Aim The purpose of this study is to, from a perspective of a PE teacher, look at how teachers of physical education in elementary school designs and assesses the teaching of swimming. The issues underlying the study are as follows: Which elements are included in the swimming education and how do teachers work with these operations? What does the PE teachers classify as swimming ability and what do teachers experience as obstacles for the students development of swimming ability? How do the PE teachers interpret the knowledge requirement in Lgr 11? Method The study is based on six interviews of qualitative nature, with PE teachers from various municipalities in the region of Mälardalen. Results The result yielded by the study is that the swimming classes can take different forms depending on whom the teacher is. Common to all the teachers in the study is that they teach emergency management and lifesaving. When it later comes to teaching how to swim and practice, the teachers who teach in the younger age groups work more concentrated and continuously with swimming, while the teachers who work with the older age groups just checks whether students can swim or not. Some teachers in this study assesses the ability to swim a little differently than others. Some follow the SLS's definition and others what the knowledge requirement in Lgr 11 says. The obstacles that teachers say they do encounter, regarding to the development of students swimming ability, says to be budget, scheduling and students' views on the body. The teachers in the study believe that it is difficult to grade the students in swimming because the knowledge requirement in grade 6 and in grade 9 are equal. And also that the curriculum grade level is the same for A, C and E. Conclusion This study shows that physical education teachers' swimming classes are different from one another. It may depend on what age group the teacher is teaching, how much experience in the profession the teacher has and educational background. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett idrottslärarperspektiv, titta på hur lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolan utformar och bedömer undervisningen i simning. De frågor som ligger till grund för studien är följande: Vilka moment ingår i simundervisningen och hur arbetar lärare med dessa moment? Vad bedömer idrottsläraren som simkunnighet och vilka hinder upplever lärare för att eleverna ska bli simkunniga? Hur tolkar idrottsläraren momentet simning i kunskapskravet i Lgr 11? Metod Undersökningen bygger på sex stycken intervjuer, av kvalitativ karaktär, med idrottslärare från olika kommuner i Mälarregionen. Resultat Det resultat som framkommit genom studien är att simundervisningen kan se olika ut, beroende på vilken lärare som undervisar. Gemensamt för lärarna i studien är att de undervisar i hantering av nödsituationer och livräddning. När det sedan kommer till siminlärning och träning arbetar de lärare som undervisar i de yngre åldrarna mer koncentrerat och kontinuerligt med detta, medan lärarna som arbetar med de äldre åldrarna bara kontrollerar om eleverna kan simma eller inte. Lärarna i studien bedömer simkunnighet lite olika. Några följer SLS:s definition och andra det som står i kunskapskravet i Lgr 11. De hinder som lärarna uppges mötas av är, när det gäller att få eleverna simkunniga, budget, schemaläggning och elevernas syn på kroppen. Lärarna i studien anser att det är svårt att bedöma eleverna i simning eftersom kunskapskravet är lika i åk 6 som i åk 9 samt att kunskapskravets betygsnivå är densamma för A, C och E. Slutsats Denna studie visar att idrott och hälsalärares simundervisning ser olika ut. Det kan bero på vilken åldersgrupp man undervisar, hur mycket erfarenhet läraren har samt utbildningsbakgrund. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori. Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen. Jämfört med tidigare forskning om samma ämne som indikerar att hastighetsindividualisering är den som genomsyrar undervisning, visar sig att lärarna i denna studie också använder nivå- och innehållsindividualisering. Trots att vissa lärare visar en tendens att vara läroboksbundna, visar resultatet en medvetenhet om negativa effekter av att vara beroende av läroboken. Resultatet visar också olika försök från lärarnas sida att inte låta läroboken styra deras undervisning. Slutsatsen av denna studie är att lärarnas uppfattningar och sätt av undervisning står i relation med varandra samt med de faktorerna runtomkring dem. Om omständigheterna förändras kan uppfattningarna också förändras vilket ger upphov till förändring i undervisningssättet.

<p>Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera.</p><p>De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar.</p><p>Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga.</p><p>Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar. En tydligare skrivning bör finnas i dokumenten kring vad som gäller och som även klargör direktiven och ansvaret för hela utvärderingsprocessen från början till slut, från chefer till kursansvariga lärare och studenter.</p>

Denna uppsats är en kvalitativ studie om danspedagogers upplevelser av barngruppsstorlekens betydelse vid dansundervisning. Studiens centrala frågeställningar berör således hur barngruppsstorleken påverkar danspedagogernas lektionsupplägg samt vilka möjligheter och begränsningar som synliggörs i stora respektive små barndansgrupper. Undersökningens utgångspunkt är teorier om barndans, barngruppsstorlekens betydelse i förskolan samt ramfaktorteorin. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex personer, varav samtliga har erfarenheter av dansundervisning för barn i åldrarna 3-6 år. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kodning. Resultatet visar att samtliga danspedagoger anpassar sina danslektioner efter antalet barn i gruppen och det står klart att de i en mindre grupp oftare är mer flexibla med lektionsinnehållet medan de i en större grupp har en tydligare struktur. Det framkommer att vad som anses vara en lagom stor barndansgrupp är subjektivt och varierar beroende på situationen.

