Denna studie ämnar till att undersöka förhållandet svenska F-3 lärare har till fysisk beröring sompedagogiskt verktyg, i och med rekommendationer och uppmaningar om fysiskt avstånd på grundav covid-19. Studien bygger på F-3 lärares upplevelser i sin yrkesroll, samt deras egna beskrivningarom hur fysisk beröring tillämpas i undervisningsprocessen under rådande omständigheter. Genomsemi-strukturerade intervjuer, där lärarnas tankar och uppfattningar om det senaste året skildras,utforskar studien de ramar som inverkar på lärarnas förhållande till fysisk beröring. En tematiskanalys har utförts där lärarnas gemensamma berättelser fångas upp och redogörs för. Studiensresultat visar att lärare har upplevt svårigheter i att visa hänsyn till rekommendationerna utan attdet ska få negativa konsekvenser för deras undervisning. Med ramfaktorteorin som analysverktygstuderas den tematiska analysens resultat för att identifiera ramfaktorer, vilka i samband medregeringens rekommendationer påverkar och begränsar lärarnas användning av fysisk beröring.Studiens analys av resultaten visar på två ramar som begränsar de deltagande lärarnashandlingsutrymme i förhållande till fysisk beröring. Dessa är: 1) Situationers känsloläge; 2) Familj. Ramfaktorerna, regeringens styrning av grundskolan under pandemin och dess psykiska påverkanpå lärare utgör grunden till en diskussion kring studiens mest intressanta resultat. Slutsatserna visaratt lärarna har behövt arbeta ihop sig, utan stöd och tydliga riktlinjer från regeringen, för att hanteraden kraftiga arbetsbördan som placerats på dem. En strid mellan lärarnas vilja att bemöta sinaelever med fysisk beröring och att ta hänsyn till rekommendationerna har resulterat i psykiskpåfrestning hos lärarna, ett missnöje till regeringen och tvivel till användningen av fysisk beröring.Studiens slutsatser syftar till att bidra läsare med en djupare förståelse för den kompliceradesituation svenska F-3 lärare befinner sig i.

Det här är en kvalitativ intervjustudie som baseras på intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser lågstadielärare har av att använda rörelsepauser som ett verktyg i undervisningen. Utifrån lärares perspektiv undersökte vi bland annat hur rörelsepauser kan påverka elever och klassrumsklimat samt hur olika ramfaktorer kan hämma eller främja användandet av rörelsepauser i undervisningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar så intervjuade vi fyra lågstadielärare från olika delar av Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin. Den empiriska datan baseras på semistrukturerade intervjuer och analyserades tematiskt, vilket ledde till fyra huvudteman: klassrumsmiljö, elevgrupper, struktur och arrangemang samt skolan. Dessa teman analyserade vi genom att jämföra likheter och skillnader i vad lärarna uttryckt om respektive tema.  Resultaten visade att klassrumsmiljön är viktig då ett större klassrum och hjälpverktyg underlättar för användandet av rörelsepauser. Analysen visar också att lärare anser att rörelsepauser överlag påverkar klassrumsklimatet och elevgruppen positivt samt bidrar till att eleverna i regel får lättare att koncentrera sig på undervisningen efter en rörelsepaus. För att en rörelsepaus ska ha positiv inverkan på undervisningen så är det viktigt att ha en tydlig struktur och läsa av elevgruppens behov. Skolans rutiner kan också spela en betydande roll när det kommer till hur och i vilken utsträckning lärare väljer att använda rörelsepauser.

Syftet med studien var att undersöka de erfarenheter lärare inom högre utbildninghade av hybridundervisning, men också vilka förutsättningar de ansåg nödvändiga föratt kunna bedriva hybridundervisning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativintervjustudie med sju lärare inom högre utbildning, och resultatet analyseradesgenom en innehållsanalys med fokus på mening. Resultatet visade flera brister medhybridundervisning som undervisningsform, så som tidsbrist, teknikstrul och bristandeinteraktion. Resultatet visade också flera möjligheter med hybridundervisning, så somflexibilitet och individuella förutsättningar för deltagande. Resultatet analyseradesmed stöd av ramfaktorteorin. Slutsatsen blev att hybridundervisning inte enbart tänjerpå ramarna på ett positivt sätt utan också medför flera problem. Då kravet påhybridundervisning ökar, behöver hänsyn tas till alla de aspekter som de förändradevillkoren innebär för lärare och studenter när undervisningsformen ska planeras ochimplementeras.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärares syn på hur olika faktorer inverkar på klassrumsmiljö, bildundervisning och elevers lärande. Metoden har varit en fallstudie där tre yrkesverksamma bildlärare på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju där de fick svara på frågor om deras uppfattning om sina möjligheter och elevernas lärande. Resultatet visar på att bildlärarna uppfattar att det finns begränsningar och möjligheter som styr deras undervisning vad gäller de olika ramarna; elevgruppering, timplan och läromedel, där elevgrupperingen är beroende på arbetsron, timplanen påverkar planeringstiden och lektionstiden och läromedel påverkar undervisningsmaterialet. Resultatet påvisar även att elevernas lärande påverkas av dessa ramar genom att timplanen begränsar bildlektionerna och skapar stress, materialet inte är ett hinder då det istället tillåter elevernas personliga utveckling och elevgruppen är beroende av dagsformen när det kommer till att skapa arbetsro.

