I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential

Nora Koubová, Dětský koutek na Filozofické fakultě UK v Praze 1 Abstract: Koubová, Nora. Crèche at the Faculty of Arts CU in Prague. Prague: Faculty of Arts Charles University, 2014. Number of pages 79. Dissertation. The translated dissertation "Crèche at the Faculty of Arts CU in Pragueˮ discusses the establishment of a "co-operative model of a crèche care centre", with regards to the currently popular topic about the co-ordination of professional life and personal life (work-life balance). In the first part, the dissertation discusses the theoretical level of considered issues, includes overview and basic interpretation of legal framework, describes pre-school children care system and considers pre-school children care at universities. Also, it considers the corporate social responsibility of businesses and contemporary conditions and practices in the Czech Republic. Furthermore, the second part of the dissertation, with regards to the existing example of the "co-operative model of a crèche" at the Faculty of Arts, Charles University in Prague, aims to provide a solution for the parents that oscillate between personal life and professional life, and not wanting to give up one on the detriment of the other. Moreover, the dissertation considers the useful suggestions and requirements of the facility's...

Ce mémoire porte sur l’implémentation des propositions relatives en français dans le réalisateur profond multilingue GenDR. Les réalisateurs de surface (SimpleNLG, JSReal ou RealPro) génèrent des propositions relatives, mais dans les réalisateurs profonds (MARQUIS, Forge ou GenDR) cette génération reste rudimentaire. Dans un corpus français de 21 461 phrases, 4505 contiennent une relative, soit environ une phrase sur cinq. Il s’agit donc d’un phénomène linguistique important que GenDR devrait couvrir. Notre cadre théorique est la théorie Sens-Texte. Les propositions relatives se situent au niveau de l’interface sémantique-syntaxe. Nous présentons une typologie des propositions relatives. Nous définissons la relative et elle est divisée en deux grandes catégories : directe et indirecte. La définition des pronoms relatifs se base sur Riegel et al. (2018). Nous avons utilisé GREW, afin d’analyser un corpus du français en SUD. Il y a plus de relatives directes (≈78 %) que d’indirectes (≈22 %). Les pronoms les plus fréquents sont qui (58,8 %), que (13,8%), dont (10,2%) et où (10%), enfin viennent préposition suivie de lequel (5,7%), préposition suivie de qui (0,7 %), lequel (0,4 %), préposition suivie de quoi (0,1 %). Le rôle syntaxique le plus fréquent du nom modifié est objet direct. Puis, nous avons implémenté dans GenDR les règles pour la relative directe, la relative indirecte, et les pronoms relatifs qui, que, dont, préposition suivie de qui et préposition suivie de lequel. Notre implémentation couvre les types de relatives les plus communs en français. Les phénomènes qui nous résistent sont la génération des pronoms lequel, préposition suivie de quoi, où et qui objet, le traitement des verbes modaux et la génération des phrases avec un verbe à l’infinitif après un verbe modal, le traitement des verbes supports et autres collocatifs. Notre implémentation traite le français, mais peut être facilement adaptée à d’autres langues. / This Master’s thesis is about the implementation of French relative clauses in the multilingual deep realizer GenDR. Surface realizers (SimpleNLG, JSReal or RealPro) generate relative clauses, but in deep realizers (MARQUIS, Forge or GenDR) their handling remains rudimentary. In a French corpus of 21,461 sentences, 4,505 contain a relative, i.e. about one in five sentences. Thus, it is a core linguistic phenomenon that should be handled by GenDR. Our theoretical framework is the Meaning-Text theory. Relative clause is relevant in the semantics-syntax interface. We offer a typology of relative clauses. The relative clause is defined, and it is divided into two main categories: direct and indirect. Our definition of relative pronouns is based on Riegel et al. (2018). We used GREW to analyze a French corpus in SUD. There are more direct (≈78%) than indirect (≈22%) relatives. The most frequent pronouns are qui (58.8%), que (13.8%), dont (10.2%) and où (10%), then a preposition followed by lequel (5.7%), a preposition followed by qui (0.7%), lequel (0.4%), and a preposition followed by quoi (0.1%). The most frequent function of the modified noun is direct object. We implemented in GenDR the rules for direct relative, indirect relative, and relative pronouns qui, que, dont, a preposition followed by qui, and a preposition followed by lequel. Our implementation covers the most common types of relatives. The phenomena that are not well handled by our rules are the generation of the pronouns lequel, a preposition followed by quoi, où and object qui, the treatment of modal verbs and the generation of sentences with an infinitive verb after a modal verb, the treatment of support verbs and other collocations. Our implementation is for French, but it can be easily adapted to other languages.

