data collection includes a focus group discussion as well as individual interviews with project- and production managers operating in Malmö. The quantitative data collection was conducted in the form of a survey sent to both project- and production managers in the media industry in Malmö and to Nätverket Piraya’s members. The results show that project- and production managers in the media industry mostly experience techno-overload and techno-invasion. The collected data indicate that information communication technologies (ICT) such as email and mobile phones are the main reason for this. Together, they enable a workload that is difficult for the respondents to keep up with and finish during office hours. The mobility of these ICT’s also allows the respondents to work outside the office, making it difficult for many to separate work and personal life. The study also shows that the presence of techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty is low among the respondents.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

Många sammanslagningar av myndigheter har skett utifrån beslut av regeringen. Anledningarna till dessa har skiftat, men några vanliga anledningar har varit att öka effektiviteten, förbättra styrningen, öka flexibilitet osv. Syftet med studien var att ta reda på hur projektledarna till sammanslagningsprojekt upplevde processen. 10 projektledare intervjuades och insamlade data tematiserades. Resultaten visade att de flesta projekt initierats av ett regeringsbeslut om att slå ihop myndigheter, i många fall sökte personalen tjänster i den nya myndigheten, i andra fall var personalen garanterade en tjänst i den nya myndigheten. Det fanns en generell förväntan inför sammanslagningen, ledarskapet påverkade processen och det fanns kulturella skillnader i de olika myndigheterna. Resultaten diskuterades med utgångpunkt i olika teorier kring grupprocesser, motivation, delaktighet och ledarskap. Det saknas ytterligare forskning, speciellt longitudinella studier, för att få svar på hur medarbetarnas mognad och motivation påverkats under tiden och några år efter att projektet sammanslagningar genomförts. / Several mergers of state-run agencies were the result of government decisions. The reasons for these have shifted, but some common reasons identified have been to improve efficiency, exercise better governance and increase flexibility. The purpose of this research is to examine how the project managers challenged the process of the mergers. 10 project managers were interviewed, and the collected data was categorized into separate themes. The results showed that most projects were initiated by a government decision to merge these state-run agencies. Furthermore, in many cases staff sought new career opportunities in the amalgamated agency. In some cases, staff were even guaranteed a position in the amalgamated agency. It was revealed that there was a general expectation for the merger, leadership affected the process and there were challenges marrying the differences in culture between the agencies. The results are discussed with the starting with the different theories about group processes, then onto motivations, participation and lastly leadership. It is clear there is a lack of research in the mergers of state-run agencies, especially longitudinal studies to find out how employees' maturity and motivation were affected throughout the process, and a lack of post-mortem review in the years following the project completion.

Artificiell intelligens(AI) är en bred term som består av flera delområden av datorer och system. Dessa datorer och system skapar algoritmer för att utföra uppgifter som annars kräver någon form av mänskligt intellekt och tänkande. Sedan AI:s tillkomst har teknik inom AI ökat i användning och tillämpning, exempelvis genom att automatisera repetitiva uppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka IT-projektledares inställning och tankar om artificiell intelligens i projektarbetet för att vidare undersöka om projektledning är ett passande applikationsområde för AI. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla empiri gällande projektledarens arbetssätt och inställning kring AI. Denna empiri har analyserats gentemot samlad teori i en tematisk analys. Resultatet från den tematiska analysen tyder på att AI kan appliceras för att stötta projektledararbetet genom att automatisera det administrativa arbetet. Av det administrativa arbetet är det främst projektuppföljning och estimeringar som ska automatiseras för att stötta projektledare, då dessa är tidskrävande uppgifter. AI kan även appliceras för att underlätta beslutsfattandeprocessen för projektledare, genom att generera data från tidigare projekt. Resultatet visar även att projektledare ställer sig positivt till artificiell intelligens i relation till deras arbete. Projektledare anser dock att mänskliga aspekter är en viktig del av projektledning, och att projektledarrollen därmed inte bör bytas ut mot AI. Alternativt föredrar projektledare ett samarbete mellan maskin och människa där ledningen och den mänskliga kontakten uteslutande sköts av projektledaren, medan det administrativa arbetet utförs av en AI.

