Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ledare i offentlig sektor arbetar med att organisera för lärande i en strävan mot en lärande organisation för att åstadkomma ständig förbättring och innovation.Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsdesign. Sex ledare i en kommunal socialtjänst intervjuades utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analys av data genomfördes med stöd av principer för kvalitativ dataanalys.Slutsatser som framkom i studien är att ledarna synes utöva ett ledarskap som främjar lärande som kan omsättas i förbättring och utveckling. Genom att bygga strukturer och systematisera för lärande organiserar de för en miljö som är gynnsam för lärande. I intervjuerna anades ett större fokus på ett mer utvecklingsorienterat lärande. Metoder och arbetssätt som ledarna använder sig av för att organisera lärande är olika former av grupper. Viktiga förutsättningar för lärande är utrymme för lärande, framförallt tid, samt en tämligen stabil arbetsgrupp. / The purpose of this thesis is to contribute with knowledge on how the leaders in the public sector are working with organizing learning in the strive towards a learning organization to achieve continuous improvement and innovation.The thesis was conducted with a qualitative research design. Six leaders in the municipal social welfare services were interviewed, based on an interview guide with semi-structured questions. The analysis of data was performed, based on principles for qualitative data analysis.The conclusions from this thesis are that leaders seem to exercise a leadership that promote learning, that can be transformed to improvement and development. By building structures and systematize for learning, the leaders organize for an environment that is supportive for learning. From the interviews, it was indicated that the major focus was on development oriented learning. Methods and ways of working used by the leaders to organize learning are different kinds of working groups. Important requirements for learning are sufficient capacity, especially time, and a rather stable working group. / <p>2022-06-05</p>

För att kunna vara konkurrenskraftig i dagens föränderliga samhälle krävs att organisationer anpassar sig till kundernas behov och kliver på resan mot digital transformation. Detta kan underlättas genom att organisationen arbetar med kvalitetsutveckling (Ponsignon m fl. 2019). Studiens syfte var att belysa chefer och ledares syn på styrkor respektive utmaningar inom digital verksamhetsutveckling utifrån ett systemsynsätt, i relation till offensiv kvalitetsutveckling. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 12 chefer och ledare vid tre svenska myndigheter genomfördes. Detta för att belysa vilka styrkor respektive utmaningar som de såg vid digital verksamhetsutveckling i relation till offensiv kvalitetsutveckling och hur de använde utmaningarna respektive styrkorna för att utveckla verksamheten. Empiriska data analyserades samt kopplades till en teoretisk referensram. Studien sammanfattade styrkor, utmaningar och ageranden i följande teman: Styrkor: Uppskattade digitala tjänster, Processer och arbetssätt, Fokus på kunden, Engagerad ledning och chefer, Kultur, kompetens och engagemang samt Extern samverkan Utmaningar: Kompetensförsörjning, Styrning och uppföljning, Prioriteringar, Intern organisation samt Extern samverkan Ageranden: Underlätta verksamhetsutveckling, Reda ut kundbegreppet, Planera och prioritera, Förhållningssätt som chef och ledare, Arbeta med systemfaktorer, uppföljning och ständiga förbättringar Studien visade på att det fanns en stark relation till offensiv kvalitetsutveckling och Bergman och Klefsjös hörnstensmodell (2020) när de styrkor, utmaningar samt ageranden som cheferna och ledarna belyser i studien analyserades. Den största utmaningen som belystes var kompetensförsörjning vilken dock inte direkt kunde relateras till hörnstensmodellen. I studien framkom också att det skiljer sig åt hur långt olika myndigheterna har kommit i den digitala verksamhetsutvecklingen, liksom andelen verksamhetensutveckling som har digitala inslag. / To be competitive in today’s changing society, organisations need to adapt to customer needs and step on the journey towards digital transformation. This can be facilitated by the organisation working with quality development (Ponsignon et al. 2019). The aim of the study was to highlight managers and leaders’ views on strengths and challenges in digital organisation development based on a system approach, in relation to offensive quality development. A qualitative study with semi-structured interviews with 12 managers and leaders at three Swedish authorities was conducted. This is to highlight the strengths and challenges they saw in digital business development in relation to offensive quality development and how they used the challenges and strengths to develop the business. Empirical data were analysed and linked to a theoretical frame of reference. The study summarised strengths, challenges and actions in the following themes: Strengths: Appreciated digital services, Processes and working methods, Focus on the customer, Engaged management and managers, Culture, competence and engagement and External collaboration Challenges: Competence supply, Management and follow-up, Priorities, Internal organisation and External collaboration Actions: Facilitate business development, Clear customer concept, Plan and prioritise, Approach as manager and leader, Work with system factors, follow-up and continuous improvement The study showed that there was a strong relationship with offensive quality development and Bergman and Klefsjö’s “hörnstensmodell “(2020) when the strengths, challenges and actions highlighted in the study were analysed. The biggest challenge highlighted was competence maintenance, which could not be directly related to the “hörnstensmodell”. The study also revealed that it differs in how far different authorities have come in the digital organisation development, as well as the proportion of The study showed that the different authorities have come at different stages in the digital organsational development and that it differed from the proportion of organsational development that had digital elements. / <p>20220605</p>

