Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori. Resultatet visar att anställda som uppskattas och har brakommunikation har ett bättre välbefinnande på arbetsplatsen. Resultatet visar att det ihuvudsak är arbetskamraterna som motiverar varandra på arbetsplatsen. Av resultatet såframkommer det att inom de flesta yrkeskategorierna så gör inte arbetsgivaren någotfysiskt för att förbättra arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen. För vidareforskning inom detta område, hade det varit intressant att undersöka åldersskillnaderinom psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Studien hade också kunnat undersöka utifrånarbetsgivarens perspektiv vad gäller informationshantering och förbyggandehandlingsplanplan vid psykisk ohälsa. / Mental well-being at the work place, could be characterised by a well-functioninginteraction between employer and employees, as well as when the employerpromotes health and safety for the employees, by applying adequate measures.Lack of social support and camaraderie together with mental pressure and stress,are some factors contributing to lack of mental well-being at the work place.The purpose of the study was to investigate the employee’s mental well-being atthe work place, focusing on group dynamics, work motivation and stress, togetherwith what preventive measures may have been taken by the employer.The investigation is based on a web-based survey, resulting in 97 completeresponses from individuals of various ages. From the survey results, tests wheremade in SPSS with different professions in focus and its relation to mental weebeing,stress, work motivation and group dynamics, in addition to preventivemeasures to address lack of mental well-being within each profession category.The result shows that employees who are appreciated and where thecommunication is well developed, also benefit from mental well-being to a higherdegree. Primarily it is the co-workers and colleagues that motivate each othermost at the work place. It also shows that related to most professions, theemployer does not apply any physical improvements to the work environment, norto improve the mental well-being at the work place.To further the study within this area, the education level could be evaluated toseek a connection to mental well-being.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Problemområde: Nedsatt psykiskt välbefinnande kan öka risken för sjukskrivning med psykisk ohälsa som orsak. Sjukskrivningar orsakad av psykisk ohälsa överrepresenteras av; kvinnor och kommunanställda. Den psykosociala arbetsmiljön kan vara en anledning till detta, dock saknas förståelse för anledningen. För att förstå denna kontext kan ansträngning- och belöningsmodellen tillämpas. Forskning påvisar att obalans mellan ansträngning- och belöning associerar med nedsatt psykiskt välbefinnande. Dock behövs fler studier inom ämnesområdet i en svensk kontext med fokus på kommunal förvaltning som utreder könsskillnader. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning var olika hos respektive kön bland anställda inom barn- och utbildningsnämnden i en kommun. Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades. Data samlades in genom en elektronisk enkät, vilken mailades ut till de 259 tillsvidareanställda i urvalspopulationen. 153 respondenter besvarade enkäten, varav 123 var kvinnor och 30 var män. Datan analyserades genom logistiska regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken inkluderade respektive kön, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,006, OR=4,539). Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken enbart inkluderade kvinnor, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,025, OR=3,685). Männen hade ingen statistisk signifikant association med någon variabel. Slutsatsen är att oddset avseende att ha nedsatt psykiskt välbefinnande ökar när respondenterna rapporterar mer obalans mellan ansträngning- och belöning, uttryckligen mer ansträngning för varje belöning. Vidare har studien inte kunnat fastställt skillnader mellan könen avseende associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning. / Purpose: The purpose of the study was to investigate whether the association between psychological well-being and the effort-reward imbalance differ in gender among employees in the child- and education council in a municipality. Method: A total of 153 respondents participated, whereof 123 were women and 30 were men. The method that was used in this study was a quantitative method with a cross-sectional design. The data was collected through an electronic questionnaire. The data was analyzed by several logistic regression analyzes. Results: The results from the logistic regression analysis, which included both genders, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,006, OR=4,539). The result from the logistic regression analysis, which included only women, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,025, OR=3,685). Men had no statistical significant association with any variable. Conclusion: The study showed that the odds of have impaired psychological well-being increase when respondents report more imbalance between effort and reward, explicitly more effort for each reward. Furthermore, the study has not been able to determine gender differences regarding the association between psychological well-being and the effort- reward imbalance.

