Bakgrund: Rasism är ett system för social ojämlikhet som skapar negativa stereotyper samt hierarkiska strukturer baserat på etnicitet, nationalitet eller fysiska egenskaper. Rasism återfinns även i institutioner och samhälleliga strukturer. En påfrestande arbetsmiljö, sjuksköterskebrist och demografiska förändringar är några av sjuksköterskeprofessionens utmaningar. Rasism mot sjuksköterskor behöver identifieras för att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rasism i sin profession. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre teman identifierades; En rasistisk arbetsmiljö, Rasismens direkta och indirekta konsekvenser för sjuksköterskan och Ett ojämlikt arbetsliv. Sjuksköterskor utsattes för rasism av patienter, närstående och kollegor. Rasismen påverkade sjuksköterskornas mående negativt och resulterade i ett ojämlikt arbetsliv som begränsade deras möjligheter att göra karriär.  Slutsats: Rasism inom sjuksköterskeprofessionen är ett arbetsmiljöproblem som påverkar sjuksköterskors mående och karriärmöjligheter negativt samt riskerar att förvärra sjuksköterskors redan ansträngda arbetssituation. Det krävs tydliga policys för att motverka rasism inom organisationer och institutioner. De principer som kännetecknar global omvårdnad bör tillämpas i arbetet mot rasism för att möjliggöra en hållbar framtid för sjuksköterskeprofessionen och bidra till en god hälsa för nuvarande och kommande generationer.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få ökad kunskap om hur pedagoger uppfattar och arbetar mot rasism i förskolan. För att få underlag till detta så har vi genomfört en kvalitativ studie där åtta pedagoger med olika bakgrund, kön, yrkeslivserfarenhet och ursprung intervjuats. Resultatet visar bland annat att pedagogernas uppfattning av begreppet rasism liknar varandra, att de inte ser rasism mellan barnen på förskolan men att det kan uppstå mellan vuxna, att alla pedagoger har en likabehandlingsplan på sin förskola men att den inte används på ett förebyggande sätt. Ytterligare resultat visar att pedagogerna använder sig av böcker och pratar om likheter och olikheter för att förebygga rasism. Det framkommer att orsaker som pedagogerna uppfattar som försvårande i arbetet mot rasism är okunskap, om arbetslaget inte har en samsyn på ämnet samt om man arbetar på en förskola utan mångfald. Resultatet har analyserats och kopplat till relevant forskning om ämnet samt det sociokulturella perspektivet samt kritisk rasteori.

Sweden identifies itself as one of the world's most equal and equal countries, and within preschool, educators must actively work with the values ​​so that children will gain an understanding of the equal value of people. Research shows that Sweden's self-image has led to the color-blind anti-racism and that the claim of race or skin color has become taboo. This has contributed to a false belief that racism has been left behind, when the focus is on "real racism", there is a risk of making the everyday racism and discrimination to which children are exposed invisible. In our study, race has been treated by preschool teachers from two points of view, one is with color blindness, that skin color is not a factor for discrimination. The second is that race is a social construction, a common consensus whose meaning can be changed through discussion, reflection and action. Previous research shows that preschool teachers are unsure of how to respond to issues regarding racial and ethnic discrimination in preschool. This study is based on a social constructivist perspective where we address the issue of whether skin color is a factor for discrimination in preschool. The study data consists of qualitative interview interviews that have been analyzed in two steps, first through a phenomenographic analysis method, then a social constructivist perspective. The results show that both educators and children are discriminated against on the basis of their race and ethnicity. The majority of respondents did not consider skin color to be a factor in discrimination in preschool. What we found most prominent in the study was that preschool teachers can not always identify situations where racism or discrimination takes place. Our perception of the problem is based on the fact that preschool teachers do not have sufficient tools to deal with and pay attention to racial and ethnic discrimination, which leads to them not gaining enough knowledge to assess when children are discriminated against on the basis of skin color. / Sverige identifierar sig som ett av världens mest jämlika och jämställda länder, och inom förskolan ska pedagoger aktivt arbeta med värdegrunden för att barn ska få en förståelse för människors lika värde. Forskningen visar att Sveriges självbild har föranlett till den färgblinda antirasism och att talan om ras eller hudfärg blivit tabu. Detta har bidragit till en falsk övertygelse om att man lagt rasismen bakom sig, när fokus läggs på den "riktiga rasismen" riskerar man att osynliggöra den vardagliga rasism och diskriminering som barn utsätts för. I vår studie har ras bemöts av förskollärarna  utifrån två ståndpunkter, den ena är med färgblindhet, att hudfärg inte är en faktor för diskriminering. Den andra handlar om att ras är en social konstruktion, ett gemensamt samförstånd vars innebörd går att ändra med hjälp av diskussion, reflektion och agerande. Tidigare forskning visar att förskollärare är osäkra på hur de ska bemöta frågor gällande ras- och etnisk diskriminering i förskolan. Den här studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där vi adresserar frågan om  hudfärg är en faktor för diskriminering i förskolan. Studiens data består av kvalitativa intervjusamtal som har analyserats i två steg, först genom en fenomenografisk analysmetod, därefter ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att både pedagoger och barn diskrimineras utifrån sin ras och etnicitet. Majoriteten av respondenterna ansåg inte att hudfärg var en faktor för diskriminering i förskolan. Det vi fann mest framträdande i studien, var att förskollärarna inte alltid kan identifiera situationer där rasism eller diskriminering försiggår. Vår uppfattning av problematiken grundar sig i att förskollärarna inte har tillräckliga verktyg för att hantera och uppmärksamma ras- och etniskt diskriminering, vilket leder till att dem inte får  tillräckligt med  kunskap för  att bedöma när barn diskrimineras utifrån hudfärg.