Frei- und nebenberuflich Lehrende bilden die zahlenmäßig stärkste ‚Berufsgruppe‘ an Volkshochschulen und dennoch: Im Rahmen von Professionalität, Organisations- und Qualitätsentwicklung finden sie bis heute als eigenständige Personengruppe nur wenig Beachtung. In der Wissenschaft sind es zumeist quantitative Studien, in denen die soziale Lage der Lehrenden, ihr pädagogisches Handeln sowie ihre Organisationsge- und verbundenheit thematisiert werden. Studien, welche die Subjektperspektive in diesem Kontext gezielt in den Mittelpunkt stellen, gibt es dagegen nicht. Vor diesem Hintergrund geht es in der vorliegenden qualitativen Untersuchung explizit um die Gruppe der frei- und nebenberuflich Lehrenden. Hinterfragt wird, auf welche Weise sich nicht fest angestellte Mitarbeiter/innen mit der Organisation, für die sie arbeiten sowie mit ihrer dortigen Tätigkeit identifizieren können und wie sie sich darin begründen. Im Ergebnis werden zwei kontrastreiche Identifikationsmuster und Begründungstypen vorgestellt, die das Verhältnis der Lehrenden zu ‚ihren‘ Organisationen veranschaulichen und die erkennen lassen, welche Konsequenzen sich daraus für die Volkshochschule im Allgemeinen ergeben. / Freelance and part-time lecturers constitute the numeral biggest ‘occupational category’ in adult education centre. Nevertheless: They do not find highly attention in the context of professionalism, organizational and quality development. In science exist quantitative studies mostly, which broach the issue of social circumstances of lectures, their educational actions as well as their organizational bondage and solidarity. There are no studies, which make a point of spotlighting the subject perspective. Against this background the available qualitative research paper explicit concentrate on the group of freelance and part-time lectures. The question is, in which manner non salaried employees are able to identify with the organization they work for as well as their local practice and how they reason it. As a result two high contrasts pattern of identification and types of grounds will be presented, which visualize the relationship between lecturers and ‘their’ organizations and which show the consequences for adult education centre in general.

Innebörden i regeringens satsning på tillitsbaserad styrning är att medarbetarnas erfarenhet och verksamhetsnära kunskap på ett bättre sätt ska tas tillvara och att behovet av kontroll ska balanseras mot förtroende för medarbetarna. Att släppa på detaljstyrningen och lämna mer handlingsutrymme till medarbetarna går väl i takt med teorin om offensiv kvalitetsutveckling. I en organisation där ansvar och befogenheter delegeras till medarbetarna känner de motivation, resultaten förbättras och ledningen får till följd av detta ett än mer ökat förtroende för dem. Minskad detaljstyrning betyder dock inte att man helt kan släppa på kontrollen. Kontrollsystem är viktiga  då det är genom dem som ledningen kan tillse att medarbetarna agerar och presterar i linje med verksamhetens mål. Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om hur linjechefer uppfattar att  relationen mellan tillit och kontroll kan antingen bidra till eller hindra kvalitetsutveckling inom myndigheter. I studien har utforskats om det finns några teoretiska likheter mellan den tillitsbaserade styrningen och offensiv kvalitetsutveckling. Studien har haft en kvalitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit semistrukturerade, berättande intervjuer.  Slutsatserna är att de intervjuade cheferna anser att ökad tillit bidrar till kvalitetsutveckling, att tydliga ramar främjar tillit samt att tillit inte är synonymt med brist på styrning. Cheferna lägger vikt vid att finnas till hands när det behövs och menar att det är lättare både för dem själva och för medarbetarna att ta ut svängarna när gränserna för handlingsutrymmet finns tydligt angivna. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur linjechefer på en statlig myndighet ser på tillit och kontroll. / The Swedish Government’s reform to ensure trust based governance aims to create an environment that makes use of employees’ experience and knowledge and balances the need for control against trust. Steering that does not control in detail, but rather allows those conducting operations room for manoeuvre, has much in common with the theory of total quality management. In an organization that delegates responsibility and authority, employees will feel motivated, results will improve and management’s trust in employees will increase. Still, control systems are important since they provide management with information to ensure that employees act and perform in accordance with organizational goals. The aim of the thesis has been to create knowledge about first line managers’ view on the relationship between trust and control, and if that balance can either contribute to, or impede, quality development within governmental authorities. The study involves an exploration of theoretical similarities between trust based governance and total quality management. The research method has been qualitative and the method for data collection has been semi-structured, narrative interviews. The result of the study indicates that the interviewed managers believe that trust contributes to quality development, that a clear framework can promote trust and that trust not is equivalent to absence of steering. The managers emphasize the importance of being available when needed and believe that it is easier for both them and their employees to perform within a clearly defined room for action. The study contributes to a better understanding for government employed first line managers’ views on trust and control. / <p>2018-06-27</p>

