Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.

I skuggan av den ökande svenska elektroniska detaljhandeln står en fysisk butikshandel inom mode på sin bristningsgräns. När allt fler konsumenter väljer att konsumera mode genom den digitala världen så kan det få förödande konsekvenser för den fysiska modebutikshandeln. Som ett samlingsbegrepp kring den trend där butiksägare inte längre klarar av att finansiera sina butiker har ordet ‘butiksdöd’ använts. Pandemin Covid-19 har snabbspolat detta fenomen, men studiens respondenter menar att det inte finns en butiksdöd utan att det är den fysiska modebutikshandeln som håller på att moderniseras. Uppsatsen studerar butiksdöden ur ett svenskt modebutiksperspektiv och utforskar hur svenska fysiska modebutiker kartlägger olika värden för att skapa konkurrenskraft. Studien grundas i teorier som tydligt relaterar till konceptutveckling av fysiska modebutiker. Den första teorin är Customer value proposition för att sedan integrera nästkommande teori om utilitaristiska och hedoniska handelsmotivationer. Tredje teorin utgår från kundupplevelse baserat på purpose, priorities och pursuits. Tidigare forskning riktar fokus på hur den fysiska handeln överlag kan applicera CVP, utilitarism och hedonism för att skapa mervärde för modebutiken. Forskningen brister däremot i hur valda teorier i kombination med kundupplevelsen ser ut i svensk butikskontext från ett managementperspektiv, vilket denna studie belyst. Analysresultatet är baserat på ett urval av svenska klädvarumärken som bedriver fysiska butik. En kvalitativ studie har utförts med företagsägare, ledningspersonal samt butiksägare vars svar analyserats för att få svar på uppsatsens syfte. Den insamlade datan från intervjuerna presenteras med utgångspunkt hur respondenterna ser på modeindustrin i dagsläget, men även hur den kommer att utvecklas framöver. Analysresultatet presenterar stegvis en modell utefter nämnda teorier kring hur en modebutik kan omdefiniera eller förstärka konceptets värdegrund, i syfte att skapa hållbar konkurrenskraft. Två grupper baserat på butikskoncept utformades utifrån analysresultatet, varav den ena behållit konkurrenskraft och andra upplevt sämre konkurrenskraft. Grupperna har blivit tilldelade namn som representerar butikens position, De moderna och De traditionella. Resultatet redogör därefter vad som kan tänkas ligga till grund för upptäckten. I uppsatsens diskussion presenteras resultatet från analysen samt aktiviteter som modebutiker inom fysisk modebutikshandel kan tillämpa för att förstärka sin konkurrenskraft gentemot e-handeln. Slutatsen påvisar att många respondenter påverkats av butiksdöden. De moderna som ej upplever butiksdöden arbetar frekvent med aktiviteter och upplevelser medan De traditionella arbetar utefter att minska kundens uppoffring genom effektivisering av inköp. Butiker som blivit påverkade bör därmed prioritera om butikens erbjudande och granska vad som lämpas bäst efter konceptets värdegrund. Studien hoppas att bidra med kunskap till fysiska modebutiksaktörer för att konkurrenskraft gentemot elektroniska detaljhandeln. / E-commerce is continuing the path of exponential growth, however it also entails consequences in the retail market. When customers prioritize e-commerce rather than fashion retail shopping, an increasing number of brick-and-mortar stores are closing. The global pandemic Covid-19 has effectively speeded up the pace regarding the phenomenon, though some believe it’s a hoax. This study aims to bring the truth of this phenomenon to light from a swedish fashion retail perspective. The study of fashion retail stores includes efforts taken to maintain competitive advantage. This is accomplished through established theories which have an indirect impact on retail fashion stores ability to maintain competitive advantage. These theories are Customer value proposition, hedonic and utilitarian shopping motivations and customer experience based on 3Ps, which includes purpose, priorities and pursuits. Previous research shows how these theories can be applied in retail stores, however none of them use an approach of a management perspective, which this study aims to do. The method that is used in this study is based on a qualitative research method, using semi-structured interviews. The semi-structured interviews were held individually with thoroughly chosen candidates with competences in the field, such as business owners and managers of a fashion retail store. Throughout the chapter regarding the results, a model is introduced step by step which purpose is to bring additional knowledge to retailers, in hopes that it will increase their competitive advantage. Additionally, two camps were introduced. One who had maintained its competitive advantage and the other who has been affected by the phenomenon and lost its competitive advantage. In the discussion, the results are presented and activities as well as physical experiences retailers can implement are suggested. In conclusion, it is clear that there are two sides. One side has been affected by the phenomenon and lost its competitive advantage, and the other side who has maintained its competitive advantage thanks to activities, retail experiences and a loyal community. Those retailers who were affected the most should therefore redefine their business as to whether they should go online or redesign their retail store concept, in order to achieve sustained competitive advantage. The study aims to contribute with knowledge retailers can use in order to strengthen or redefine their competitive advantage against e-commerce.

