<p>The aim of the essay is to investigate how the term ’Third world’ is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ‘Third world’ constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term?</p><p>The method I used was discourse analysis. To get further answer to my questions I used postcolonialism as a theoretical starting-point, whitch brings forth the effects and after-effects colonialism has on the identity and culture of the colonialised. The concept ‘Third World’ has gone from signifying a composition of countries that wanted to prove they stood neutral in the ‘Cold war’, to, during the latest centuries, consist of a very large group of people that are believed not to be able to take care of themselves an thereby needs to be brought up by the Western world. In order to this, social hierarchies are established along with hidden conditions of power, whitch you only can start breaking down by showing that they do exist.</p>

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning. Lärarna tyckerockså att det är viktigt att bemöta fördomar, diskutera likheter och olikheter samt att utgå frånelevernas livsvärld i sin undervisning.

Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne. Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper. Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt. Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel. Från Andrew och Rollings (2004) teori kunde jag dra slutsatsen att hur kritiskt bemött ett spel blir står i direkt relation till två variabler: kontroversiellt innehåll och visuell realism.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi. Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt. Psykologerna konstruerar etnicitet/ras relaterat till föräldraskap som att etnicitet inte har någon betydelse, varvat med en konstruktion av ”vi mot dem”, där svenskar ställs mot icke-europeiska föräldrar, och där ”de andras” familjerelationer konstrueras som präglade av könsmakt. Konstruktionernas funktion diskuteras och värdera slutligen.

Brasilien är ett land som historiskt och kulturellt har präglats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som kännetecknas av mångfald när det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet är att den patriarkala familjen kommit att få central betydelse i samhället samt att vithet kommit att idealiseras när det gäller ras och hudfärg. Mot denna bakgrund utgör afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp då de riskerar att drabbas av både sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den här studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och kön utifrån upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering. Intervjuer har gjorts med tio deltagare uppdelade i två fokusgrupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor i åldrarna 50 till 77 år och den andra gruppen utgjordes av tonårstjejer mellan 14 och 15 år. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursiv psykologi, vilket är en kvalitativ analysmetod inom det diskursanalytiska fältet.     Mest framträdande i deltagarnas tal var upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras, medan motsvarande för kön förekom i begränsad utsträckning. En övergripande och till synes dominerande diskurs identifierades i hur deltagarna pratade om ras och hudfärg. De använde sig av ett språkbruk där ras och hudfärg syftade till att beskriva, definiera och värdera. Vidare tydliggjordes att benämningen negro kan användas både på ett neutralt sätt och i syfte att nedvärdera och förolämpa. Intervjudeltagarna pratade om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av ras på i huvudsak två olika sätt. Dessa sätt kan ses som konflikterande tolkande repertoarer under benämningarna det harmoniska samhället och det rasistiska samhället. Dessutom identifierades retoriska strategier för att hantera den utsatthet som det rasistiska samhället medför.     Tal om upplevelser och erfarenheter av fördomar och diskriminering på grund av kön framstod som mindre tillgängligt för deltagarna. Dock framträdde vad som beskrivs som en dominerande diskurs där traditionella könsroller ses som självklara. Utifrån ett mer uttalat intersektionellt perspektiv riktades avslutningsvis fokus mot de skärningspunkter och överlappningar som synliggjordes mellan ras och kön. Som ytterligare en viktig social kategorisering i deltagarnas tal identifierades klass, varför även denna kategori inkluderades i analysen. Den bild som framträdde var den av den afrobrasilianska kvinnan som unik i sin utsatthet i förhållande till både kvinnor av annan ras och hudfärg samt män av samma ras och hudfärg.

The aim of this thesis is to examine expressions of power and racism in news reporting about the district of Rinkeby, Sweden, in two major Swedish newspapers. News articles are examined using Norman Fairclough’s three-dimensional model for critical discourse analysis. The discourse theory has also been complemented with theories of media in relation to power, ideology and racism. The study has shown that news reporting about Rinkeby largely focused on stereotypical subjects such as violence, social problems and crime. Through repeated othering and negative representations of Rinkeby and its residents, the news media can be said to both create and reproduce structures of power and racism in a broader societal context.