Det aktuella examensarbetet utgår ifrån en genomförd förstudie som kartlagt brister i konsekvensutredning rörande företags kostnadseffekter vid regelgivning. Syftet med arbetet är att ta fram en modell för förbättrad kartläggning av population, den identifierade förbättringsmöjlighet som i enlighet med förstudien ses ha störst genomslagskraft på konsekvensutredningars övergripande kvalitet. Arbetet omfattar även utvecklandet av en plan för implementering. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig på Demings förbättringskunskap och ideologin runt offensiv kvalitetsutveckling samt tillhörande hörnstensmodell. Den metod som användes för att lösa problemställningen grundar sig på en modifierad modell av en Plan-Do-Study-Act cykel som benämns som Check-Plan-Do. Undersökningen som genomförts och tillhörande resultat har genererat en applicerbar modell för förbättrad kartläggning av population. Resultatet svarar således mot det syfte som kännetecknar rapporten och skapar förbättrade förutsättningar för kartläggning av population genom utvecklandet av en standardiserad process. / The current bachelor thesis is based on an earlier pilot study that identified shortcomings in impact assessment regarding the company's cost effects in regulation. The purpose of the work is to develop a model for improved population mapping, the identified improvement potential which, according to the preliminary study, is seen to have the greatest impact on the overall quality of impact assessments. The work also includes the development of a plan for implementation. The theoretical framework for the study is based on Deming's profound knowledge and the ideology concerning total quality management and the associated cornerstone-model. To solve the problem a modified model of the Plan-Do-Study- Act cycle called Check-Plan-Do is used as methodology. The survey conducted and related results have generated an applicable model for improved population mapping. The result has corresponded to the purpose of the report and creates improved conditions for mapping the population through the development of a standardized process.

In organisations today, it has become more important to work with quality development, to be able to handle and meet the rapid changes in the society. For this report, a case study has been done on a unit that works with development and administration for a Social administration, to see how they work with quality development today, and how it can be improved. Theories on quality development and continues improvements, together with research made on how to lead change has been applied in this study. The result shows that a key factor that needs to be improved, to be able to work with quality development, is to make clearer definitions of the projects from start, so that they can be analysed and developed when finished. The presented recommendation for this is to use a more structured work methodology when starting a new project. This could help the employers to get a better definition of the expectations of the project, along with a plan for follow-up, that needs to be done to keep evolving in the unit. This methodology can hopefully lead to that the culture, that today is focused on doing, can shift towards prioritizing more time for planning and development. This is central if the organisation wants to work with continues improvements. / Att arbeta med kvalitetsutveckling iorganisationerhar blivit allt mer centralt, för att försöka att möta den snabba förändring som sker, och samhälletsförväntningar. I denna rapport har en enhet som arbetar med utvecklingsuppdrag och administrativa uppgifter i en socialförvaltning undersöktsgenom en fallstudie, för att se hur de arbetar med kvalitetsutveckling,och hur detarbetetskulle kunna utvecklas. Teorier kringHörnstensmodellen och att bli en lärande organisation, samtforskning kring att leda förändring, har legat till grund för arbetet. Resultatet visar att det är framförallt svårigheter kring att få till en klar definition av uppdragen som gör att det blir svårt att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling, då det blir svårt att följa upp och utveckla, när inga klara förväntningar är preciserade från början.Det förbättringsförslag som är presenterat handlar om ett mer strukturerat arbetssätt i uppstarten av uppdragen, som kan leda till att dedefinieras tydligare. Den mall som rekommenderas att fyllas i vid start, ska dessutominnefattauppföljningsplaner och ger möjlighet till enkel uppföljning av det egna arbetet. Mallenkan förhoppningsvis leda till att kulturen som idag fokuserar på att göra, kan börja gå mot att mer planering och uppföljning också innefattas i arbetet. Det är väsentligt att enheten försöker att bli bättre på att följa upp och utveckla, om de ska kunna arbeta med offensiv kvalitetsutveckling på ett mer givande sätt i framtiden.