In the history of California, there have been few ballot measures of a more controversial nature presented to the electorate than the initiative constitutional amendment known as Proposition 14 which appeared on the 1964 General Election ballot. Proposition 14 was a propsed amendment to the Constitution of the State of California which would prohibit the state, its agencies, and local government from placing limitations on a person's right to refuse to sell or rent his residential property to another person.1 The controversy stirred up by Proposition 14 caused it to gain national attention. Its opponents made claim that Proposition 14 went beyond repeal of "fair housing" legislation. This could have been achieved through an initiative referendum. Instead, by constitutional amendment, the measure instituted the right to discriminate in selling or renting residential property. This was an open attack upon the civil rights of the minorities in California. Its proponents counter claimed that it was a measure ot restore to California property owners their right to sell or rent to whomever they choose. This right had been taken away from them by the Rumford Act. The constitutional amendment method was used to prevent a future legislature from enacting another "fair housing" law. Thus, civil rights became pitted against property rights in the ensuing arguments over Proposition 14. With the United States in the throes of a movement by the Negro race to achieve greater interplay in American life, it was to be expected, then, that considerable nationwide attention would fall upon this particular initiative amendment to California's Constitution. The controversy it raised carried beyond California's borders. It was watched throughout the country to see what would happen to it. This attention made Proposition 14 unlike its companion measures on the ballot. Because it differed in this manner from the other propositions, this thesis has recorded Proposition 14 and its ramifications, particularly the campaign which enveloped it. While the controversy over this constitutional amendment has not yet been stilled, one particular limitation has been placed upon this thesis. It does not pursue Proposition 14 beyond Election Daty, November 3, 1964. Basically, this thesis has employed an historical approach to the presentationof Proposition 14. It has not, however, taken theusual chronological listing of events used by most historical studies. Rather, it has examined nine general areas concerning Proposition 14 without particular regard to making and account of events in orde ot time. Each of the nine areas, instead, has been presented more to give tenor or character to certain phases of the measure than to chronicle events.

This study explores the value proposition of Autonomous Battery Electric Trucks (ABETs) in the transportation industry, and offers insights into customer perceptions and potential challenges regarding this emergent technology. The aim of the study is to understand customer needs, address implementation issues, and evaluate opportunities for Logistics Service Providers (LSP) to adopt ABETs. An extensive literature review was conducted followed by semi-structured interviews with transport buyers (shippers) and industry experts. Based on the study’s findings, a value proposition was created. The findings reveal an indifference towards autonomous trucklogistics among shippers. However, they foresee its potential as a competitive advantage in the future. Shippers anticipate benefits from ABETs such as improved transparency, increased operational efficiency, and potential cost savings. Nonetheless, to fully realise these benefits, challenges related to digital integration and customer expectations need to be addressed. Thus, it is suggested that LSPs concentrate on meeting basic customer needs while leveraging the benefits of autonomous capabilities. Potential applications of ABETs might be most effective in high-frequency, short-distance flows, typically near intermodal hubs or industrial parks, serving as test cases for wider adoption. Active participation in EU pilots and research projects can help LSPs better understand the operational requirements and influence future standards. As the logistics industry evolves, LSPs must remain adaptive and proactive to capitalise on the opportunities provided by autonomous logistics. The findings from this study present a roadmap for navigating these changes, demonstrating that properly managed implementation of autonomous capabilities promises significant advantages for early adopters and can revolutionise the logistics industry. / Denna studie undersöker värdeerbjudandet för en Autonom Batteridriven Elektrisk Lastbil (ABET) inom transportindustrin, och erbjuder insikter i kunders uppfattning samt potentiella utmaningar för denna framväxande teknologi. Målet med studien är att förstå kundbehov, addressera problem relaterat till implementation, och utvärdera möjligheter för en leverantör av logistiktjänster (LSP) att nyttja ABETs. En utförlig litteraturstudie genomfördes följt av semistrukturerade intervjuer med transportköpare och experter inom industrin. Ett förslag på ABETs värdeerbjudande skapades sedan baserat på studiens resultat. Resultaten visar att det finns en likgiltighet gentemot självkörande lasbilslogistik hos transportköpare. De ser dock dess potential som en konkurrens fördel i framtiden. Med ABETs förväntar sig transportköpare fördelar såsom förbättrad transparens på marknaden, ökad operativ effektivitet och potentiella kostnads besparingar. För att fullt ut realisera dessa fördelar, måste dock utmaningar relaterade till digital integration och kundernas förväntningar addresseras. Således föreslås att LSPer fokuserar på att möta grundläggande transportbehov samtidigt som fördelarna med autonoma förmågor utnyttjas. Tillämpningar av ABETs kommer med största sannolikhet vara mest effektiva i högfrekventa flöden på korta avstånd, vanligtvis nära intermodala knutpunkter eller industriparker, vilka kommer tjäna som testfall för att uppnå en bredare användning. Aktivt deltagande i EU-piloter och forskningsprojekt kan hjälpa LSPer att bättre förståde operativa kraven och påverka framtida standarder. I takt med att logistik branschen utvecklas måste LSPer förbli anpassnings bara och proaktiva för att dra nytta av de möjligheter som autonom logistiker bjuder. Resultaten från denna studie presenterar ett underlag för att navigera i dessa förändringar, vilket visar att korrekt hanterad implementering av autonoma funktioner lovar betydande fördelar för tidiga användare och kan revolutionera logistik branschen.

