Bakgrund Målet med den rättspsykiatriska vården är att patienterna skall kunna återvända till ett gott liv utanför vården utan återfall i kriminalitet. Socialstyrelsen har klargjort att patienter inom den specialiserade psykiatriska vården ska riskbedömas. Den strukturerade professionella bedömningen, som HCR-20, är en vetenskapligt framtagen checklista och har visat sig ha både hög validitet och reliabilitet. Arbetet med bedömning av och förståelse för risk för våld och eller återfall i brottslighet är något av det säregna i arbetet för sjuksköterskor inom den rättspsykiatriska vården Syfte Belysa hur den kunskap som framkommer genom riskbedömningsformuläret HCR-20 omsätts i omvårdnadsarbetet vid rättspsykiatrisk vård. Metod Datainsamlingen gjordes med åtta intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet I resultatet har två kategorier framträtt som är att Synliggör risker och Underlag till planering. Under dessa två kategorier finns ett antal underkategorier. Personalen ser i stort inga uppenbara brister med HCR-20 utan anser att det är ett bra system som fyller sin funktion. Vid HCR-20 bedömning förs dialog om vad man som personal kan lägga fokus på och vilka risker som kan minskas. Det upplevs intressant att se när risker minskas samt att man tolkar den förändring som skattningsinstrumentet visar som framsteg i arbetet. Diskussion Författarna menar att resultatet belyser något om hur arbetet runt HCR-20 och riskhantering vid rättspsykiatrisk vård uppfattas av omvårdnadspersonal samt att utvecklingsmöjligheter har identifierats. / Background The purpose of forensic psychiatric care is that patients are able to return to a good life outside care without criminal recidivism . Swedish law has clarified that the patients in specialist mental health services should be risk assessed . The structured professional risk assessment, like the HCR- 20, is a scientifically formulated checklist and have been shown to have both high validity and reliability. Work on the assessment and understanding of the risk of violence and recidivism is one of the peculiarity of the work of nurses in forensic psychiatry Aim Highlighting how the knowledge obtained from the risk assessment form, HCR- 20 is put into the nursing work in forensic nursing. Methods The data was collected with eight interviews then analyzed by qualitative content analysis. Results The result has two categories emerged as Visualize risks and Basis for planning. Within these two categories there are a number of subcategories. The staff looks basically no obvious flaws with the HCR- 20, and believe it is a good system that fulfills its function. At HCR- 20 assessment dialogue is conducted on what personnel can focus on and what risks that can be reduced. It felt interesting to see when the risks are reduced and that we interpret the change that estimate the instrument as progress in working with the patients. Discussion The authors believe that the results illustrate how the work around the HCR- 20 and risk management in forensic nursing is perceived by the nursing staff as well as development opportunities have been identified.

Bakgrund : Sjuksköterskans roll i omvårdnad inom rättspsykiatrin är komplex. Detta på grund av att utöver omvårdnaden, skall även en säker miljö upprätthållas. Tvångsåtgärder kanske också måste utföras, vilket kan påverka sjuksköterskans etiska och moraliska principer. Den mest framträdande uppgiften sjuksköterskan har är dock att genom en sjuksköterska-patient relation skapa hälsa och välbefinnande samt ge patienter en chans till att växa och utveckla sina beteende. Syfte: Syftet med studien var att beskriva aktuell forskning om sjuksköterskans attityder inom den rättspsykiatriska omvårdnaden. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar elva kvalitativa studier. Studierna som tagits fram har analyserats och teman identifierats. Databassökningar har genomförts i PubMed, CINAHL, SveMed+ och PsycINFO. Resultat: Tre huvudteman och två subteman identifierades. Första huvudtemat var sjuksköterskans roll med subteman relationens faser och säkerhet och tvångsåtgärder. De andra två huvudteman som identifierades var maskulinitet och copingstrategier. Slutsats : De affektiva attityderna som sjuksköterskan upplever kan styra mycket av de beslut och handlingar som utförs. Detta kan påverka patienters hälsa, välbefinnande och utvecklande. Män ansåg sig själva att genom handlingskomponenten bidra till en trygg och säker miljö. / Background: The nurse has a complex role of nursing care in a forensic care setting. This due to in addition to nursing care, also a safe environment should be preserved. Coercive measures may also have to be carried out, which can affect nurse´s ethical and moral principles. The most prominent task the nurse has are however to create health and wellbeing through nurse-patient relation as well as to offer the patient an opportunity to grow and to develop his behavior. Aim: The aim with this