Detta examensarbete avslutar Magisterprogrammet i kvalitets- och ledarskapsutveckling vid Mittuniversitet vårterminen 2020. Examensarbetet utgör också en fristående och oberoende studie som är tänkt att komplettera Vinnova-projektet Swedish Edtest som pågår 2020-2022. Projektet syftar till att utforma en vetenskaplig metod för att genomföra och utvärdera digitala lärresurser samt bidra till att utveckla leverantörernas tjänster och produkter. Detta examensarbete fokuserar på ledarskap, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar kopplat till framgångsrikt innovationsarbete. De ledare och personer med ledande och/eller samordnande uppdrag som intervjuats i studien verkar inom någon av de kommunala eller fristående huvudmän som också ingår som partner i projektet.Studien visar att skolan som organisation har visat sig vara långt mer lättrörlig och innovativ än förväntat. Deltagande skolledare har alla vittnat om att startsträckan för att ställa om undervisningen har varit kort och gått över förväntan, vilket talar för att det finns en betydligt större innovationskapacitet hos skolor och huvudmän än vad man tidigare varit medveten om när man leder och organiserar arbetet. Detta kan vara en anledning till att man inte utformat metoder och strukturer för att tillvarata och vidareutveckla den innovation som sker. Vad gäller den innovation som nu sker tycks mervärdet inte främst ligga i att arbeta digitalt utan att det digitala arbetssättet utvecklar undervisningen och sättet att hantera och nå kunskapsmålen. Samtliga intervjuade uppger att omställningen till fjärr- och distansundervisning har ökat innovationskapaciteten i den verksamhet där man leder eller samordnar arbetet. I vilken utsträckning och på vilket sätt varierar. Majoriteten av de intervjuade uppger att de redan nu ser lösningar eller metoder som man bedömer kan stödja elevernas lärande även när man återgår till ordinarie undervisning och verksamhet. Exempel som ges är ökad digital kunskap och mognad bland personalen, ökat kollegialt samarbete och erfarenhetsutbyte, re-design av undervisningen med större fokus på vad som verkligen är viktigt för att eleverna ska nå målen för sin utbildning samt en ökad flexibilitet av när och fjärrundervisning.De intervjuade ledarna främjar innovation och lärande genom ett transformativt och relationsinriktat ledarskap med starkt engagemang i skolans kärnprocess och med fokus på lärande framför teknik vad gäller innovation. De beskriver också i stor majoritet att vårens omställning till fjärr- och distansundervisning skapat ett utpräglat utvecklingsinriktat ledarskap bland såväl dem själva som i deras personalgrupper. Personliga förutsättningar som krävs är mod och tillit, långsiktighet och uthållighet, engagemang och delaktighet. Organisatoriska förutsättningar som krävs är lokalt friutrymme och mandat liksom resurser och tid. Andra återkommande begrepp är ledningens fokus, målsatta utvecklingsområden samt förutsättningar att prioritera och aktivt delta. Majoriteten av de intervjuade uppger att innovationsstödjande arbete dels sker frivilligt genom att skapa förutsättningar för intresserade och framåtlutade lärare och dels obligatoriskt genom organiserade möten,avdelade utifrån olika fokus. Organisationen kring att utvärdera effekt och mervärde är enligt en betydande majoritet av de intervjuade däremot underutvecklad eller saknas helt. / This thesis constitutes an independent and independent study that is intended to complement the Vinnova project Swedish Edtest, which runs 2020-2022. The project aims to design a scientific method for implementing and evaluating digital learning resources and to contribute to the development of suppliers' services and products. This degree project focuses on leadership, working methods and organizational conditions linked to successful innovation work. The leaders and persons with leading and/or coordinating assignments interviewed in the study work within one of the municipal or independent principals who are also partners in the project.The study shows that the school as an organization has proven to be far more agile and innovative than expected. Participating school leaders have all testified that the starting distance for reteaching has been short and beyond expectations, which suggests that there is a much greater innovation capacity among schools and principals than was previously known when leading and organizing the work. This may be one reason why methods and structures have not been designed to harden and further develop the innovation that is taking place. As far as the innovation that is taking place now is concerned, the added value does not seem to lie primarily in working digital, but that the digital way of working develops teaching and the way in which knowledge objectives are managed and achieved.All interviewees report that the transition to long-distance and distance learning has increased the innovation capacity of the activities in which the work is managed or coordinated. To what extent and in what way varies. The majority of those interviewed state that they already see solutions or methods that are judged to support learners' learning even when