Att vara projektledare inom ett produktutvecklingsföretag kräver effektiv kommunikation mellan projektledare och projektdeltagare. Kommunikation kan vara utmanande och olika kommunikationskanaler kan användas för att nå fram med budskap. Effektiv kommunikation är viktigt för att uppnå projektmål och ineffektiv kommunikation kan leda till bristande samarbete och risker för ett misslyckat projekt. Forskning visar att lyckad projektdeltagarhantering kan öka chansen att lyckas med ett projekt. Kommunikationsutmaningar uppstår idag på grund av organisatoriska och kulturella skillnader samt fysiskt avstånd mellan projektdeltagare och språkskillnader mellan avdelningar. Syftet med rapporten är att studera vilka former av kommunikation en projektledare använder sig av till projektdeltagarna. Syftet bryts ner i frågeställningar som berör vilka olika tillvägagångssätt en projektledare kommunicerar på och vilka faktorer som avgör vilket tillvägagångssätt som ska användas. I litteraturstudien studeras vad god kommunikation innebär, hur man uppnår god kommunikation och vad det får för konsekvenser med bra respektive dålig kommunikation samt olika kommunikationsmetoder och former. För att undersöka teorin i praktiken utfördes en empirisk studie. Den empiriska studien utgår från intervjuer med sju projektledare med diverse erfarenheter från fem olika företag inom produktutveckling. Resultatet visar att i praktiken fungerar kommunikation, i princip, som i teorin. Många av projektledarna har tydliga kommunikationsstrategier men upplever ändå svårigheter i att nå ut till alla involverade. En väsentlig del i kommunikationen handlar om att visuellt kunna presentera det som ska kommuniceras. Det är fördelaktigt att alla projektdeltagare befinner sig på samma geografiska plats för att underhålla den informella kommunikationen och för att skapa en gynnsam arbetsmiljö. Kommunikation mellan projektdeltagare innefattar många faktorer men främst personliga egenskaper hos projektledaren, möjlighet till fysiska möten och tydliga ramar för kommunikation. Det finns inte något tydligt mått på god kommunikation och inte heller en standardiserad strategi att använda sig av för att försäkra sig om allas förståelse. / Being a project manager in product development requires effective communication between the project manager and project participants. Communication can be challenging, and various communication channels can be used to convey the message. Good communication is important to achieve project goals and ineffective communication can lead to poor collaboration and risks of project failure. Research shows that successful project participant management can increase the chance of project success. Communication challenges arise today due to organizational and cultural differences as well as physical distance and language barriers between project participants. The purpose of the report is to study what forms of communication a project manager uses to communicate with project participants. The purpose is divided into questions that address the different approaches a project manager uses to communicate and what factors determine which approach to use. The literature review examines what good communication entails, how to achieve it and the consequences of good and poor communication as well as different communication methods and forms. An empirical study was conducted to investigate the theory in practice. The empirical study is based on seven project managers who were interviewed, from five different companies in product development, with various experiences. The result shows that in practice, communication basically works as in theory. Almost all project managers that were interviewed have clear communication strategies, but still experience difficulties in reaching all stakeholders. A significant part of communication is about being able to visually present what needs to be communicated. It is advantageous for all project participants to be in the same geographical location to maintain informal communication and to create a favorable working environment. One conclusion that can be drawn from the study is that communication is one of the key factors for a successful project, but not solely. Communication among project participants involves many factors but primarily the personal qualities of the project manager, the opportunity for physical meetings and clear communication frameworks, making it a subjective concept. Another conclusion is that there is no clear measure of good communication nor a standardized strategy to use to ensure everyone’s understanding.