I enlighet med den svenska läroplanen för grundskolan ska eleverna erbjudas en likvärdig undervisning av hög kvalite där samtliga elever ges bästa möjliga förutsättingar att uppnå de mål och kunskapskrav som anges i kursplanen. Under min tid som lärarstudent har jag haft möjlighet att delta i flera olika skolors musikundervisning. Jag har således lagt märke till hur villkoren för att bedriva musikundervisning kan se väldigt olika ut mellan olika skolor. Jag har mött musiklärare som upplever att de inte kan erbjuda eleverna en musikundervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven. Därav väcktes mitt intresse av att undersöka hur musiklärare upplever sin arbetssituation och vilka förutsättningar de anser vara av betydelse för att kunna bedriva en läroplansenlig musikundervisning. I studien intervjuas fyra musiklärare i en svensk småkommun. Studien utgår från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där musiklärares egna åsikter om förutsättningar blir grunden för studiens resultat. Det framkommer i tidigare granskningar av musikämnet att många musiklärare upplever att det inte är möjligt att bedriva en läroplansenlig musikundervisning eftersom att det saknas resurser som tid, ändamålsenliga lokaler och utrustning. Undervisningen anses också bedrivas i för stora elevgrupper. Samtidigt finns det forskning som trycker på att lärares kompetens att ta sig an den givna situationen är den mest väsentliga förutsättningen för att undervisningen ska gå att bedriva. Den här studien kastar ljus på det spänningsfält som utgörs av både möjligheter och begränsningar i musiklärares arbete och resultatet visar att lärarna kan göra mycket genom att vända ut och in på sig själva men de anser samtidigt att kvalitén på undervisningen kunde vara bättre om förutsättningar som lokaler, tid, storlek på elevgrupper och möjligheten till samarbete hade sett annorlunda ut.NyckelordMusikpedagogik, villkor, musikundervisning, ramfaktorteori, ramar, elevgrupp, lokaler, musikutrustning, förutsättningar, utvärderingEngelsk titel:

Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets första två frågeställningar är en läroplansteoretisk textanalys och för att besvara den tredje frågeställningen består metoden av en summativ innehållsanalys. Nationella styrdokument från regering, Skolverket och Socialstyrelsen har legat till grund för resultatet. Resultaten visar att synen på konfliktbegreppet har ändrats under de senaste trettio åren i förskolans nationella styrdokument. Synen på konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering och som en del av förskolans värdegrundsarbete.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur friluftslivsundervisning bedrivs på vissa centralt belägna högstadieskolor i en svensk storstad. Frågeställnigarna som tagits fram för detta är: Spelar idrottslärarnas syn och tidigare erfarenheter av friluftsliv någon roll när det gäller utformningen av friluftslivsundervisningen? Vilka faktorer upplever idrottslärarna påverka utformandet av friluftslivsundervisningen? Hur ser den faktiska friluftslivsundervisningen ut på skolorna som jag har valt att undersöka? Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ramfaktorteorin. För att ta reda på detta har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fyra lärare i idrott och hälsa från en svensk storstad har intervjuats. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. Resultatet av analysen visar: Att lärarnas tidigare erfarenheter av friluftsliv skiljer sig vilket även gäller deras friluftslivsundervisning.  Att tid, skolans läge och skolans ekonomi är de faktorer som mest står i vägen för friluftslivsundervisning.  Att lärarnas undervisning inte berör alla delar gällande friluftsliv i ämnets centrala innehåll. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning. Nyckelord: Friluftsliv, Idrottslärare, Idrott och hälsa, Ramfaktorteori, Undervisning / The purpose with this qualitative interview study is to examine how outdoor education is conducted in certain centrally located high schools in a large Swedish city. The questions that have been produced to answer that is: Does the PE-teacher’s view and earlier experiences on outdoor life matter in their design of outdoor education? Which factors does the PE-teachers experience affect the design of outdoor education? How does the actual outdoor education on the schools that I have examined look like? The study has its theoretical point in the frame factor theory. To find out this, qualitative and semi structured interviews has been used as method.  Four PE-teachers from a large Swedish city has been interviewed. The interviews has then been transcribed and analyzed. The result of the analysis show: That the teacher’s earlier experiences of outdoor life differ and so do also the teachers outdoor education. That time, school location and school economy are the prime factors that prevent outdoor education. That the teachers teaching don’t contain all parts about outdoor life in the physical education curriculum. The result of the study confirms earlier research. Keywords: Frame factor theory, Outdoor life, PE-teacher, Physical education, Teaching