study was to describe current research of the nurse’s attitudes about nursing care in forensic care settings Method: Literature review including eleven qualitative studies. The studies have been analyzed and themes has identified. Database searches are made in PubMed, CINAHL, SveMed+ and PsycINFO. Results: Three main themes and two sub themes were identified. The first main theme was the nurse role with the sub themes the phases of a relationship and safety and coercive measures. The two other main themes that were identified are masculinity and coping strategies. Conclusion: The affective attitudes that the nurse experiences can control much of the decisions and actions that are performed. This can affect patients' health, well-being and development. Men considered themselves to contribute, through the action component, to a safe and secure environment.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård möter ofta patienter med allvarlig psykisk ohälsa och utmaningar i kommunikationen med dem. Framgångsrik kommunikation kan vara svår att uppnå på grund av patienternas svårigheter att uttrycka sina behov och känslor på ett konstruktivt sätt. Sjuksköterskans arbete med att ge patienterna en god, jämlik och säker vård där patientens behov står i centrum innebär att arbeta med en personcentrerad vård baserat på kärnkompetenserna. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i PsycInfo och Cinahl. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av fyra teman, framgångsrikpatientrelation, kommunikation i vården, den lidande patienten, säkerhet begränsningar och tvångsbehandling. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att bättre utbildning och förberedelser av sjuksköterskor kan minska den inre stressen för sjuksköterskorna. Att ha en enad front och en gemensam förförståelse i teamet kan maximera effektiviteten i vårdprocessen. / Background: Nurses working in forensic psychiatric inpatient care often encounter patients with serious mental illness and challenges in communicating with them. Effective communication can be a challenge due to patients' difficulties in expressing their needs and feelings in a constructive way. The nurse`s work in providing patients with good, equal, and safe care where the patients’ needs are at the center means working with personcentered care based on the core competencies. Aim: The aim of the literature review is to compile nurses' experiences of caring for patients in forensic psychiatric inpatient care. Method: A literature review with a qualitative approach. The searches of the articles were conducted in PsycInfo and CINAHL. The study was based on 12 scientific articles. Results: Four themes emerged from the results, successful patient relationship, communication in care, the suffering patient, safety limitations and coercive treatment. Conclusion: The results of the literature study show that better education and preparation of nurses can reduce the internal stress for nurses. Having a united front and a common understanding in the team can maximize the efficiency of the care process.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk verksamhet är styrd av säkerhetsrestriktioner vilket innebär att det arbetsterapeutiska arbetet begränsas i vilka åtgärder och interventioner som kan tillämpas. Syfte: Studien beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av sitt arbete inom rättspsykiatrin och hur det påverkas av att patienten är frihetsberövad. Metod: En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenhet av arbete inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige. Fem arbetsterapeuter verksamma inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige intervjuades. Resultat: Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i följande kategorier: Säkerheten begränsar interventionsmöjligheter, Destruktiva dagar (att förstå deras vardag), Arbetsterapeutens förlängda arm, Motivation och hopplöshet. Den säkerhetskontrollerade miljön påverkade arbetsterapeuternas arbete i hur bedömningar och interventioner genomförs. Utmanande att träna patienternas aktivitetsförmågor för ett liv i samhället samtidigt som den sitter frihetsberövad. Patienterna har ofta en komplex problematik från en destruktiv miljö och en stor del av arbetet handlar om att motivera patienten från att känna hopplöshet. Vidare visar resultatet på att stor vikt läggs på att motivera patienten i en miljö som är tillrättalagd och som inte ger utrymme till att vara självständig.  