Syftet med denna kandidatuppsats är att synliggöra vilka attribut som är betydande i Region Dalarnas arbete med att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor inom verksamheterna. Den teoretiska referensramen utgör grundläggande för tidigare forskning inom områdena Employer Brand och Employer Value Proposition (EVP). Vidare har den teoretiska referensramen analyserat tidigare forskning kring studiens identifierade teman: ledarskap, lönepolitik och kompetensförsörjning/ kompetensutveckling. Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistruktrerade intervjuer utförts med tidigare eller nuvarande anställda specialistsjuksköterskor inom Region Dalarna. Resultatet påvisar att Region Dalarnas främsta betydande attribut för att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor är de tre teman ovan nämnda vilka identifierats av föreliggande studie. Som ett bidrag till praktikersamhället kan Region Dalarna förslagsvis uppmärksamma studiens resultat för att utveckla arbetet kring att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor i sina verksamheter. Föreliggande studie kan även ses som ett bidrag och komplement till tidigare forskning. / The purpose of this Bachelor ́s thesis is to highlight which attributes who are significant in Region Dalarnas work to attract and retain specialist nurses within the operations. The theoretical frame of reference form the basic for previous research in the areas of Employer Brand and Employer Value Proposition (EVP). Furthermore, the theoretical frame has analyzed previous research for the study's identified themes: Leadership, Wage Policy and Skills supply/Skills development. The study has a qualitative approach where eight semistructured interviews were conducted with previously or currented employed specialist nurces within Region Dalarna. The results shows that Region Dalarna ́s main significant attributes for attracting and retaining specialist nurses are the three themes mentioned above which has been idenified by the present study. As a contribution to the practitioner community, Region Dalarna can suggest paying attention to the results of the study to delvelope the work for attracting and retaining specialist nurses in the operations. The present study can also be seen as a contribution to previous research.

With teleworking becoming an increasingly normalized work arrangement after the Covid-19 pandemic, it opens up possibilities for workers to be located elsewhere than their workplace. This indicates that work-related relocation may not be a necessity anymore for parts of the workforce, because they can choose to work remotely instead of relocating. The overall purpose of the thesis has been to investigate whether the normalization of telework as a part of the employee value proposition’s benefits will make people in the workforce less likely to relocate for work. The employee value proposition theory was used to understand the current role telework has as a part of the benefit component, and how telework may affect the employees' likelihood to relocate for work. Two research questions were used to answer the overall purpose:  Has telework resulted in the benefit component having a greater influence than other components for the workforce? Has telework offered as a benefit made people in the workforce less likely to relocate for work? The research purpose for the study was exploratory and the research approach was a deductive, qualitative study approach. Semi-structured interviews were used to collect the data and the sampling were selected by both the purposive and snowball sampling method. The sample for the interviews were employees who have a job where it is possible to do teleworking and were between 25-35 years old. After the interviews were conducted, the data was analyzed by using thematic analysis. The finding of the study indicates that the influence of the benefit component did not change compared to previous research and still had a mid-level of importance. It is not likely that telework has made the benefit component to have an overall greater influence compared to other components, but there were components such as affiliation that were very influential when making relocation decisions. It was also found that family members, especially partners and children, were a big influence on relocation decisions. The participants were more likely to consider teleworking instead of relocating when they had partners and children. Several of them could not see themselves only doing teleworking long-term though, because the connection with the colleagues and team at their workplace were also important. The findings of the study indicate that human connection and relationships have become increasingly important for the employees, and this affects both their teleworking and relocation decisions.