Syftet med arbetet är att beskriva hur skolledare i grund- och gymnasieskolor implementerar Skolverkets studie- och stödmaterial (2015) för särbegåvade elever. Vi vill även undersöka vilken beredskap det finns hos pedagogerna i de nationella skolverksamheterna , hur extra anpassningar och det särskilda stödet ser ut för gällande elever. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om särbegåvade elever samt Skolverkets studie- och stödmaterial för särskilt begåvade elever. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se Hur använder och implementerar skolledare i grund- och gymnasieskolr Skolverkets studie- och stödmaterial(2015) för särbegåvade elever i de nationella skolverksamheterna? Vilken kunskap, beredskap och anpassning har pedagogerna runt särbegåvade elever i de svenska skolorna? Den teoretiska ansatsen i studien är ramfaktorteorin. Exempel på olika faktorer för skolans ramverk är skollag, läroplan och arbetstid, men kan även vara olika arbetsuppgifter. Ramfaktorteorin tar inte sikte på de formellt uppställda målen, utan på det som är praktiskt möjligt.  Sammanfattnningsvis pekar resultaten på att Skolverkets studie- och stödmaterial är sparsamt implementerat i de nationella skolverksamheterna. Att pedagoger i de svenska skolorna saknar kunskap och beredskap för särbegåvade elever samt pekar resultatet på brister av extra anpassningar för särbegåvade elever.

Denna studie undersöker hur faktorer i form av ramar ur ramfaktorteorin, påverkar den undervisning en grupp aktiva och pensionerade lärare tillhandahåller främst nyanlända elever. Studien har utförts utifrån frågeställningarna; Hur uppger aktiva respektive pensionerade lärare att olika ramfaktorer påverkar deras undervisning av nyanlända elever? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats över tid relaterat till de olika delarna i ramfaktorteorin?   Respondenterna bestod av 6 lärare, varav 3 aktiva och 3 pensionerade. De arbetar på skolor i en storstad respektive skolor på landsbygden. Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin, som ser på hur olika faktorer får konsekvenser på en lärares undervisning. Som metod för insamlande av material användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning och bakgrund visar på att nyanlända elever kan gå miste om en likvärdig utbildning, då lärare i sin tur går miste på olika resurser som behövs för att tillhandahålla en likvärdig utbildning. Resultatet visar i sin tur på att lärare påverkas av de olika ramfaktorerna olika och att lärare behöver veta hur de kan påverka sin egen undervisning. Skolor och ledning behöver även bli tydligare hur denna undervisning skall gå till. Utöver det visar resultatet på att undervisning kan vara bristfällig för nyanlända elever och att det kan grunda sig i ekonomiska faktorer.

Denna studie syftar till att undersöka de äldre barnens möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studien syftar även till att undersöka eventuella skillnader i förskollärares och barns syn på rytmikutövande. Studiens syfte är angeläget då det enligt min uppfattning finns en avsaknad av planerade musikaktiviteter i förskolan samtidigt som förskollärarna är skyldiga att arbeta i enighet med läroplanens mål och riktlinjer. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt fokusgruppsamtal med barn där materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Utifrån studiens resultat framgick det att ramfaktorer som tid, materialresurser, barngruppens storlek samt förskolans styrdokument, påverkar förskollärarna i deras utformning av musikundervisningen. Ramfaktorerna påverkar även barnens inställning och möjligheter till rytmikutövande i förskolan. Studiens resultat visar även att förskollärarnas syn på sin musikaliska kompetens påverkar deras förmåga att kunna omsätta hinder till möjligheter vid utformning av rytmikaktiviteter i förskolan. Studiens resultat visar utmärkande skillnader i förskollärarnas och barnens syn på musik och rytmik. Detta genom att förskollärarnas beskrivningar är starkt kopplade till deras eget intresse, förmåga samt erfarenhet, medan barnen ger olika förslag på instrument som inte alltid är kopplade till deras eget musicerande. Resultatet visar även skillnader i förskollärare och barns syn på hinder vid rytmikutövande, där vissa förskollärare uttrycker en viss tveksamhet kring sin musikaliska förmåga som de beskriver som ett hinder för deras rytmikutövande i förskolan. Detta skiljer sig i förhållande till barnens uppfattningar då barnen inte lyfter sin musikaliska förmåga som ett hinder för rytmikutövande utan deras syn på hinder vid rytmikutövande grundas i deras uppfattningar kring ljudnivån i förskolans lokaler samt antal barn som deltar i musikaktiviteterna.