Slutsats: Den säkerhetskontrollerade miljö som rättspsykiatri innebär samt den komplexa problematik patienterna som befinner sig inom rättspsykiatri har kan upplevas utmanande för arbetsterapeuter. I synnerhet när det handlar om att möjliggöra för patienten att lära sig leva ett nytt liv än vad patienten hade innan tiden på rättspsykiatri. Utmaningen består i att patienten inte kan ges möjlighet till digitala hjälpmedel och att träna sina förmågor i det samhälle som patienten ska slussas ut till efter vårdtiden. Arbetsterapeuterna värdesätter samarbetet med skötarna på avdelningen eftersom de arbetar nära patienten i deras vardagliga aktiviteter. Utmaningen att träna patienten till självständighet i en säkerhetskontrollerad miljö som medför att ansvar och uppgifter tas ifrån patienten är något det bör forskas vidare på. / Background: Forensic psychiatric activities are governed by safety restrictions, which means that occupational therapy work is limited in which measures and interventions can be applied. Purpose: The study describes occupational therapists' experiences of their work in forensic psychiatry and how it is affected by the patient being deprived of liberty. Method: An qualitative study of occupational therapists' experience of working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden. Five occupational therapists working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden were interviewed.  Result: The data was analyzed based on content analysis and resulted in the following categories: Security limits the possibilities of intervention, Destructive days (to understand their everyday life), Extended arm of the occupational therapist, Motivation and hopelessness. Da safety-controlled environment influenced the work of occupational therapists in how assessments and interventions are carried out. Challenging to train patients' activity skills for a life in society while being detained. Patients often have complex problems from a destructive environment and a large part of the work is about motivating the patient from feeling hopeless.  Furthermore, the results show that great emphasis is placed on motivating the patient in an environment that is corrected and that does not give room to be independent. Conclusion: The safety-controlled environment that forensic psychiatry entails and the complex problems faced by patients who are in forensic psychiatry can be perceived as challenging for occupational therapists. Especially when it comes to enabling the patient to learn to live a new life than the patient had before the time in forensic psychiatry. The challenge is that the patient cannot be given the opportunity for digital aids and to train their abilities in the society to which the patient should be channeled after the hospital stay. The occupational therapists value the cooperation with the nurses in the ward because they work closely with the patient in their everyday activities. The challenge of training the patient to independence in a safety-controlled environment that entails taking responsibility and tasks away from the patient is something that should be further researched.

Tidigare forskning har visat en hög prevalens av personlighetssyndrom hos patienter inom rättspsykiatrisk vård. Diagnostisk stabilitet av personlighetssyndrom har undersökts i kliniska populationer men till vår kännedom ej hos vårddömda patienter. Följande uppsats är en retrospektiv aktmaterialstudie som utgår från tre årskohorter av vårddömda patienter. Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst samt diagnostisk stabilitet av personlighetssyndrom. Att undersöka diagnostisk stabilitet är betydelsefullt då aktuella diagnoser påverkar valet av lämpliga vårdinsatser. Journal- och aktmaterial granskades från RPU och genom det aktuella vårdtillfället för inkluderade patienter (n=65). Personlighetssyndrom var vanligt förekommande i urvalsgruppen, främst inom kluster B, men samsjukligheten var däremot oväntat låg. Den diagnostiska stabiliteten för samtliga personlighetssyndrom var 54.5 %. Begränsningar med studien var framförallt storleken på urvalet. Framtida forskning behöver bland annat fokusera på faktorer som kan påverka graden av diagnostisk stabilitet, såsom ålder och vårdtid. / Previous research has shown a high prevalence of personality syndrome among mentally disordered offenders. Diagnostic stability regarding personality syndromes has been studied in clinical populations but has, to our knowledge, not been examined for patients within forensic psychiatric care. The following study is a retrospective register study based on three cohorts of forensic psychiatric patients. The aim of this thesis was to examine the prevalence and diagnostic stability of personality syndromes. Studying diagnostic stability is important as treatment decisions largely depend on a correct diagnosis and an understanding of the course of the disease. Medical records and case files were reviewed from the forensic psychiatric investigation and throughout the current treatment episode for the included patients (n=65). Personality disorders were common in the group, primarily within cluster B, while commorbidity was unexpectedly low. The diagnostic stability for personality syndromes were 54.5 %. Limitations of the study was primarily the small number of participants. Future research should investigate potential predictors for diagnostic stability such as age and length of treatment.