This thesis investigates the impact management of product information has on the well-studied concepts of value propositions and business model innovation. Previously, it was not sufficiently documented how this type of information influences these concepts. As the pressure for digitalizing increases and traditional industries risk getting overthrown, understanding the factors affecting a company’s value proposition is more important than ever. To do this, this thesis outlines what product information is, for which stakeholders it matters, and during which phases in a product's lifecycle it has significance. Further, it gives four real-life examples of current use states (“as-is”) at a manufacturer of industrial motors - the case company. These examples are then analyzed and developed into proposed states (“to-be”) based on the findings from live observationat the factory, interviews with relevant stakeholders, and internal documents from the case company. Two main conclusions can be drawn based on the analysis performed on the real-lifeexamples. Firstly, it is found that well-managed product data have the ability to positively impact the value proposition. Secondly, it is found that it is too complex to determine which product information various stakeholders should have access to. It is more manageable to make all product data available to all stakeholders, via a data structure that minimizes the learning curve for users. The two conclusions have several practical and theoretical implications that are also discussed in detail. Finally, this thesis contributes to the field of industrial management by specifically outlining how product information affects value proposition, which in turn influences business models. / Denna rapport undersöker effekterna av hanteringen av produktinformation på de väletablerade koncepten värdeerbjudande och affärsmodellsinnovation. Tidigare har det inte varit tillräckligt dokumenterat hur denna typ av information påverkar dessa koncept. I takt med att trycket för digitalisering ökar och traditionella industrier riskerar kullkastas, så är förståelsen för de faktorer som påverkar ett företags värdeerbjudande viktigare än någonsin. För att göra detta har denna rapport undersökt vad produktinformation är, för vilka användare det har betydelse, och undervilka faser i en produktlivscykel som det har relevans. Dessutom ger rapporten fyra exempel, baserade från vekliga livet, på användarscenarion (“befintliga fall”) hos en tillverkare av industrimotorer - fallföretaget. Dessa exempel är sedan analyserade och utvecklade till föreslagna scenarion (“blivande fall”) baserade på de iakttagelser som gjorts på fallföretagets fabrik, intervjuer med relevanta parter och intern dokumentation från fallföretaget. Två huvudsakliga slutsatser kan konstateras baserat på analysen av dessa autentiska exempel. För det första konstateras att väl hanterad produktinformation kan påverka värdeerbjudandet positivt. För det andra upptäcks det att det är för komplicerat att avgöra vilken produktinformation olika parter bör ha tillgång till. I stället är det mer hanterbart att göra all produktinformation tillgänglig för allaparter, via en datastruktur som minimerar inlärningskurvan för användarna. Dessa två slutsatser har flertalet praktiska och teoretiska konsekvenser, som också diskuteras i detalj i rapporten. Avslutningsvis så bidrar denna rapport till fältet inom industriell ekonomi genom att särskilt diskutera hur produktinformation kan påverka värderbjudande, som i sin tur kan influera affärsmodeller.