returning to regular teaching and activities. Examples given are increased digital knowledge and maturity among the staff, increased collegial cooperation and exchange of experience, re-design of teaching with a greater focus on what is really important for students to achieve the goals of their education, and greater flexibility of when and remote education.The interviewed leaders promote innovation and learning through transformative and relationship-oriented leadership with strong involvement in the core process of the school and with a focus on learning over technology in terms of innovation. They also describe in a large majority that this spring's transition to remote and distance education has created a marked development-oriented leadership among themselves as well as in their staff groups. Personal conditions required are courage and trust, long-term approach and perseverance, commitment and participation. Organisational conditions required are local free space and mandates as well as resources and time. Other recurring concepts are management's focus, targeted development areas and conditions to prioritize and actively participate.The majority of those interviewed state that innovation support work is done voluntarily, partly by creating conditions for interested and forward-leaning teachers and partly mandatory through organized meetings, divided according to different focus. The organisation around evaluating impact and added value is, according to a significant majority of the interviewees, on the other hand, underdeveloped or missing completely. / <p>2020-06-26</p>

Inom gruvindustri är provtagning viktigt för att företag ska kunna försäkra sig om produkters egenskaper. Vid skeppslastning i Luleå hamn utför LKAB provtagning av järnmalmsprodukten MPBO. För att utföra representativa provtagningar är provtagningsanläggningen i hamnen designad enligt ISO 3082. Enligt standarden krävs vetskap om produktens kvalitetsvariation är klassificerad som liten, medel eller stor. Enligt ISO 3082 måste kvantifieringen och klassificeringen av kvalitetsvariationen genomföras genom metoder föreskrivna i ISO 3084. Examensarbetet syftade till att enligt ISO 3082 och ISO 3084 kvantifiera, klassificera och bedöma kvalitetsvariationen och provtagningsprecisionen utifrån 11 kvalitetsparametrar för produkten MPBO. Resultatet av examensarbetet visade klassificering av liten kvalitetsvariation för kvalitetsparametrarna järn (Fe), kiseldioxid (SiO2) samt fosfor (P) enligt gränsvärden beskrivna i ISO 3082. Resultatet av examensarbetet visade även att provtagningsprecisionen för kvalitetsparametrarna Fe, SiO2 och P vara mycket liten i förhållande rekommenderad provtagningsprecision enligt ISO 3082. De övriga kvalitetsparametrarna som undersöktes kunde dock inte klassificeras eller bedömas utifrån ISO 3082 ty avsaknaden av värden på rekommenderad provtagningsprecision och gränsvärden för klassificeringar av kvalitetsvariation. ISO 3084 föreskriver att undersökningen måste genomföras minst fem gånger vid bedömning av en malmprodukt. För att försäkra sig om kvalitetsvariationen för produkten rekommenderades LKAB därför att utföra ytterligare fler likande undersökningar i framtiden. Om LKAB planerar genomföranden av liknande undersökningar rekommenderades företaget även att utföra undersökningar enligt ISO 3085 för att bestämma provberednings- och analysvariationen. / Sampling is important for mining companies to obtain knowledge of the characteristics of their product. When loading ships in the port of Luleå, the company LKAB performs sampling of the iron-ore product MPBO. To perform representative sampling, the sampling facility in the port is designed in accordance with ISO 3082. According to the standard, knowledge is required if the product's quality variation is classified as small, medium, or large. According to ISO 3082, the quantification and classification of the quality variation must be carried out using methods prescribed in ISO 3084. The aimed aim of the thesis was to quantify, classify and assess the quality variation and sampling precision of 11 quality parameters to the product MPBO according to methods prescribed in ISO 3082 and ISO 3084. The results of the thesis showed classification of small quality variation for the quality parameters iron (Fe), silica (SiO2) and phosphorus (P) according to limit values prescribed ​in ISO 3082. Results also showed that the sampling precision for the quality parameters Fe, SiO2 and P was very small in relation to the recommended sampling precision according to ISO 3082. The precision and quality variation of the other quality parameters examined could not be classified or assessed based on ISO 3082 due to a lack of limit values. ISO 3084 prescribes those similar investigations must be carried out at least five times when assessing an ore product. To ensure the quality variation of the product, LKAB was therefore recommended to carry out further investigations in the future. If LKAB plans to carry out more investigations about the product, the company was also recommended to carry out methods prescribed in ISO 3085 to determine sample preparation variation and analysis variation.

