Byskolor lever i ständig ovisshet gällande om de ska få fortsätta sin verksamhet eller behöva läggas ned. I en liten skola med ett lågt elevantal placeras eleverna oftast i åldersintegrerade klasser, vilket kan ge en större känsla av närhet och gemenskap. Men elever och lärare i den mindre skolan upplever också, likt vilken annan skola som helst, svårigheter och utmaningar inom verksamheten och undervisningen. Lärarna, som är en viktig del av byskolorna, kan ibland antas ha en lättare arbetsbörda än lärare som arbetar på större skolor med fler elever. Men faktum är att byskolornas lärare ständigt påverkas av flera utomstående faktorer som inverkar på deras undervisning. Denna studie syftar därmed till att ta del av sju byskolelärares upplevelser och tankar om hur deras undervisning och arbete påverkas av ett antal ramfaktorer, det vill säga faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar undervisningen. Därför har kvalitativa intervjuer genomförts och innehållet har analyserats utifrån Urban Dahllöfs och Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori enligt ett särskilt analysupplägg som skapats i enlighet med studien. De ramfaktorer som undersöks är tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, skolledning och organisation, närsamhället samt kulturer och vårdnadshavare. Resultatet av studien visar att ramfaktorerna tid, personal, gruppstorlek, ekonomiska resurser samt kulturer och vårdnadshavare påverkar byskolelärarnas undervisning och arbetssituation mest, både positivt och negativt. Resultatet visar även att ramfaktorerna tid, ekonomi och skolledning och organisation samverkar på så sätt att de ekonomiska beslut som fattas av skolledningen påverkar hur mycket personal som kan organiseras inom skolans verksamhet, vilket i sin tur påverkar hur mycket tid läraren upplever sig kunna ägna åt undervisning och andra arbetsuppgifter. I jämförelsen mellan de två byskolorna framkom fler likheter än skillnader i hur lärarna uppfattar sin undervisning och arbetssituation. Två av de likheter som framkom var exempelvis upplevd tidsbrist, främst vid planering, och att den nationella lärarbristen inte upplevs påverka byskolorna som undersöks. En av de skillnader som framkommer är byskolornas skilda perspektiv på utmaningar som gruppstorleken kan medföra där den ena byskolan har ett elevperspektiv, medan den andra har ett perspektiv med fokus på åldersintegrering i klasserna. Avslutningsvis visar resultatet att de ramfaktorer som undersöks påverkar lärarnas undervisning och arbetssituation i stor utsträckning.

The aim of this thesis is to study the conditions three public libraries have to be a resource for university students. The libraries are all situated at a distance from universities that allow the students to commute between the university and their homes. These students often make the same demands on the public library as they do on the university library. In order to conduct this study the frame factor theory has been used. This theory was developed by pedagogic scholars during the 1960s and focuses on how the framework surrounding the school affects the learning results. By means of using this theory it is possible to study how the framework surrounding the public libraries affects their abilities to assist the students. The frame factors are divided in two main parts, which are organizational frames and the participant’s conceptions. These frames are studied on a national as well as on a local level. The method that has been used is qualitative interviews with local politicians, librarians and university students. The purpose for choosing these three groups is to get their different points of view of how the public library can be a resource for the students. The thesis shows that although co-operations between public and university libraries already exist these co-operations must be more developed than they are today. It also shows that the conceptions that the different participants carry not always are in accordance and that the public libraries therefore must be better on marketing themselves. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om vilka ramfaktorer som påverkar arbetssituationen och undervisningen för modersmålsläraren och vilka konsekvenser som uppstår. I undersökningen genomfördes enskilda intervjuer med sex modersmålslärare som undervisar eller har undervisat upp till årskurs nio. En bearbetning av materialet gjordes utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, där olika ramfaktorer sågs hämma eller främja arbetet som modersmålslärare. Grunden för indelningen av olika ramkategorier i resultatet var dessa ramfaktorer. Studiens resultat visar att gruppundervisning är, överlag, en främjande faktor för modersmålslärarens undervisning, särskilt i moment där dialog är att föredra. Gruppundervisning påverkar dessutom elevens muntliga språkutveckling positivt jämfört med enskild undervisning då eleverna har möjlighet att samtala med likaspråkiga kamrater. Ramfaktorer såsom kunskapskrav, samarbete med övriga skolverksamheten, tid, lokal, utrustning och läromedel visas ha en allmänt hämmande inverkan på modersmålslärarens undervisning samt arbetsmiljö. Studiens resultat visar även att dessa ramfaktorer tycks ha en negativ påverkan på ämnet modersmåls- och modersmålslärarens status i skolan.