In recent years, organic food sales in Sweden have experienced a decrease in sales, opening up new challenges and opportunities for various actors within the food industry. The Swedish food industry works extensively with sustainability and aims to foster a sustainable food system. Organic food is only one part of a sustainable food system and a means for actors within the industry to contribute to sustainable development since organic food slows down biodiversity loss, which is one of the United Nations Sustainable Development Goals. This can be done by actors in the industry increasing their organic sales and improving the value proposition of organic food amongst stakeholders in order to make a change and hinder a further decrease in sales. To do this, grocery retailers and supermarkets have a significant role. However, effective marketing strategies for promoting organic sales are uncommon within the industry. In light of this, this study is investigating strategies to enhance organic food's value proposition and increase sales, focusing on the perspectives of supermarket managers and grocery retailers. The theoretical lens of this study is based on theories within relationship marketing, and two specific frameworks are applied in the thesis. The research method involved a case study with an iterative research process and an exploratory purpose utilizing qualitative methods for data collection and data analysis. The findings highlight several key factors influencing organic food sales: emphasizing the importance of aligning with supermarket managers' values, setting clear targets for organic food sales, and developing marketing plans for all key stakeholders. Furthermore, this study contributes to the theory by providing novel insights into relationship marketing research. / De senaste åren har försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige minskat, vilket har lett till nya utmaningar och möjligheter för olika aktörer inom livsmedelsindustrin. Den svenska livsmedelsindustrin arbetar mycket med hållbarhet och strävar efter att främja ett hållbartlivsmedelssystem. Ekologiska livsmedel är bara en del av ett hållbart livsmedelssystem och ett sätt för aktörer inom branschen att bidra till hållbar utveckling eftersom ekologiska livsmedel minskar förlusten av biologisk mångfald, som är ett av FN:s hållbarhetsmål. Detta kan göras genom att aktörerna inom branschen ökar sin ekologiska försäljning och förbättrar värdeerbjudandet för ekologiska livsmedel bland intressenterna för att åstadkomma en förändring och förhindra en ytterligare minskning av försäljningen. Dagligvaruhandlare och butiker har en viktig roll i detta sammanhang. Effektiva marknadsföringsstrategier för att främja den ekologiska försäljningen är dock ovanligt inom branschen. Därför undersöker den här studien strategier för att förbättra ekologiska livsmedels värdeerbjudande och öka försäljningen, med fokus på butikschefens och dagligvaruhandelns perspektiv. Den teoretiska linsen för denna studie är baserad på teorier inom relationsmarknadsföring, och två specifika ramverk tillämpas i forskningen. Forskningen är en fallstudie med en iterativ forskningsprocess och ett explorativt syfte med kvalitativa metoder för datainsamling och analys. Resultaten framhäver flera nyckelfaktorer som påverkar försäljningen av ekologiska livsmedel: vikten av att anpassa sig till butikschefens värderingar, fastställande av tydliga mål för försäljningen av ekologiska livsmedel och utveckling av marknadsföringsplaner för alla viktiga intressenter. Dessutom bidrar denna studie till teorin genom att ge nya insikter i forskning om relationsmarknadsföring.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för vad generation Z upplever som attraktivt hos en arbetsgivare och hur en mindre kommun använder sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. För att uppnå syftet studerades en mindre kommun och dess HR-medarbetare om arbetet för att attrahera nya medarbetare. Vidare studerades utvalda respondenter från generation Z för att skapa en djupare förståelse för deras syn på en arbetsgivare. Avslutningsvis ämnade studien till att föra samman de två olika perspektiven och analysera detta med stöd av tidigare forskning. För att kunna besvara syftet och skapa en djupare förståelse valdes en kvalitativ metod. Empirin samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter från de två målgrupperna, generation Z och HR-medarbetare. Resultatet visar att kommunen besitter faktorer som anses vara attraktivt enligt generation Z, som exempelvis trygghet, vänlig organisationskultur och ett gott rykte. Empirin visar skillnader i vad generation Z efterfrågar och vad HR-medarbetarna anser är viktigt, skillnaden tyder på att det finns en brist på kunskap om målgruppen hos HR-medarbetarna. Vidare uppmärksammas att kommunen inte har ett strukturerat arbetssätt med sitt arbetsgivarvarumärke och resultatet tyder på att HR-medarbetarna förlitar sig på att kommunen har sitt goda rykte, stabila ekonomi och fina natur och att de därmed inte anser sig behöva en strategi för arbetsgivarvarumärket. Slutsatsen visar att kommunen har flertalet faktorer som de kan fokusera på att marknadsföra för att attrahera generation Z. Resultatet visar att det är viktigt för en mindre kommun att ha en tydlig strategi för att framgångsrikt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke där fokuset bör vara på att förstå målgruppen och att arbeta segmenterat för att nå ut till generation Z. Vidare tyder resultaten på att kommunen behöver se på arbetsgivarvarumärket separerat från kommunens varumärke, för att framgångsrikt marknadsföra sig som arbetsgivare. / The study aimed to create a deeper understanding of