The aim of this essay is to examine the ambivalence that I consider work of solidarity carried out from majority position to be associated with, and whether it makes sense to understand the relationship between majorities and minorities involved in this work by using the concepts of race and whiteness. Through Ruth Frankenbergs work on white women and race I consider whiteness to be a racialized position, and through Sara Ahmeds phenomenology of whiteness, which describes racialization as made through the orientation of bodies, I investigate how this racialized position is shaped and maintained by the solidarity work. The study is based on qualitative interviews with four White women engaged in two organizations that works on integration of female immigrants through creating jobs in a cooperative and through educating in national and familial democracy. The work of solidarity told of by the interviewees seems to produce racialized notions about immigrated people of color, which acts as a counterpart to the whiteness that the interviewees themselves possess. At the same time, the work also challenge this binary division, especially by incorporating the non-white women in what in this essay is called "the white world". / Uppsatsens syfte är att undersöka de ambivalenser som jag utgår ifrån att det solidariska arbete som bedrivs från en normativ majoritetsposition är präglat av och huruvida det är meningsfullt att förstå relationen mellan majoriteter och minoriteter involverade i detta arbete med hjälp av begreppen ras och vithet. Genom Ruth Frankenbergs studie av vita kvinnor och ras förstår jag vithet som en rasifierad position, och genom Sara Ahmeds "vithetens fenomenologi", som beskriver rasifiering som kroppars orientering mot varandra, undersöker jag hur denna rasifierade position skapas och upprätthålls genom solidaritetsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra vita kvinnor engagerade i två olika organisationer som arbetar med integration av den strukturella kategorin "immigranter som är kvinnor", dels genom att driva ett kooperativ där personer ur denna kategori kan söka arbete och dels genom att utbilda samma kategori människor i nationell och famijär demokrati. Det solidariska arbete som intervjupersonerna berättar om tycks skapa rasifierade föreställningar om icke-vita immigranter, vilka fungerar som motbild till den vithet som intervjupersonerna själva besitter. Samtidigt utmanar arbetet också den binära uppdelningen mellan vit och icke-vit, inte minst genom att inkorporera de icke-vita kvinnorna som deltar i organisationerna i vad som i uppsatsen kallas för "den vita världen".

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

The purpose of this study was to study experiences of everyday racism in individuals with overseas cultural backgrounds from outside situations. The study was made with five qualitative interviews. Theories that’s been used are about everyday racism, stereotypes, symbolic interactionism and Cooleys looking glass self. The result show that all the respondents have experienced everyday racism in a variety of situations in different places/environments. They have described situations where they have been ignored/excluded, stereotyped, exposed of grossly words and prejudices about their personality. Symbolic interactionism can explain everyday racism based on how the situations are defined, how situations change, which affects the interaction depending on how specific strong symbols are understood; like skin tone and a person looks. / Syftet med studien är att studera upplevelser av vardagsrasism hos individer med utomeuropeiska kulturella bakgrunder. Teori som använts är hur vardagsrasism kan förstås, stereotyper, symbolisk interaktionism gällande fem hörnstenar och Cooleys spegeljag. Det har gjorts fem kvalitativa intervjustudier där det framkommer att vardagsrasism sker på de flesta samhällsområdena i vardagslivet med undantag för fredade zoner som förorter. I intervjuerna framkom det att vardagsrasismen uttrycks genom exkludering, stereotypifiering, grova glåpord som till exempel blatte och svartskalle, fördomar om ens personlighet och att göras annorlunda/olik andra. Med symbolisk interaktionism kan vardagsrasismen förstås med hur situationer är föränderliga som påverkar interaktionen vilket beror på särskilda symboler; som hudfärg och utseende.

Ämnet vi valt för denna uppsats är mångfald och representation. Vi kommer att undersöka hur mångfalden på Instagram-flödet hos modehus påverkar deras icke-vita följare på Instagram. Vi kommer även att studera hur representation påverkar människors attityder och vilka konsekvenser för de rasifierade följarna som kan uppstå vid brist på representation – med fokus på hur synen och känslor för varumärket påverkas. I denna uppsats kommer vi att främst utgå ifrån intervjuer med rasifierade följare som har ett visst intresse av mode och som följer minst ett varumärke på Instagram. Vi har valt att utgå ifrån varumärken som intervjuobjekten själva får välja. Detta för att få ett så genuint svar som möjligt då vi anser att man har bäst koll på varumärken som man själv följer. Fokus kommer att vara att förstå hur mångfald och representation påverkar följarnas känslor för varumärket. Det vill säga; vi kommer att studera hur människors känslor och attityder för varumärket påverkas utifrån mångfalden på varumärkets Instagram-flöde. I intervjuerna har vi valt att avgränsa oss till icke-vita följare mellan 18-27 år. / The subject we chose for this thesis is diversity and representation. We will study how the diversity of the Instagram feed of brands affects their non-white followers on Instagram. We will also study how representation affects non-white people and the consequences that can arise in the absence of representation - focusing on how the perspective and feelings of the brand is affected. In this essay, we will primarily assume interviews with people who have a certain interest in fashion and follows at least one brand on Instagram.  We have chosen to study brands chosen by our interviewees because we think that will give us the most honest answers. We believe that the interviewees will be more up to date on the brand that way. The focus will be to understand how diversity and representation affect the feelings of the followers for the brand. We will study how people's feelings for the brand are influenced based on the brand's Instagram feed. We will look at the fashion brand’s Instagram posts to find out the amount of diversity they show in their posts, so we have actual numbers to report. We will also conduct interviews and analyze these interviews to bring out thoughts and feelings towards the different brands. We have chosen to delimit non-white followers between the age of 18-27.