This study investigates what success factors does a Program need to have in order for it to succeed in the nuclear industry. The study is conducted at the Forsmark nuclear power plant in the municipality of Östhammar, where the company currently performs most of its maintenance, facility renewal, renewal portfolio and individual projects. Given that Forsmark´s project portfolio includes many diverse projects, there is an exploration of the possibility of incorporating projects with similar characteristics and common goal into a program. Programs are defined as a group of related projects that are managed in a coordinated manner to gain benefits and control that are not available by managing them individually. The purpose of the Program is not only to reduce the number of individual projects but also to unify them under a single steering group, program manager, projects manager, resources, finances, and a shared work plan. This is aimed at executing these projects more efficiently. Therefore, this research aims to examine the potential challenges and factors associated with managing a nuclear power project within a unified program. The study evaluates “Project” and “Program” to provide beneficial recommendations to both Forsmarks Kraftgrupp AB and the nuclear industry in Sweden on the optimal organization of their renewal protocols, throughout the continued lifespan of the facilities. There are valuable insights, experiences and perspectives that need to be emphasized to offer recommendations to Forsmark and the nuclear industry.  In this study, a qualitative research method was employed to gain deeper understanding of how Forsmark approaches individual projects and programs. The study included interviews with seven individuals, five of whom work within Forsmark, one from the Ringhals nuclear power plant, and one with extensive experience in project and program management. Secondary data for this study was collected from literature on project and program management, along with scientific articles that delve into the subject. The study emphasizes the importance of understanding the concept of program and program management, as well as the expectations, requirements and challenges associated with their implementation. Furthermore, it shows the significance of an understanding of portfolio management within the organization for better oversight of individual projects and programs. Additionally, the study emphasizes the importance of adopting one or more global recognized standards, such as PMI (Project Management Institute) and MSP (Managing Successful Programs).

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.

Sedan behovet av att skaffa sig konkurrensfördelar uppstod har organisationer utvecklat mer flexibla organisationsformer. Projektkontor är ett sådant exempel. De är komplexa så till vida att de kan organiseras på olika sätt, på olika organisatoriska nivåer och inrymma ett spektrum av funktioner. Projektkontor har historiskt etablerats utan att inventera organisationens behov. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka medarbetares upplevelser av behov av stöd i sin projektledarroll. Detta för att göra det möjligt att ta fram förslag på funktioner som bör inkluderas vid etablering av ett stödjande projektkontor inom den undersökta organisationen. Åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts och data har bearbetats genom tematisk analys. Detta resulterade i fyra teman som beskriver projektledarnas upplevelser av behov av stöd: förankring från början till slut, ökad projektmognad inom organisationen, bollplank som är tillgängligt efter projektledarens behov samt initialt stöd via personliga möten. Studiens fyra teman diskuterades sedan utifrån Hobbs och Aubrys modell från 2007, med 27 projektkontorsfunktioner indelade i fem funktionsgrupper. Detta ledde fram till ett antal konkreta förslag kring stödfunktioner som bör inkluderas vid etablering av projektkontor inom den studerade organisationen. / Since the need to gain competitive advantage, organizations have developed more flexible organizational forms. Project management offices are such an example. They are complex to the extent that they can be organized in different ways, at different organizational levels and contain a spectrum of functions. Project management offices have, historically, been established without inventing the organization’s needs. The purpose of this thesis has been to investigate employee perceived needs for support in their project management role. This is to enable proposals for functions that should be included when establishing a supporting project management office within the studied organization. Eight semi-structured interviews have been conducted and data has been processed through thematic analysis. This resulted in four themes that describe the perceived needs of project managers: anchoring from start to finish, increased project maturity within the organization, coach available according to project manager’s needs and initial support through personal meetings. The four themes of the study were then discussed based on the model of Hobbs and Aubry from 2007, containing 27 project office functions, divided into five groups of functions. This lead to a number of concrete suggestions on support functions that should be included when establishing a project management office within the studied organization.

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras. Till följd av detta identifierade vi istället egenskaperna som faktorer vilka medarbetarna hävdade vara av vikt vid skapandet av ett förtroende. Dessa kategorier var; konsekvent beteende, integritet, delegering, kommunikation, visande av intresse och kunskap och kompetens.Resultatet pekar på att förtroende för en projektledare skapas utifrån individuella behov och värderingar. Samtidigt kunde vissa faktorer urskiljas som mer primära än andra, vilket bidrog till att dessa delades upp i två kategorier, hårda faktorer (primära) och mjuka faktorer (sekundära). Ytterligare slutsats blev att förtroende skapar både möjligheter och hinder i en temporär organisation vilket är en intressant aspekt att forska vidare kring. För vidare forskning är det även intressant att studera mer ingående kring hur man skapar ett initialt förtroende i temporära organisationer men även att man fördjupar sin kunskap kring temporära organisationer och dess speciella utformning och krav.