<p>Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.</p><p>Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Samtidigt blir de allt mindre frekventa som diagnoser inom gruppen. Psykossjukdomar är de diagnoser som i högst utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Kvinnor bedöms i en klart högre utsträckning än män lida av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i bedömningen av allvarlig psykisk störning. Dock diagnostiseras invandrare oftare med psykosdiagnoser samt skattas att fungera sämre enligt GAF-skalan. Våldsbrottens andel bland de undersökta har ökat. Dock utgörs det främst av en ökning i hot och misshandel och kan inte påvisas vara relaterat till en ökning i dödligt våld.</p>

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen. Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Samtidigt blir de allt mindre frekventa som diagnoser inom gruppen. Psykossjukdomar är de diagnoser som i högst utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning. Kvinnor bedöms i en klart högre utsträckning än män lida av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer ingen skillnad mellan svenskar och invandrare i bedömningen av allvarlig psykisk störning. Dock diagnostiseras invandrare oftare med psykosdiagnoser samt skattas att fungera sämre enligt GAF-skalan. Våldsbrottens andel bland de undersökta har ökat. Dock utgörs det främst av en ökning i hot och misshandel och kan inte påvisas vara relaterat till en ökning i dödligt våld.

Bakgrund: Rättspsykiatrin i Sverige är en specialiserad gren av psykiatrin inom rättsväsendet som behandlar personer med allvarliga psykiska störningar och kriminell bakgrund. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll genom att stödja och rehabilitera dessa män, bedöma förmågor och erbjuda hjälp för både fysiska och psykiska behov. Syfte: att beskriva hur arbetsterapi kan användas inom rättspsykiatrin. Metod: Studien hade scoping review som studiedesign. 10 artiklar har inkluderats i studien och hittades i databaserna CINAHL, PsycInfo, Medline och Amed. Resultat: Samtliga studier visar att MOHO-modellen har använts som ett verktyg inom arbetsterapin genom att skapa meningsfulla aktiviteter som ska förbättra klienternas delaktighet och minska risken för återfall, våldsamt beteende och bidrar till ökad livskvalitet. Slutsats: Studien framhäver den utmanande naturen hos rättspsykiatrisk vård och vikten av arbetsterapeuters roll i att hantera och förebygga återfall genom meningsfulla aktiviteter. / Background: Forensic psychiatry in Sweden is a specialized part of psychiatry within the judicial system. People with severe mental disorders and a history of criminal behavior are treated there. Occupational therapists have an important role by supporting and rehabilitating these people, assessing their capabilities, and offering assistance for physical and mental needs. Aim: To describe how occupational therapy can be used in forensic psychiatry. Method: The study employed a scoping review design. Ten articles were included in the study and were identified through databases such as CINAHL, PsycInfo, Medline, and Amed. Results: The articles show that the MOHO model has been used as a tool in occupational therapy by creating meaningful activities to enhance the clients’ participation and reduce the risks of relapse, violent behavior thereby contributing to improve quality of life. Conclusion: Occupational therapy plays a central role in forensic psychiatric care. The use of the MOHO model is highlighted as contributing to meaningful activities and increased quality of life. The study emphasizes the challenging nature of forensic psychiatric care and the importance of occupational therapists in managing and preventing relapses through meaningful activities. / <p>VT 2023</p>

Bakgrund: I Sverige vårdas patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård och den begränsade vårdmiljön inom rättspsykiatrin kan ha en negativ effekt på patienternas hälsa. Patienterna har förutom psykiatrisk problematik även ökad dödlighet, risk för somatisk sjukdom och fetma jämfört med övriga befolkningen. Patienterna gör ofta mindre hälsosamma val. Vårdpersonalen ställs ofta inför svårigheter med att utföra sitt vårdande uppdrag och att stärka patienternas hälsoprocesser samtidigt som de ska förhålla sig till säkerhet och patienternas tvångsvård. En ökad förståelse för vårdpersonalens hälsofrämjande arbete behövs för att stärka det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet inom rättspsykiatrisk vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal uppfattar och erfar hälsofrämjande arbete inom rättspsykiatrisk vård samt främjande och hämmande faktorer för detta arbete. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats gjordes med fokusgrupper som metod för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes. Deltagarna bestod av elva vårdpersonal. Fokusgruppintervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Tio underkategorier bildade tre huvudkategorier. En stödjande vårdmiljö, En god vårdrelation och ett tålmodigt arbete samt Att inte alltid kunna hjälpa. Slutligen bildades ett övergripande tema: Ett outtröttligt arbete och engagemang trots hinder och utmaningar.Slutsats: Vårdpersonalens hälsofrämjande arbete sker med hjälp av stöd till fysisk aktivitet, meningsfull aktivitet samt ger kostråd. Detta är av särskild vikt då patienterna ofta har sämre hälsa. Genom att patienterna får välja hälsofrämjande aktivitet förstärks deras empowerment. Nyckeln för att kunna arbeta hälsofrämjande i en begränsad vårdmiljö är att skapa goda vårdrelationer. Vårdpersonal kan själva behöva stöd i att hantera att patienterna trots personalens arbete väljer att göra andra val. / Background: In Sweden, forensic psychiatric patients, undergo treatment in confined environments that may adversely affect their health. In addition to psychiatric issues, patients have increased mortality, a heightened risk of somatic illness, and obesity compared to the general population. Patients often make less health-conscious choices. Nursing staff often confront difficulties in carrying out their caregiving mandates and reinforcing the health processes of patients, simultaneously navigating the imperative of ensuring safety and adhering to compulsory psychiatric care. An increased understanding of the health-promoting endeavours of healthcare professionals is required to fortify health-promotion initiatives within forensic psychiatric care.Aim: The aim of the study was to illuminate how nursing staff perceive and experience health-promoting work within forensic psychiatric care, as well as identifying facilitating and inhibiting factors for this work.Method: A qualitative inductive method used focus groups with eleven healthcare professionals. Interviews analysed qualitatively following Graneheim and Lundman´s method.Results: Ten subcategories formed three main categories: A supportive care environment, A good care relationship and patient-centered approach, and The challenge of not always being able to help. These main categories formed an overarching theme: Relentless work and commitment despite obstacles and challenges. Conclusion: Nursing staff promote health through support to physical activity, meaningful activity and dietary advice. This is crucial for compromised patient health. Empowering patients to choose health-promoting activities is key. Positive care relationships are crucial; inadequate knowledge in forensic psychiatry hinders healthpromotion work. Personnel might need support in handling patients, because despitehard work patients still make other choices.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares och hälso- och sjukvårdskuratorers upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst vid utslussning av rättspsykiatriska klienter, sett ur ett maktperspektiv. Studiens empiri grundar sig på åtta semi-strukturerade intervjuer, fyra med varje yrkesgrupp, som sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens slutsats visar på att samverkan mellan socialtjänst och rättspsykiatri påverkas av organisatoriska, ekonomiska och mellanmänskliga faktorer som är svåra att påverka. Studien bekräftar även tidigare samverkansforskning som visar på svårigheter i samverkan när aktörer har olika förutsättningar, uppdrag och mål. Slutsatserna i denna studie leder oss till att förstå intervjupersonernas upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst. Dessa går att förstås genom: värdet av kompromisser, förståelsen för varandras villkor och behov, upplevelsen av bristande mandat, maktlöshet samt rollförvirring. / The aim of this study is to examine social workers and health care counsellors experiences of cooperation between forensic psychiatry and social services during discharge of forensic psychiatric clients, seen from a power perspective. The study's empiricism is based on eight semi-structured interviews, four with each professional group, which were analyzed using a thematic analysis. The study's conclusions show that collaboration between social services and forensic psychiatry is affected by organizational, financial and inter personal factors that are difficult to affect. The study confirms previous collaboration research that shows difficulties in collaboration when actors have different conditions, assignments and goals. The conclusions of this study lead us to understand that the interviewees experiences of collaboration between forensic psychiatry and social services can be understood through: the value of compromise, the understanding of each other's conditions and needs, the experience of a lack of mandate, powerlessness and role confusion.