Inledning: Globalt sett beräknas det att en av fyra familjer har minst en medlem med psykisk störning och de anhöriga är ofta de som är de främsta vårdarna. En majoritet av personer med psykisk sjukdom är eller kommer att bli föräldrar. Forskning visar på ett starkt samband mellan psykisk sjukdom hos föräldrarna och psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Att identifiera riskfaktorer respektive friskfaktorer som uppträder hos barn som växer upp med en psykiskt sjuk förälder. Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar både kvantitativa och kvalitativa ingick. Analysering av artiklarna har skett enligt en tematisk analysmetod. Resultat: Barn till föräldrar med psykisk sjukdom utgör en högriskgrupp för att själva utveckla beteendemässiga, känslomässiga och psykiatriska problem. Det finns ett starkt samband mellan förälderns psykiska sjukdom och stigmatisering samt bristande skolgång. Skyddande faktorer inbegriper stöd, kunskap om förälderns tillstånd, en aktiv coping strategi och en familjefokuserad vård, vilket kan öka familjens och barnens resiliens. Diskussion: Det finns stora behov av tidiga insatser för att stödja barn. Många gånger missas barnen då fokus på vården enbart är riktad till den psykiskt sjuka föräldern. Studien visar att stöd och information till barnen inte är implementerat eller är bristfällig i många fall. / Introduction: Globally, it is estimated that one in four families has at least one family member with a mental disorder and relatives are often the primary caregivers. A majority of people with mental illness are or will be parents. Research shows a significant association between parental mental illness and mental illness in children. Purpose: The purpose of this systematic literature review was to identify the risk factors and the protective factors of the health of children living with a mentally ill parent. Method: A literature study involving 15 articles both quantitative and qualitative. Analysis of the articles has been done according to a thematic analysis method. Result: Children of parents with mental illness constitute a high-risk group for developing problems such as behavioural, emotional and psychiatric disorders. There is a strong relation between the parent's mental illness and stigmatization as well as lack of school attendance. Protective factors include social support, knowledge of the parent's illness, having an active coping strategy and a family-focused care that can enhance the family and children's resilience. Discussion: There is a great need of early efforts and interventions to support children. Many times, the focus from health care is only on the mentally ill parent and many children's needs are missed. This study shows that support and information to the children in many cases is not implemented or inadequate.

Background: SMEs represent 97% of Swedish companies that have an increase in the Swedish export by 16% in 2017. Furthermore, Sweden is eager to support its companies to lead the service revolution abroad. This expansion creates the need for overcoming international risks of inconstant psychic distance in terms of culture, economy and geography. Purpose: The purpose of this study is to examine the psychic distance and its influence on internationalization. Method: The current study was based on qualitative research to fulfill the purpose, to answer its three research questions and to fit its time frame using semi-structured interviews of a multiple case study with Swedish SMEs within the service industry. The interviews took place with top managers who have broad knowledge and experiences related to this study. Conclusion: Psychic distance is changing in terms of culture, economy and geography as all SMEs have been exposed to its distances differently. A further outcome shows the relevance of business practices, theoretical methods, and models, although none of the interviewed SMEs have used any of these models. This result might show how those models could have solved various issues the interviewees faced. Cultural distance is a permanent distance that exists in all markets. However, economic distance constitutes a challenging factor to face economic costs and institutional differences but simultaneously gaining profits abroad could certify to meet this challenge. Geographic distance is mostly not considered an issue in the service industry. The psychic distance may decrease within the service industry due to international managerial skills and technology. Managerial Contribution: It is hoped that this study will assist SMEs to gain a clear idea about overcoming the psychic distance during internationalization, for instance, by learning from outcomes of the study from meta-analysis or by using relevant theories and models. / Bakgrund: Små och medelstora företag (SMF) representerar 97% av alla svenska företag. Den svenska exportsektorn har även sett en ökning med 16% under 2017. Sverige är dessutom väldigt angeläget om att stödja företagen genom att leda revolutionen inom servicesektorn utomlands. Denna expansion skapar behovet av att minimera de internationella riskerna associerade med psykiskt avstånd gällande kultur, ekonomi och geografi. Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka det psykiska avståndet och dess påverkan på internationalisering. Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ metod för att uppfylla sitt syfte, svara på dess tre frågeställningarna och vara inom tidsramen för denna uppsats. En flerfalsstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med svenska SMF inom servicesektorn. Intervjuerna genomfördes med chefer som har breda kunskaper och erfarenheter relaterade till denna studie. Konklusion: Det psykiska avståndet gällande kultur, ekonomi och geografi förändras eftersom alla SMF har varit utsatta för dessa avstånden på olika sätt. Ett ytterligare resultat visar relevansen av affärsmetoder, teoretiska metoder och modeller, även om ingen av de intervjuade SMF har använt sig av dessa modeller. Resultatet visar hur dessa modeller kan ha löst olika problem som de intervjuade cheferna har stått inför. Det kulturella avståndet är ett permanent avstånd som existerar i alla marknader. Ekonomiskt avstånd däremot är en utmanade faktor eftersom man måste kombinera ekonomiska kostnader och institutionella skillnader, men genom att samtidigt göra vinst utomlands kan man överkomma denna utmaning. Geografiskt avstånd anses för det mesta inte som ett hinder inom servicesektorn. Det psykiska avståndet inom servicesektorn kan minskas med hjälp av internationella ledaregenskaper och teknologi. Praktiskt bidrag: Denna studie hoppas kunna hjälpa SMF med att få en tydlig uppfattning om hur man kan överkomma det psykiska avståndet under dess internationalisering, till exempel, genom att lära sig av resultaten från denna studiens metaanalys eller genom att använda sig av relevanta teorier och modeller.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