Lärares ledarskap är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning, där ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för att kunna bedriva framgångsrik undervisning. Denna studie har utformats som två case-studier där en grundskollärare samt en gymnasielärare intervjuats gällande deras uppfattningar om utmaningar med ledarskapet i klassrummet. Studien ämnar även att undersöka lärarnas syn på hur de kan hantera dessa utmaningar. Studien har en induktiv prägel, där teori valts beroende på resultatets karaktär, formulerat utifrån analys av undersökningens data. Resultaten visar att organisatoriska förutsättningar, exempelvis elevgruppers storlek, begränsar och försvårar lärarnas ledarskapsutövning, främst gällande individanpassningsarbetet samt det sociala arbetet. Det visar även på eventuella brister gällande lärarnas kompetens och en av lärarnas erfarenhet. Resultaten visar även att lärarnas hantering av utmaningarna skiljer sig åt men att båda anser att förbättrade organisatoriska förutsättningar kan underlätta deras ledarskapsutövning.

Syftet med undersökningen är att kartlägga böjträmetoder och utveckla förenklade teknikerför böjning av björk med inriktning mot tillämpning i skolslöjden. Arbetet är gjort utifrånfrågeställningarna ”Vilka manuella tekniker finns för att forma och böja björk och vilka föroch nackdelar har dessa? ” samt ” Hur kan böjträtekniker förenklas för tillämpning iskolslöjden?” Hypotesen för denna undersökning är således genom att undersöka vilkatekniker för böjträ som passar inom skolslöjden kan användningen av metoden styrkas.Jag har i denna undersökning testat på de manuella tekniker och verktyg för böjträ som jagfunnit för ämnet via olika källor som litteratur, hemsidor och från lärares erfarenheter. Dessaär basning via bastrumma, genom blötläggning, spårning, skiktlimning samt med verktygenstrykjärn och plattång. Metoden för denna undersökning var kvasiexperimentell metodsammankopplad med ramfaktorteorin i en positivistisk infallsvinkel. De för och nackdelarsom finns för varje teknik presenteras genom sammanställda tabeller utifrån mätningsanalysoch konstateranden i experimentfasen samt de fyra ramfaktorerna ekonomisk faktor,miljöfaktor, rumslig faktor samt tidsfaktor med fokus på användning i skolslöjden. Utifrån deutvalda ramfaktorerna visar resultatet på att teknikerna för bearbetning och lyckad formningav böjträ är skiktlimning och strykjärnsmetoden. Resultatet visar även att alla olika teknikerför böjträ oftast kräver något typ av stöd i form av mall för att förhindra sprickningar avfibrerna. Formplattan jag tagit fram förenklade formning av böjträ och gav totalt sett ett bättreresultat än utan ett stöd för fibrerna i ytterkant.

