Elitidrottare har identifierats som en riskgrupp för psykisk ohälsa utifrån exponering av såväl generella som sportspecifika påverkansfaktorer. Bland elitidrottare är förekomsten av psykisk ohälsa dessutom större bland kvinnor än män. Första syftet med studien är att kartlägga förekomsten av symtom på psykisk ohälsa (ångest, depression och sömnsvårigheter) och psykisk hälsa bland spelare i Svenska Damhockeyligan (SDHL). Andra syftet är att undersöka samband mellan symtom på psykisk ohälsa/hälsa och demografiska variabler (skador, anställningsstatus), socialt stöd och psykologisk flexibilitet. 182 av 199 SDHL-spelare (medelålder 22,3±SD 4,8, 16–35 år) från alla nio lag deltog i denna tvärsnittsstudie. Självskattningsformulär användes som datainsamlingsmetod och data analyserades vidare genom statistiska analyser. Resultatet visade att över 4 av 10 spelare rapporterade måttliga eller högre nivåer av symtom på ångest, depression och/eller sömnsvårigheter, där ungefär hälften rapporterade komorbiditeter. Detta indikerar ett glapp för prevention. Sammantaget rapporterade 6 av 10 ett sub-idealt tillstånd (d.v.s. ingen psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande), vilket indikerar ett glapp för promotion. Statistiskt signifikanta positiva samband fanns för psykologisk flexibilitet och socialt stöd. Förslagsvis kan dessa faktorer bli fördelaktiga att adressera vid preventivt och promotivt hälsoarbete med målgruppen. Framtida forskning kan adressera dessa faktorer vid interventionsstudier liksom följa populationens psykiska hälsotillstånd och dess påverkansfaktorer över tid. / Objectives: First, to map the prevalence of symptoms of mental illness (i.e., anxiety, depression, and sleep difficulties) and mental health among players in the Swedish Women’s Hockey League (SDHL). Second, to investigate relationships between mental illness/health and demographic variables (i.e., injuries, employment status), social support and psychological flexibility. Methods: SDHL players (n=182; mean age 22.3±SD 4.8, range 16-35) from nine teams participated in this cross-sectional study. 79% (n=145) combined sports with education or work (i.e., “dual careers”). 20% (n=54) reported injuries. Self-assessment questionnaires were used to measure perceived levels of symptoms of anxiety, depression, sleep difficulties, psychological flexibility, and social support. Mental health/illness variables were presented as descriptive statistics and associations were investigated through multivariate binary logistical regression analyses. Results: Moderate or severe levels of symptoms were reported among 29% for sleep difficulties and 26% for anxiety and/or depression. 19% reported comorbidities. 58% reported flourishing mental health. Lower psychological flexibility was associated with lower odds of flourishing mental health and higher odds of symptoms of mental illness. Social support was associated with higher odds of flourishing mental health and lower odds of sleep difficulties. Conclusion: 6 of 10 players reported not reaching the ideal state of mental health (i.e., no mental illness and flourishing mental health). Statistically significant associations were found with psychological flexibility and social support, suggesting these factors will be beneficial to consider when working to promote mental health and prevent mental illness in this population.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

The purpose of the study is to investigate women’s experiences with psychological violence in intimate partner relationships in order to understand how they view their situation based on interactions with their environment and authority representatives. By highlighting this subject, the ambition was to expand knowledge to professionals who meet women in the targeted group, due to knowledge gaps and lack of awareness among professionals regarding how psychological violence affects women. A qualitative approach was used by reading seven autobiographies by women with experience with psychological violence to capture the women’s subjective experiences. The results were analyzed through content analysis which means that common themes were selected from each autobiography by a reading schedule to form a coding scheme. The results showed that the women were exposed to psychological violence in the form of controlling behaviors, isolation and the violence was alternated with warmth and love. The women share experiences regarding the expression and consequences of the psychological violence, while they share differences about interactions with the environment and authorities that contain both positive and negative experiences. The environment was shown to be vital for the woman's opportunities to leave the violent relationship. However, dilemmas may arise for friends and family to help the woman because they may feel codependent, which results in them feeling hopeless. This concludes that professionals and the women’s environment need more knowledge regarding how psychological violence manifests itself, its consequences and how the women normalizes the violence in order to understand the women’s conditions and help them break free from factors that are maintaining the violence. KEY WORDS: psychological abuse, intimate partner violence, effects on mental health, help seeking, men’s violence against women, professional approach