It is proposed that goal pursuit is related to how we resolve conflicts with others, and with our psychological well-being. The aim of the current study was to investigate whether there is an association between individual’s interpersonal goals (compassionate and self-image goals), conflict management style (integrating, compromising, obliging, dominating and avoiding), and psychological well-being. To further investigate the role of interpersonal goals, we designed a self-report questionnaire to measure the preference of compassionate goals as opposed to self-image goals in social conflict situations. Seventy university students completed an on-line questionnaire. The results showed that compassionate goals are negatively associated with dominating style, and positively associated with integrating, compromising and obliging style. Self-image goals correlated positively with dominating style, and negatively with integrating style. Furthermore, individuals with higher levels of self-image goals have a consistent way of dealing with conflicts in different situations. There was no statistically significant association between psychological well-being and interpersonal goals or conflict management style. The results are discussed in light of previous findings and concrete suggestions for further research are presented. / Det föreslås att ens strävan efter ett mål är relaterat till hur man löser konflikter med andra, och vårt psykiska välmående. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan individers interpersonella mål (medkännande och självbildsmål), konflikthanteringsstil (integrerande, kompromissande, tjänstvillig, dominerande och undvikande), och psykologiskt välmående. För vidare undersökning av interpersonella måls roll, designade vi ett självrapport frågeformulär för att mäta preferens av medkännande mål i motsats till självbildsmål i sociala konfliktsituationer. Sjuttio universitetsstudenter slutförde online frågeformulären. Resultatet visade att medkännande mål är negativt associerade med dominerande stil, och positivt med integrerande, kompromissande och tjänstvillig stil. Självbildsmål korrelerade positivt med dominerande stil, och negativt med integrerad stil. Dessutom, individer med höga nivåer av självbildsmål hanterar konflikter på ett konsekvent sätt genom olika situationer. Det var inget statistiskt signifikant samband mellan psykologiskt välmående och interpersonella mål eller konflikthanteringsstilar. Resultaten är diskuterade med hänsyn till tidigare fynd och konkreta förslag på framtida forskning är presenterad.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett sambandet mellan KASAM kopplat till psykisk välbefinnande, som enligt teorin skulle kunna vara en positiv motståndskraft för individer att klara påfrestningar i livet genom hanterbarhet, begriplighetoch meningsfullhet. Syftet var även att se om det förekom fler faktorer som kunde habetydelse för relationen mellan KASAM och psykisk hälsa. Genom en kvantitativ enkätundersökning mättes den subjektiva psykiska hälsan med självskattningsformuläret GHQ-12 samt graden av KASAM med KASAM 29. Den rådande Coronapandemin gjorde även att kvalitativa frågor togs med och blev en del av undersökningen. Andra variabler som mättes var ålder, kön, civilstånd, yrke, sociala kontakter samt tro på högre makt. Resultatet av studien visade att KASAM hade en stark signifikant korrelation med psykisk välbefinnande (r = 0.690, p < .001) även när justeringar för ålder gjordes. Slutsatsen blev att KASAMskulle kunna ses som en hälsoförebyggande prediktor för upplevd hälsa och att ålder inte hade någon betydelse för relationen. Studien indikerade även på att leva i tvåsamhet skulle kunna ha en betydande roll för Känsla av sammanhang och det subjektiva välbefinnande.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

The internationalization process is a well-researched and explored topic. However, many older models do not consider digitization as a phenomenon. Nor is any further consideration given to the smaller companies. The aim of this study is to investigate how small businesses feel that they are affected by digitalization during an internationalization process. In order to find an answer to this, a qualitative study has been done where a total of three people have been interviewed from three different companies. Based on these interviews, an analysis has been made which has then been analyzed in the context of the theoretical background. Theories used in the study to be able to fulfill the aim includes theories about Mental distance, Liability of Foreignness, Liability of Outsidership and other theories about growth, internationalization and digitalization. The conclusion drawn is that digitalization has simplified the internationalization process, mainly through progress in how knowledge can be collected and shared over greater distances. Digitalization has facilitated contact with the contact network through simpler and alternative contact channels. / Internationaliseringsprocessen är ett välundersökt och utforskat ämne. Många äldre modeller beaktar dock inte digitaliseringen som fenomen. Man tar inte heller någon vidare hänsyn till de mindre bolagen. Syftet med denna studie är att undersöka hur småföretag upplever att de påverkas av digitalisering under en internationaliseringsprocess. För att kunna besvara detta har en kvalitativ studie gjorts där totalt tre personer har intervjuats från tre olika företag. Utifrån dessa intervjuer har analyser gjorts som sedan har analyserats i kontexten av den teoretiska bakgrunden. Teorier som använts i studien för att kunna uppfylla syftet är bland annat teorier om Psykiskt avstånd, Liability of Foreignness, Liability of Outsidership samt andra teorier kring tillväxt, internationalisering och digitalisering.  Slutsatsen som dras är att digitaliseringen har förenklat internationaliseringsprocessen främst genom framsteg i hur kunskap kan insamlas men även delas över större avstånd. Digitaliseringen har underlättat kontakten med kontaktnätet genom enklare och alternativa kontaktkanaler.