<p>Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.    </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater. Den högsta andelen intoleranta elever finns i årskurs 9. Till denna tendens kan inte de tillfrågade ur årskurs 6 inräknas då en stor andel av dem anger att de är osäkra till frågeställningen i flera fall. Bland elevernas egna kommentarer visar någon enstaka elev hög intolerans när denne jämställer ett mångkulturellt samhälle med våldtäkter. Denna attityd är dock inte representativ i någon mening, då en sammanfattande värdering av resultatet visar hög tolerans för nästan samtliga av de tillfrågade eleverna.</p> / <p>The purpose of this paper is that from a theoretic knowledge of young people’s attitudes towards racism, xenophobia and immigration carry out a study that in practice investigates young people’s attitudes, in the sixth to ninth grade, towards immigration and immigrants. A survey was carried out that included 83 pupils divided in four school classes, one in every grade. The survey was carried out at a grammar school in a municipality with more than 9000 inhabitants located in the west part of Sweden. The survey contained 10 secluded questions and 2 partly open questions, where the pupils had the possibility to justify their answers. The results shows that girls are more tolerant than boys and that pupils in the seventh grade are more tolerant than their older friends. The highest share of intolerant pupils occurs in grade nine. It’s not possible to include those asked from the sixth grade into this tendency because of the high percentage share that answers “don’t know”. Among the pupils own comments there are very few that shows intolerance to a great extent and one pupil writes that a multicultural society equals rapes. This attitude is not by far representative since a summery of valuations in the survey shows that almost every of those asked are tolerant to a high extent.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.</p><p>De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedel</p><p>Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.</p><p><em>Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna. </em></p>

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism. Jag hoppas att skolorna i framtiden arbetar mer aktivt och följer de riktlinjer som finns i styrdokumenten för att motverka rasism och nazism.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism. De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur &amp; Kulturs läromedel Undersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier. Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet. Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund? Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället? Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 – 24 år i olika skolor. När resultatet av enkäterna var sammanställda valde vi att ha en fokusgrupp med fyra deltagande som hade deltagit i enkätundersökningen. Syftet med att ha en fokusgrupp var att få en fördjupad kunskap om vissa svar kring rasism och diskriminering. Vårt resultat i studien visade att ungdomar med utländsk bakgrund, blir diskriminerade ute i samhället utav skolan, polisen, socialtjänsten, i affärer, på arbetsplatser samt på andra platser i samhället som till exempel på bussen. Dessa slutsatser stärktes och jämfördes sedan med tidigare forskning i en analysdel, samt en avslutad diskussion.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater. Den högsta andelen intoleranta elever finns i årskurs 9. Till denna tendens kan inte de tillfrågade ur årskurs 6 inräknas då en stor andel av dem anger att de är osäkra till frågeställningen i flera fall. Bland elevernas egna kommentarer visar någon enstaka elev hög intolerans när denne jämställer ett mångkulturellt samhälle med våldtäkter. Denna attityd är dock inte representativ i någon mening, då en sammanfattande värdering av resultatet visar hög tolerans för nästan samtliga av de tillfrågade eleverna. / The purpose of this paper is that from a theoretic knowledge of young people’s attitudes towards racism, xenophobia and immigration carry out a study that in practice investigates young people’s attitudes, in the sixth to ninth grade, towards immigration and immigrants. A survey was carried out that included 83 pupils divided in four school classes, one in every grade. The survey was carried out at a grammar school in a municipality with more than 9000 inhabitants located in the west part of Sweden. The survey contained 10 secluded questions and 2 partly open questions, where the pupils had the possibility to justify their answers. The results shows that girls are more tolerant than boys and that pupils in the seventh grade are more tolerant than their older friends. The highest share of intolerant pupils occurs in grade nine. It’s not possible to include those asked from the sixth grade into this tendency because of the high percentage share that answers “don’t know”. Among the pupils own comments there are very few that shows intolerance to a great extent and one pupil writes that a multicultural society equals rapes. This attitude is not by far representative since a summery of valuations in the survey shows that almost every of those asked are tolerant to a high extent.

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering. Eller kan konst aldrig vara fel? Modern konst har rollen att avspegla, reagera på, kritisera och analysera samhället. Ett steg längre går satiren, som kan sägas vara den svages redskap att häckla sina makthavare: Satiren slår uppåt. Men det finns fall då ironin, humorn och det träffsäkra i satiren upprört inte bara toppskiktet i samhället, utan även de vanliga människorna. Ni minns säkert de karikatyrer som Jyllands-Posten publicerade under 2005. På betydligt närmre håll har mindre men liknande fall uppmärksammats. Vi har valt att fokusera på två svenska konstnärer, tillika samhällskritiker och medieprovokatörer: konstnären Lars Vilks, upphovsman till teckningen föreställande profeten Muhammed som en rondellhund samt satirtecknaren Lars Hillersberg som genom hela sin yrkeskarriär anklagades för att vara antisemit. Vårt syfte är att studera hur svenska ledar- och kulturskribenter hanterar dessa frågor om konst och yttrandefrihet, och vilken betydelse yttrandefriheten får i en diskussion om vad som är rätt och fel att tycka. Vi studerar hur skribenterna positionerar sig i debatterna för att se vilka som blir de ledande argumenten. Blir det fria ordet en ursäkt till att kränka, eller i positiv bemärkelse en möjlighet att väcka känslor och debatt?

No description available.

No description available.