Detta är en studie om hur personalen i fritidshemmet uppfattar lärande hos sina elever och hur de anser sig möjliggöra lärande. Tidigare forskning visar på skillnader i hur personalen uppfattar lärande i fritidshemmet och vad det är eleverna lär sig där, om de som personal ska planera för elevernas lärande, i vilka situationer eleverna lär sig och hur personalens syn på elevernas lärande påverkar deras arbetssätt. Vi har genomfört sju intervjuer med personal på fritidshem. Det insamlade datamaterialet analyserades genom att det transkriberade materialet från intervjuerna gicks igenom för att på så sätt uppmärksamma likheter och skillnader i intervjupersonernas svar. Sedan delades materialet in i grupper baserat på innehåll där svaren jämfördes och ställdes mot varandra för att belysa skillnader. I resultatet av studien uppmärksammas att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad eleverna lär sig och hur de lär sig på fritidshemmen i Sverige. Det finns olika uppfattningar om hur personalen i fritidshemmet anser sig möjliggöra elevernas lärande och att stödet från rektorer ser olika ut på olika fritidshem. Däremot finns en generell likhet i att elevernas fria lek anses av fritidspersonalen vara viktig för elevernas utveckling och lärande. Utifrån resultatet av studien finns både likheter och skillnader med tidigare forskning som gjorts om elevers lärande på fritidshemmet. I diskussionsdelen lyfts bland annat elevernas fria lek och valfrihet att delta i planerade aktiviteter, hur fritidspersonalens syn på elevernas lärande påverkar dem i deras yrkesroll och vilka ramfaktorer som påverkar fritidsverksamheterna. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av vår studie att uppfattningar av lärande skiljer sig från person till person och att personalen antar olika roller baserat på deras uppfattning om lärande. En likhet kan även ses i att fritidspersonalen har olika ramfaktorer som påverkar dem i deras arbete samt att de är måna om elevernas välmående. En skillnad som framkommit mellan resultatet av studien och den tidigare forskningen är hur viktigt intervjupersonerna upplevde rektorernas stöttning och engagemang att vara, detta nämns inte i tidigare forskning om ämnet. Rektorernas stöd, eller avsaknad av stöd, upplevs av intervjupersonerna i vår studie som en ramfaktor som påverkar deras arbete vilket i sin del påverkar fritidshemmets verksamhet och elevernas lärande. Intressant för framtida studier anser vi därför vara rektorers syn på och kunskaper om fritidshemmet samt huruvida personalen i fritidshem, oavsett pedagogisk utbildning, använder sig av rådande styrdokument i sitt arbete utifrån att både stöd från rektor och läroplanen är ramfaktorer som påverkar lärandet. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Studien behandlar lärares läromedelsanvändning i ämnet svenska. Syftet med studien är att utveckla kunskaper kring läromedelsanvändning samt faktorer som påverkar läraren i valet av läromedelsform i svenska för årskurs 1–3. I studien används två frågeställningar som är: ”vilken läromedelsform har lärare valt att använda i svenska och varför?” och ”vilka faktorer påverkar lärarens val av läromedelsform i svenska?”   Studien tog stöd i tidigare forskning om hur digitala läromedel samt hur tryckta läromedel påverkar elevers läsförståelse. Olika studier har fått olika resultat gällande läsförståelsens utveckling. Några studier visar att digitala texter gynnar läsförståelsen medan andra studier visar att tryckta texter gynnar läsförståelsen. Det finns även studier som visar att det inte är någon skillnad gällande de olika läromedelsformerna.    Empirin samlades in genom en digital enkät som spreds i två Facebookgrupper. För att analysera resultaten användes den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare i störst utsträckning använder sig av tryckta läromedel. Mindre än hälften av respondenterna använder digitala läromedel i ämnet svenska. Vid analysen av resultatet framkom det att ramfaktorerna lärare, form, budget, innehåll, tid samt elever är de vanligaste som påverkar valen kring de läromedelsformer som används. Den här studien visar att det främst beror på vad läraren själv känner sig trygg att använda i sin undervisning, samt vad läraren tycker passar för elevgruppen.   Slutsatserna i studien är att tryckta läromedel används i större utsträckning än digitala läromedel. Slutsatserna är även att många lärare är villiga att betala för material till sin undervisning med egna pengar.

Laborationer ska ingå i undervisningen enligt grundskolans kursplan i kemi. Samtidigt säger arbetsmiljölagen att laborativt arbete endast får utföras av den som har adekvat utbildning. Alla verksamheter som hanterar kemikalier styrs under arbetsmiljöverkets föreskrifter för kemiska arbetsrisker. Blivande kemilärare har inte genomgått någon obligatorisk utbildning i säkra laborationer och säker kemikaliehantering. Denna studie har därför ämnat undersöka hur väl skolorna efterlever rådande säkerhetsföreskrifter, samt vilka faktorer lärarna upplever mest avgörande för ett väl fungerande och effektivt säkerhetsarbete. Studien har genomförts med en kvantitativ inventering av åtta skolors kemikalieförråd och lektionssalar för kemiundervisning, varav alla skolor fick anmärkningar. De två skolor med störst respektive lägst antal anmärkningar valdes ut för kvalitativ intervju. Lärarnas upplevelser har analyserats ur ett ramverksteoretiskt perspektiv och fem nyckelfaktorer för säker kemiundervisning har identifierats: utbildning i säkerhet, lärarens förhållningssätt till säkerhet, elevgruppens storlek, ovanifrån styrning och prioritering samt kollegialt samarbete.

Studien syftar till att undersöka vilka ramfaktorteoretiska utmaningar och möjligheter som lärare ser med införande av betyg i årskurs fyra. Regeringen kom hösten 2020 med ett förslag om att införa betyg från årskurs fyra. Även om att det finns relativt lite forskning som visar att det skulle gynna lärare och elever ansåg regeringen att detta skulle bidra till ökad kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att betygsättning är ett omfattande arbete för lärare och den forskning som finns gällande tidiga betyg har även visat på negativa effekter hos elever. Tidigare forskning har även visat att ramfaktorer dagligen påverkar lärare i deras arbete. Saknaden av forskning som undersökt lärares uppfattning av betyg i årskurs fyra var en bidragande faktor till att denna studie genomfördes. Det har utförts en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer med åtta mellanstadielärare genomfördes för att få svar på forskningsfrågorna. Studien har utifrån det ramfaktorteoretiska perspektivet analyserats och organiserats. Detta gjordes med hjälp utav en tematisk analys. Studiens resultat visade på att lärarna såg både utmaningar och möjligheter med ramfaktorerna, konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och personramar.