Syftet med denna studie är att analysera eventuella kapitalstruktursförändringar i samband med Covid-19 pandemin hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, OMXS, inom Large Cap. Urvalet utgörs av företag inom alla sektorer i Large Cap, exklusive finanssektorn. Sambandet mellan bolagens beroende och oberoende variabler analyseras före och under pandemins tidsperiod, 2015–2022. De beroende variablerna utgörs som Proxy för kapitalstruktur och omfattas av totala-, kortfristiga-, och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. Medan de oberoende variablerna utgörs av företagsstorlek, lönsamhet samt tillväxt. För att uppnå detta baseras uppsatsens teoretiska ramverk på Modigliani och Miller proposition 1 & 2, Pecking Order teorin och Trade Off teorin tillsammans med tidigare empiriska studier samt undersökningar. Uppsatsens analyser omfattas av en deskriptiv analys av samtliga variabler, en korrelationsanalys av de oberoende variablerna och slutligen flera multivariata regressionsanalyser mellan samtliga variabler. För att erhålla de mest valida och reliabla slutsatserna kommer uppsatsen tillämpa en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Uppsatsens resultat fann flest statistiskt signifikanta samband mellan samtliga skuldkvoter och företagsstorlek. Uppsatsens slutsats konstaterade att kapitalstrukturen hos OMXS företag inom Large Cap hade förändrats under pandemin i jämförelse med före pandemin. Sammantaget bidrar denna uppsats till en djupare förståelse för sambandet mellan samtliga analyserade variabler baserat på en historisk bakgrund. Därmed kan svenska bolag inom alla sektorer, exklusive finanssektorn, skapa en bättre uppfattning kring sina kapitalstrukturer inför framtida finanskriser. / The purpose of this study is to analyze potential capital structure changes in connection with the Covid-19 pandemic among Swedish publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange, OMXS, within Large Cap. The sample consists of companies across all sectors within Large Cap, excluding the finance sector. Focusing on the relationship between the dependent and independent variables before and during the period of the pandemic, 2015–2022. The dependent variables consist of total-, short- term-, and long- term debt as a proportion to the total assets. These dependent variables constitute as a Proxy for capital structure. The independent variables include size, profitability and growth. To accomplish this, the theoretical framework for this essay is based on Modigliani and Miller proposition 1 & 2, The Pecking Order Theory, The Trade Off Theory along with previous empirical studies. The analyzes contains of a descriptive analysis of all variables, a correlation analysis of the independent variables, and lastly several multivariate regressions analyses between all variables. In order to make it possible to acquire the most valid and reliable conclusions, the study will be based on a quantitative method, applying a deductive approach. The results found the most statistically significant relationships between all debt ratios and company size. The conclusion stated that the capital structure of OMXS companies, within Large Cap, had changed during the pandemic compared to before. In summary the results contribute to a deeper understanding of the relationship between all analyzed variables based on a historical background. Hence Swedish companies within these sectors can gain a better understanding of their capital structure for future financial crises.

健康的重要性，人人皆知，但是知易行難，現代的人忙碌，卻也創造出更多不運動的理由。近年來因為手機的普及，讓資通業者看到的是個人對身體自主健康的需求，隨著智慧手環的關鍵技術發展漸趨成熟，讓智慧穿戴裝置成為生活的必需品，許多人都相信智慧穿戴裝置將是下一個令人期待的高成長產業，而健康管理與穿戴裝置的結合又一直是此類產品發展的重點。 本論文研究的目的是希望經由分析智慧穿戴市場的基本應用與產業現況，來探討穿戴裝置業者的產品在健康管理相關領域的市場應用範圍。研究的架構是藉由分析幾個智慧穿戴業者現行的商業模式圖並輔以價值主張的設計分析探討，找出研究個案的關鍵成功因素，本研究也根據評量分析作出結論與建議，達成在這個互聯網時代，研究機構，廠家跟消費者能精準管理健康，產業成長獲利，全民健康運動的三贏目的。

In classical propositional logic (CPL) logical reasoning is formalised as logical entailment and can be computed by means of tableau and resolution proof procedures. Unfortunately CPL is not expressive enough and using first order logic (FOL) does not solve the problem either since proof procedures for these logics are not decidable. Modal propositional logics (MPL) on the other hand are both decidable and more expressive than CPL. It therefore seems reasonable to apply tableau and resolution proof systems to MPL in order to compute logical entailment in MPL. Although some of the principles in CPL are present in MPL, there are complexities in MPL that are not present in CPL. Tableau and resolution proof systems which address these issues and others will be surveyed here. In particular the work of Abadi & Manna (1986), Chan (1987), del Cerro & Herzig (1988), Fitting (1983, 1990) and Gore (1995) will be reviewed. / Computing / M. Sc. (Computer Science)