Syftet med denna studie var att utveckla mer kunskap kring skolan som lärande organisation. Detta gjordes genom en kvalitativ fallstudie där förbättringsprogrammet PRIO och dess effekter på utvecklingsarbetet i Landskrona stads skolor studerades. Aspekterna implementering, uppföljning, avtryck av förändringsarbetet i organisationen idag, kvalitetsökning för eleverna samt koppling mellan skolornas utvecklingsområden och forskningsfältet lärande organisationer i stort undersöktes. Slutsatserna blev att implementeringen fungerat bra i initialskedet men att utvecklingsarbetet kopplat till PRIO på drygt hälften av skolorna sedan stannat av. Detta kan delvis kopplas till stor personalomsättning bland rektorerna, men också till att PRIO-arbetet i många fall inte varit en del av skolornas systematiska kvalitetsarbete. Man upplever en kvalitetsökning för eleverna men kopplingen till PRIO är inte helt självklar. Drygt hälften av de utvecklingsområden som skolorna arbetat med korrelerar med de områden som lyfts fram som väsentliga inom forskningsfältet kring lärande organisationer. Skolorna utvecklade en lärande organisation genom PRIO-arbetet men det är inte alla skolor som kunnat bibehålla den över tid. / Purpose: The purpose of this study was to develop   more knowledge about the school as a learning organization. Design: A qualitative case study was conducted, where   the improvement program PRIO and its effects on the schools in Landskrona were   studied. The aspects implementation, long term improvement, the effects of   PRIO in the schools today, increase of quality for the students and the   connection between the schools' development spheres and the research field of   learning organizations in general were examined. Findings: The conclusion was that the implementation   was successful in the initial phase, but that the improvement then faded in   more than half of the schools. This can partly be linked to large staff turnover   among the principals, but also to the fact that in many cases the PRIO work   has not been part of the schools' systematic quality management. The schools   experiences an increase of quality for the students, but the connection to   PRIO is not entirely evident. More than half of the development spheres that   the schools have worked with correlate with the spheres highlighted as   essential in the research field around learning organizations. The schools   developed a learning organization through the PRIO work, but not all schools   have been able to maintain it over time. / <p>2019-06-26</p>

Many organizations today work with offensive quality development to meet market and society changes in general. In the study, a dive company has been studied based on principles of offensive quality development. The company has a turnover of 80-90 million SEK and have 50 employees. The organization has just begun a change work to anchor quality in their businessmodel. The purpose of the study has been to map the organization's main processes and provide a basis for the continued improvement work. With the help of interviews, observations and workshops, a first draft of a process mapping has been carried out. The study has also used various improvement tools to analyze risks and causes of process mapping. Theories around the cornerstone model and PDSA cycle have been the basis for the structured completion of the survey on the organization. / Många organisationer arbetar idag med offensive kvalitetsutveckling för att möta förändringar på marknaden och samhället i stort. I studien har ett dykarföretag studerats utifrån principer från offensive kvalitetsutveckling. Företaget omsätter cirka 80–90 miljoner och har 50 anställda. Organisationen har precis påbörjat ett förändringsarbete för att förankra kvalitet i verksamheten. Syftet med studien har varit att kartlägga organisationens huvudprocesser samt ta fram ett underlag till det fortsatta förbättringsarbetet. Med hjälp av intervjuer, observationer och workshops har ett första utkast av en processkartläggning kunnat genomföras. Studien har också använt sig av olika förbättringsverktyg för att analysera risker och orsaker med processkartläggning. Teorier kring hörnstensmodellen och PDSA-cykeln har legat till grund för att strukturerat genomföra undersökningen på organisationen.