The aim of this study is to gain a deeper understanding about the nature of psychological violence in heterosexual relationships. The study's method consists of a qualitative research approach where the data source consists of six autobiographies. A thematic, theory-driven, text analysis of the autobiographies has been made, where the gender power perspective is used as a theoretical grid. The thematic text analysis has generated four main themes with two or three sub-themes. The study contributes to an increased understanding of the factors that determine why women stay in destructive relationships and provides an insight into the vulnerability of women in a patriarchal society. The results of the study highlight that men's acts of violence is a strategy to gain a superior position over women. In addition, it is noted that psychological violence is expressed in different ways and what contributes to the violence becoming invisible to women. The study also shows that the nature of psychological violence enables a power imbalance between the parties, where women adapt their behavior and men's violence against them escalates. Finally, it is noted that there are internal and external factors that determine why women stay in violent relationships, as well as the psychosocial consequences of the violence. / Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för det psykiska våldets karaktär i heterosexuella parrelationer. Studiens metod utgörs av en kvalitativ forskningsansats där datakällan består av sex självbiografier. En tematisk, empiridriven, textanalys av självbiografierna har gjorts, där könsmaktsperspektivet används som ett teoretiskt raster. Den tematiska textanalysen har genererat fyra huvudteman med två till tre underteman. Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i destruktiva relationer och dessutom ge en inblick i kvinnors utsatthet i ett patriarkalt samhälle. Studiens resultat lyfter att männens våldshandlingar är en strategi för att få en överordnad position gentemot kvinnorna. Dessutom uppmärksammas att psykiskt våld uttrycks på olika sätt och framför de faktorer som bidrar till att våldet blir osynligt för kvinnorna. Studien visar även att det psykiska våldets karaktär möjliggör en maktobalans mellan parterna, där kvinnorna anpassar sina beteenden gentemot männen och att våldet gentemot kvinnorna eskalerar. Slutligen uppmärksammas att det finns inre och yttre faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i våldsamma relationer, samt vilka psykosociala konsekvenser våldet ger.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning om vilken påverkan basinkomst har på mottagarnas psykiska hälsa. Vi ville även undersöka hur införandet av basinkomst påverkat sambandet mellan ekonomiska problem och psykisk hälsa samt diskutera resultaten utifrån kopplingen mellan basinkomst, psykisk hälsa och den teoretiska referensramen. Uppsatsens forskningsfråga löd: Hur har genomförda prövningar av basinkomst påverkat deltagarnas psykiska hälsa? Forskningsfrågan besvarades genom en litteraturöversikt där i nio artiklar (varav en monografi) ingick, vilka rapporterade resultat från prövningar av införande av basinkomst där både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades. Artiklarna och monografin samlades in genom sökningar i databaserna Scopus, Onesearch och Social Services Abstracts samt sekundärsökningar. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där tre huvudteman: Delaktighet och gemenskap, Autonomi samt Hälsoeffekter med underteman identifierades. Empirin analyserades med hjälp av teorierna empowerment samt stigma och skam. Slutsatsen utifrån uppsatsens syfte visade att experiment med basinkomst, villkorad eller ovillkorad, ökade mottagarnas psykiska hälsa. Känslan av empowerment ökade hos mottagarna och resultatet visar att mottagarna upplevde mer livstillfredsställelse, ökad delaktighet, minskad stigmatisering, skam och ökat självbestämmande. Detta gemensamt bidrog till känslan av makt över det egna livet och förmåga att hantera motgångar. / The purpose of this essay was to compile research on the impact basic income has on the recipients' mental health. We also wanted to examine how the introduction of basic income affected the connection between financial problems and mental health and discuss the results based on the connection between basic income, mental health and the theoretical frame of reference. The essay's research question was: How have completed trials of basic income affected the mental health of the participants? The research question was answered by a literature review in which nine articles (of which one monograph) were included, which reported results from trials of the introduction of basic income where both quantitative and qualitative studies were included. The articles and monograph were collected through searches of the Scopus, Onesearch and Social Services Abstracts databases as well as secondary searches. A qualitative content analysis was applied where three main themes: Participation and community, Autonomy and Health effects with sub-themes were identified. The experience was analyzed using the theories of empowerment and stigma and shame. The conclusion based on the purpose of the essay showed that experiments with basic income, conditional or unconditional, increased the mental health of the recipients. The sense of empowerment increased in the recipients and the results show that the recipients experienced more life satisfaction, increased participation, reduced stigma, shame and increased self-determination. This jointly contributed to the feeling of power over one's life and ability to deal with adversity.