L'alignement automatique consiste à trouver une correspondance entre des unités de textes parallèles. Nous nous intéressons plus particulièrement à la réalisation d'un système qui procède à l'alignement au niveau des propositions, unités profitables dans beaucoup d'applications.<br />La présente thèse est constituée de deux types de travaux : les travaux introducteurs et ceux constituant le noyau central. Ce dernier s'articule autour de la notion de proposition syntaxique.<br />Les travaux introducteurs comprennent l'étude des généralités sur l'alignement ainsi que des travaux consacrés à l'alignement des phrases. Ces travaux ont conduit à la réalisation d'un système d'alignement des phrases adapté au traitement des textes français et japonais.<br />Le noyau de la thèse est composé de deux types de travaux, études linguistiques et réalisations informatiques. Les études linguistiques se divisent elles-mêmes en deux sujets : la proposition en français et la proposition en japonais. Le but de nos études sur la proposition française est de définir une grammaire pour la détection des propositions. Pour cet effet, nous avons cherché à définir une typologie des propositions, basée sur des critères uniquement formels. Dans les études sur le japonais, nous définissons d'abord la phrase japonaise sur la base de l'opposition thème-rhème. Nous tentons ensuite d'élucider la notion de proposition.<br />Les réalisations informatiques comportent trois tâches composant ensemble au final l'opération d'alignement des propositions, incarnées par trois systèmes informatiques distincts : deux détecteurs de propositions (un pour le français et un pour le japonais), ainsi qu'un système d'alignement des propositions.

L'alignement automatique consiste à trouver une correspondance entre des unités de textes parallèles. Nous nous intéressons plus particulièrement à la réalisation d'un système qui procède à l'alignement au niveau des propositions, unités profitables dans beaucoup d'applications.<br />La présente thèse est constituée de deux types de travaux : les travaux introducteurs et ceux constituant le noyau central. Ce dernier s'articule autour de la notion de proposition syntaxique.<br />Les travaux introducteurs comprennent l'étude des généralités sur l'alignement ainsi que des travaux consacrés à l'alignement des phrases. Ces travaux ont conduit à la réalisation d'un système d'alignement des phrases adapté au traitement des textes français et japonais.<br />Le noyau de la thèse est composé de deux types de travaux, études linguistiques et réalisations informatiques. Les études linguistiques se divisent elles-mêmes en deux sujets : la proposition en français et la proposition en japonais. Le but de nos études sur la proposition française est de définir une grammaire pour la détection des propositions. Pour cet effet, nous avons cherché à définir une typologie des propositions, basée sur des critères uniquement formels. Dans les études sur le japonais, nous définissons d'abord la phrase japonaise sur la base de l'opposition thème-rhème. Nous tentons ensuite d'élucider la notion de proposition.<br />Les réalisations informatiques comportent trois tâches composant ensemble au final l'opération d'alignement des propositions, incarnées par trois systèmes informatiques distincts : deux détecteurs de propositions (un pour le français et un pour le japonais), ainsi qu'un système d'alignement des propositions.

Frågeställning: Hur bör ett företag i säkerhetsbranschen som verkar på en mogen businessto-business marknad agera för att skapa ett nytt starkt varumärke med hjälp av branding? Syfte: Syftet med rapporten är att analysera vikten av branding och betydelsen av att utformaett starkt varumärke inom business-to-business i säkerhetsbranschen. Rapporten syftar äventill att identifiera strategiska rekommendationer som G4S bör ha i åtanke vid skapandet av sitt nya varumärke. Metod: En fallstudie med induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod har använts vid undersökningen. Datainsamlingen har skett via intervjuer. Resultat, slutsatser: Undersökningen påvisar att branding inom business-to-business är viktigt då vi finner flera aspekter som tyder på att full rationalitet inte verkar på denna marknad. Slutsatser om hur företag på business-to-business marknaden bör arbeta med branding har dragits utifrån ett antal begrepp som vi identifierat. / Research question: How should a company in the security industry, that operates in a mature business-to-business market act to create a new strong brand using branding? Purpose: The report aims to analyze the importance of branding and the importance of designing a strong brand in business-to-business in the security industry. The report also seeks to identify strategic recommendations that G4S should keep in mind when creating their new brand. Methods: A case study with an inductive approach and qualitative research method has been used for this survey. Data has been collected through interviews. Results, conclusions: The survey shows that branding in business-to-business is important as we find several aspects that suggest that full rationality is not present in this market.Conclusions about how companies in business-to-business markets should work with branding has been drawn from a number of concepts that we have identified.