Vi tycker det här ämnet är viktigt och passar bra in i vår verksamhetsförlagda tid och i vår utbildning som en framtida lärare. Det är viktigt att vi redan i tidig ålder försöker informera våra elever att vi alla som lever i detta samhälle har fler likheter än olikheter och genom att tala kring detta så kan man få bort begreppen vi och de. Rasism är byggd på fördomar, därför tycker vi det är viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i åldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen så skapar eleverna förståelse till dessa religioner, denna förståelse kan vara väldig väsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi få fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem. Detta gör vi med hjälp av enkäter, vi har valt två olika skolor som skiljer sig både var de ligger och hur mångkulturell skolorna är. Genom enkäterna så tänkte vi försöka få fram likheter och skillnader mellan de. Vi försöker också få fram hur olika lärare arbetar inom religion och hur de försöker integrera det i undervisningen. För att få fram detta resultat har vi valt att användas av intervjuer, där vi har intervjuat lärare på två olika skolor.

Detta arbete syftade till att jämföra olika utgåvor av Dungeons & Dragons med procedurell retorik som ramverk för att undersöka huruvida de regler som finns kring spelets raser förstärker de budskap som tidigare forskning hittat på ämnet. Bakgrunden ämnade belysa vad procedurell retorik är, hur Dungeons & Dragons spelas samt vad tidigare forskning kring ras och rasism i Dungeons & Dragons sagt. Regelverk för Dungeons & Dragons 3.5th edition, Dungeons & Dragons 5th edition samt Tasha’s Cauldron of Everything undersöktes i syfte att, genom en komparativ analys, identifiera de budskap som förs genom reglerna för fyra olika raser. Denna analys visade att budskapen som förs genom reglerna i de olika utgåvorna av Dungeons & Dragons inte skiljer sig åt mellan utgåvorna och förstärker de budskap som tidigare forskning hittat kring rasism.

This thesis examines the alt-right movement through two conservative American news sites. The sites that were looked at were Breitbart and National Review. Five articles that discussed the alt-right movement were chosen from each news site. The articles that were chosen had all been written under 2016. This specific year was chosen due to the presidential election that was held that year. It is also because of the increased media coverage that the alt-right movement was receiving due to their connection to then candidate Donald Trump. The purpose of this thesis is to examine if there is a difference in the way the alt-right movement is described by the two new sites. To examine this, three factors were chosen as a foundation for the thesis. The factors dealt with the description of the members of the alt-right, racism and western values. The result showed a significant difference in how the alt-right movement was being portrayed by the articles form Breitbart and National Review. The articles from Breitbart showcased a positive description by sympathizing with their fight against the conservative establishment. The articles from National Review had a complete different outlook on the movement and deemed it as racist and threatening to the foundation of conservatism in the United States.

This study considers international norms of indigenous right to land and compares them to Swedish law and preparatory works. In a Swedish context Samí land use, typically reindeer herding, is under increased pressure from mining, forestry and other extractions of natural resources. According to this study, the international norms are clear: there are customary rights to culture, encompassing land, and rights to consultation. There are also established rights to ownership of traditional lands and natural resources. There are disputes as to the strength of these rights but they can be considered international norms to different degrees. Furthermore, there are procedural requirements such as importance of customs and eased burden of proof.  These international norms are considered to a low degree in Swedish law. The only traces found are rights to culture, encompassing land rights, and reindeer herding rights, an expression of land rights. These rights are not implemented in relevant legislation. Critical Race Theory explains a lot: the importance of ethnicity and racism and their connection to power emerges clearly. The state has constructed the majority view of the Samí and distributed rights accordingly. Preparatory work underlines how difficult a task it is to define land rights. The law is allowed to remain indeterminate, a disadvantage for the Samí. When rights are adjudicated by the Supreme Court the meaning is weakened. At the bottom line is a colonial view which aids commercial interests.