Denna fallstudie tar sin utgångspunkt i flertalet artiklar där effekter av det så kalladetvålärarsystemet diskuteras. Begreppet tvålärarsystem har sin uppkomst i det amerikanska begreppet co-teaching, som i USA:s klassrum kopplas till en lärare och en specialpedagog. I denna fallstudie har vi valt att förkorta begreppet tvålärarsystem som TLS. Fallstudien grundar sig bland annat på två intervjuer med lärare som arbetar tillsammans i ett lärarpar på en grundskola i en större kommun i Sverige. För att lyckas med TLS är nyckeln att ha en god relation och kommunikation mellan lärarna i lärarparet. Fallstudien visar att svenska skolor och deras socioekonomiska läge är ett argument för att implementera TLS. TLS skapar förutsättningar för en mer individanpassad undervisning, till skillnad från om man arbetar som ensam lärare. Lärarna upplever därmed att de får mer tid till att stötta varje elev och detta gynnar elevernas lärande. TLS skall underlätta inkluderingsarbetet i skolan, det vill säga, elever med olika förutsättningar skall undervisas tillsammans och på så sätt få en mer likvärdig utbildning. Det fallstudiens resultat visar är dock att lärarparen ibland väljer att dela upp klassen i mindre grupper efter kunskapsnivå och genom att göra detta motverkar de inkluderingsarbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: Vilka var argumenten för att införa TLS på skolan?, Vilka är skillnaderna mot hur respektive lärare tidigare arbetat? och slutligen Hur upplever lärare TLS?

<p>Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.</p>

<p>Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter. Den kvalitativa intervjun har sitt fokus på informantens förståelse av ett fenomen och under intervjuerna har lärarna och elevassistenterna gett sin syn på samverkan och vilka faktorer som styr och begränsar. Resultatet visar en positiv bild av yrkessituationen dem emellan, vilket har sin utgångspunkt i goda relationer och öppen kommunikation. Dock utrycker samtliga informanter en avsaknad av gemensam planeringstid och forum för kommunikation. Mer tid tror de skulle utveckla deras samverkan ytterligare. Detta visar utifrån ramfaktorteorin samt skriven litteratur vilket visar att skolan och dess personal i vissa fall styrs av yttre ramfaktorer. Det ges ingen tid till planering och struktur för samverkan vilket i sin tur påverkar arbetssituationen och slutligen elever i behov av stöd.</p>

<p>Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till. Det framkommer i intervjuerna att läraryrket medför en tung arbetsbörda där både raster och den egna fritiden emellanåt blir lidande. Tidsbristen för lärarna medför även att utförda arbetsuppgifter ibland inte blir av önskvärd kvalitet och lärarna menar att det kan förekomma bortprioriteringar av arbetsuppgifter till fördel för andra som just för stunden känns viktigare. Vidare så framkommer det i intervjuerna att informanterna vill arbeta med att försöka frambringa en större inblick i skolvärlden och lärares arbete, få till stånd en förändring i högskolor och universitets lärarutbildning, samt bättre möjligheter till kompetensutveckling, allt för att aktivt kunna professionalisera läraryrket i större utsträckning.</p>

<p>Detta examensarbete anlägger ett jämförande och internationellt perspektiv på hur olika slags individualiseringar i skolan kan användas för att tillgodose elevers individuella kunskapsnivåer. Syftet är att undersöka och jämföra hur två lärare, en i Nya Zeeland och en i Sverige utformar och bedriver individualiserad undervisning för yngre elever för att uppnå en undervisnings- och lärandemiljö som passar alla elever i klassen. I detta syfte har jag med en fenomenografisk ansats valt att intervjua och observera undervisning i två klasser, med fokus på både elever och lärare, i skolans år ett i respektive land. Studien visar att i den nya zeeländska klassen tillämpade läraren nivågruppering som utgick från elevernas förkunskaper i de två ämnena engelska och matematik medan andra typer av individualisering användes i de andra ämnena. I den svenska klassen lät läraren varje elev arbeta efter ett individuellt arbetsschema i motsvarande ämnen, svenska och matematik. Resultaten pekar på att elevernas känsla av att lyckas påverkas av de olika individualiserande metoderna. Nivågruppering i det nya zeeländska klassrummet tycktes främja elevernas självbild, medan det individuella arbetsschemat i det svenska klassrummet ledde till att eleverna tenderade att tävla och jämföra sig med varandra.</p>

Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter. Den kvalitativa intervjun har sitt fokus på informantens förståelse av ett fenomen och under intervjuerna har lärarna och elevassistenterna gett sin syn på samverkan och vilka faktorer som styr och begränsar. Resultatet visar en positiv bild av yrkessituationen dem emellan, vilket har sin utgångspunkt i goda relationer och öppen kommunikation. Dock utrycker samtliga informanter en avsaknad av gemensam planeringstid och forum för kommunikation. Mer tid tror de skulle utveckla deras samverkan ytterligare. Detta visar utifrån ramfaktorteorin samt skriven litteratur vilket visar att skolan och dess personal i vissa fall styrs av yttre ramfaktorer. Det ges ingen tid till planering och struktur för samverkan vilket i sin tur påverkar arbetssituationen och slutligen elever i behov av stöd.

Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.