what Generation Z finds attractive in an employer and how a smaller municipality uses its employer brand to attract Generation Z. To achieve the aim a smaller municipality and its HR staff were studied about the work to attract new employees. Furthermore, selected respondents from Generation Z were studied to better understand their view of an employer. In conclusion, the study aimed to bring together the two different perspectives and analyze this with the support of previous research. To be able to answer the purpose and create a deeper understanding, a qualitative method was chosen.The experience was collected through individual semi-structured interviews with respondents from the two target groups, Generation Z and HR employees. The results show that the municipality possesses factors that are considered attractive according to Generation Z, such as security, a friendly organizational culture, and a good reputation. The empirical evidence shows differences in what Generation Z demands and what the HR employees consider important, the difference indicates that there is a lack of knowledge about the target group among the HR employees. Furthermore, it is noted that the municipality does not have a structured way of working with its employer brand, and the results indicate that the HR employees rely on the municipality's good reputation, stable economy, and beautiful nature, and that they, therefore, do not consider themselves to need a strategy for the employerbrand. The conclusion shows that the municipality has several factors that they can focus on marketing to attract Generation Z. The result shows that it is important for a smaller municipality to have a clear strategy to successfully work with its employer brand where the focus should be on understanding the target group and to work segmented to reach Generation Z. Furthermore, the results indicate that the municipality needs to look at the employer brand separately from the municipality's brand, to successfully market itself as an employer.

This research paper investigates the need from two different stakeholders, in the purpose to formulate prerequisites for a digital business model that are in line with a digital transformation strategy. The paper contains qualitative and quantitative research methods to gather data. The scope of the research was to create a digital business model with business model innovation with input from two stakeholder and data from customers. To create a basis for the research a literature review was executed on the keywords business models, business model innovation, digital transformation, digital transformation strategy, business process management, stakeholder management, customer relations and transport management. Findings showed one digitized business model and one digitalized business model that fits a digital transformation with cooperation between stakeholders. / I denna uppsats undersöks behovet från två olika intressenter i syfte att formulera förutsättningar för en digital affärsmodell som är i linje med en strategi för digital transformation. Uppsatsen innehåller kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder för att samla in data. Forskningens omfattning var att skapa en digital affärsmodell med affärsmodellinnovation med input från två intressenter och data från kunder. För att skapa en grund för forskningen utfördes en litteraturgenomgång på nyckelorden affärsmodeller, affärsmodellinnovation, digital transformation, digital transformationsstrategi, affärsprocesshantering, intressenthantering, kundrelationer och transporthantering. Diskussionen och slutsats visar en digitaliserad affärsmodell och en digitaliserad affärsmodell som passar en digital omvandling med hjälp av samarbete mellan intressenter.

The number of companies who base their business model on digital platforms has increased in the recent years. Successful examples of digital platforms are e.g., Airbnb, Klarna or Uber. Compared to traditional linear value chains the value creation process in digital platforms is characterized by co-creation between multiple actors who exchange resources through interactions to mutually create value. Because of this fundamental difference in the value creation process it is necessary to research value creation in digital platform. Screening the literature has however shown that there is research gap in understandthe value creation process in digital platforms. Therefore, this thesis aims to understand this context by conducting a case study-based research. For this purpose, the start-up company Eljun is chosen that creates a digital wallet for customers to proceed payments for sustainable transportations. By conducting semi-structured interviews with the central actors of the platform we received insights that allow us to answer the three research questions. The value proposition canvas for the first research question has shown that the technical integration, costs, and lack of uncertainty are negative perceived values by the actors and positive values result from synergy effects in the platform like enhancing reach and customer experience by offering complementary services. For the second question we appliedthe view of service-dominant logic to analyse what facilitates value cocreation in the platform which led to the following themes: Adopting customer centric approach, stimulating purposeful communication, fostering collaborative development, cultivating transparent and fair interaction. For the third questions we derived barriers and motivators for value co-creation that are connected to a shared mission, competition, organizational & industrial readiness, number of actors and end-users, and the design of boundary resources.