This thesis focuses on the quiet racism of Swedish news channels and analyzes the language used. The aim is to explore how quiet racism is constructed and portrayed, using two Swedish news channels, Skånska Dagbladet and Expressen, using a total of 12 articles combined. The study uses a discourse analysis as well as the framing theory as tools to reach the purpose with the thesis. From a discourse perspective, language is considered to play a role in people's experiences of the world and how they behave towards their fellow humans. It is also through discourses that our social and political world is formed causing it to have an important role of study when interpreting information regarding news and racism. The thesis has a main purpose: 1) to investigate how the construction of quiet racism is practiced in two different news channels as well as a sub-purpose 2) to perform a method review on the quantitative model SCM usage in a qualitative study. The study uses muslims as the research subject where muslims in relation to racism has been problematized. The chosen articles that have been analyzed are related to the controversial and much discussed burnings of the islamic holy script, The Quran, in Sweden in order to add to the societal relevance. The results demonstrate that there are three main themes that show quiet racism in the previously named news channels. These three are: 1) Muslims as scapegoats, 2) “Us versus them” and, 3) Bad associations (paint everyone with the same brush). The result also brings to light how the news channels promote quiet racism through these themes by actively choosing to describe muslims with an aggressive attribute, as well as, describing them as a threat to the country's democracy.

Denna studie ämnar undersöka adoptivföräldrars upplevelse av rasism som deras barn kan tänkas möta eller komma att möta i framtiden. Barn socialiseras främst av sina föräldrar, och något som utomeuropeiskt adopterade barn kan behöva lära sig är strategier för att förstå och hantera rasism. En del adoptivföräldrar kanske inte mött rasism på ett så personligt plan som de riskerar att göra när de har adopterat. Därför syftar studien till att undersöka föräldrarnas inställning, känslor och tankar kring frågor relaterade till rasism. Med hjälp av tidigare forskning kring rasism klargörs hur rasmedvetenhet kan ge motivation till adoptivföräldrar att syssla med rasrelaterad och kulturell socialisering. Stödjande faktorer för dessa processer är rasmedvetenhet och tillit till den egna förmågan till rasmässig socialisering. Teorier om hur man uppfattar omvärlden utifrån ens egen erfarenhet samt en teori om adoptivföräldrars annorlundaskap presenteras. Då det finns en brist i forskning kring dessa frågor utifrån föräldrars perspektiv, utförs intervjuer med fem adoptivföräldrar vars barn är födda utanför Europa. Intervjuerna syftar till att förstå föräldrarnas livsvärld, alltså deras utsiktspunkter i dessa frågor, enligt den fenomenologiska kunskapstraditionen. Studiens resultat analyseras med en metod inspirerad av Interpretative Phenomenological Analysis, och relateras till tidigare forskning samt relevanta teorier. De viktigaste resultaten som studien indikerat är att de flesta föräldrarna inte har upplevt att barnen utsatts för rasism eller särbehandling. Informanterna lägger stor vikt vid intentionen hos de som sagt eller gjort något förolämpande. De flesta lägger även stort fokus på att ge barnet en bra självkänsla och en värdegrund där allas lika värde står i centrum. Detta som en grund för motståndskraft mot potentiella rasistiska påhopp. Det finns ytterligare en strategi representerad där mer fokus läggs på barnets specifika utmaning som kommer med att vara adopterad och icke-vit i Sverige. Att fokusera på dessa utmaningar kan antas leda till mer specifika strategier för hantering och förståelse av rasism.

Bakgrund: Rasism inom hälso-och sjukvård skapar ojämlika förutsättningar för god hälsa och påverkar människors levnadsvillkor. Att bli utsatt för rasism som patient inom vården strider mot lagen människors lika värde inom vården och kan bidra till att öka lidande och försämra hälsa och välbefinnande i en miljö där hälsan ska främjas och lidande lindras. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera patienters upplevelser av rasism i vården. Metod: Rasism inom vården studerades genom en litteraturstudie. 10 kvalitativa studier om patienters upplevelser av rasism valdes ut och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter i de olika studierna upplever rasism på olika sätt. Analysen gav tre kategorier visar på patienters upplevelser av rasism i vården: Att både känna misstro och känna sig misstrodd i vårdsituationer; Att uppleva dåligt bemötande från vårdpersonalen; och Att känna sig bortvald av vårdpersonalen. Slutsats: Slutsatsen av detta är att patienters upplevelser av rasism får konsekvenser för den kliniska praktiken då patienten inte känner sig delaktig i vården. Sjuksköterskan har ett ansvar att möta patienter med respekt, visa kulturell och etnisk kompetens och skapa vårdsituationer där patienten känner sig delaktig. Om detta inte sker är det ett misslyckande för vårdgivaren.