No description available.

Med denna intervjustudie vill jag lyfta upp hur rasistiska och islamofobiska diskurser kring våld ochförtyck i hederns namn är påtagliga narrativ som Sverige upprätthåller. Ett sådant debattklimat somutgår ifrån ett rasistiskt skillnadstänkande om vissa grupper, rangordnar och bedömer dem oliktetniskt svenska majoritetsbefolkningen. Rasim och islamofobi är ett växande problem som tydligtpåverkar våldsutsatta personers förutsättningar och möjligheter i samhället. Denna uppsats baseras på ett empirisk material som består av sju informanter som arbetar med hedersfrågan. Studien granskardet rasistiska och islamofobiska debattklimatet och dess aktörskap och konsekvenser för våldsutsattapersoner. Slutligen undersöker uppsatsen hur man kan göra för att kunna driva ett arbete fritt frånrasism och islamofobiska tankebanor/bedömningar. Resultatet visar att våld och förtryck i hedernsnamn är starkt förknippat med MENA-regionen och islam samt att offentliga och privata aktörer ärdrivande i diskurserna. Strukturella och psykiska konsekvenser visade sig vara vanliga konsekvenserav våldsutsattheten, rasism och islamofobi för våldsutsatta rasifierade personer. Gällande hur man påbästa sätt kan minimera rasistiska och islamofobiska tankebanor/bedömningar i arbetet mot våld ochförtyck fann jag att det intersektionella perspektivet vara avgörande.

Vi kommer i den här uppsatsen analysera Moderaternas och Socialdemokraternas kriminalpolitiska program från 2017 respektive 2018, utifrån ett ”vi och dom” perspektiv. I de flesta europeiska länder baseras segregationen på en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Språk och tal relaterat till detta förstärker och återskapar uppdelningen samt föreställningar om vitas maktövertag. Vår mening är att det leder till en strukturell rasism som gör att föreställningar om människors inneboende olika värde cementeras i gemene person och effekten blir en ökad främlingsfientlighet i samhället. Politiken har ett stort ansvar i att forma människors föreställningsvärld och det är därför intressant att analysera hur just de politiska partierna formulerar sig utifrån en föreställning om ett ”vi” och ett ”dom” i samhället. Kriminalpolitik är ett politiskt område som rör upp känslor och den allmänna debatten runt kriminalitet har i stor utsträckning kopplats till migrations- och integrationsdebatten. Analysen är genomförd med hjälp av Carol Lee Bacchis (2009) verktyg för diskursanalys; ”What’s the problem represented to be?” (WPR), vilket har hjälpt oss tydliggöra den problemformulering som partierna kopplar kriminalitet till. Vi ser i de kriminalpolitiska programmen att det finns en tydlig koppling till föreställningen om ”vi och dom” och hur stora delar av programmen är uppbyggda efter denna logik. I stor utsträckning är det de utsatta områdena som får stå för de geografiska och rumsliga platser dit ”dom” knyts och det är sedan till dessa platser mycket av problemformuleringen kopplas. Moderaterna lägger i sitt program ett större fokus på ”invandraren” som ett hot medan Socialdemokraterna lägger större vikt på begreppet ”trygghet” som svensk norm. Genomgående i programmen förstås begrepp kopplade till subjektskategorin ”invandraren” som en del av problemformuleringen kring kriminalitet och begrepp kopplade till ”svenskhet som det eftersträvansvärda. De två partierna använder sig av ett språk vilket innehåller begrepp som för gemene person är laddat med olika värderingar och underförstådda antaganden.

Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism. / <p>G betyg</p>

No description available.

Vi växer alla upp med olika förutsättningar, differentierandeerfarenheter och i ett samhälle som är upprättatoch upprätthåller riktlinjer, regler och standarder som vimer eller mindre tvingas leva utefter. Med samhälleligastrukturer så hårt bundna till dessa ramar kan det iblandvara svårt att veta hur en ska förhålla sig när de ramarsom är skapta för att vara till fördel för somliga bevisasvara skadliga och förstörande för andra.Detta var något jag själv inte riktigt hade lagt märke tillförrän Black Lives Matter-rörelsen uppmärksammadesoch krävde rättvisa till följd av mordet på George Floydsommaren 2020. BLM-rörelsen spreds, demonstrationergenomfördes världen runt och sociala medier fylldes avsvarta fyrkanter och människor som uttryckte sig angåendeden rasism som pågått för länge och som fortfarandepågår.Mitt arbete har riktats mot att titta på den roll grafiskdesign spelar i den fortsatta etableringen av de ramar ochregler som gör det omöjligt för rasism att elimineras, i enansats att samtidigt visa hur det inte räcker att enbartsäga: "jag är inte rasist". / We all grow up in different conditions, with differentiatingexperiences in a society founded upon the samerules, guidelines, and standards that are still exercised todayand which we as people are more or less forced to liveby. With social structures so tightly wound around theseguidelines it can sometimes be difficult to know how onemight behave and relate when those same guidelines onone hand serve as an advantage for some while beingdetrimental and harmful to others.This was something I was not fully aware of until the BlackLives Matter movement called for justice following themurder of George Floyd during the summer of 2020. TheBLM-movement spread, protests ensued on a global scale,and social media exploded showcasing black squaresand people expressing themselves regarding both pastand ongoing racism.My work has focused on observing the role graphic designplays in the continued establishment of the guidelinesand rules making the elimination of racism impossible.In an attempt to also demonstrate it’s no longerenough to say: "I am not racist".

Den här studien har för avsikt att belysa och behandla hur en allmänhet kan tänkas uppfatta och förhålla sig till fördomar, rasism och diskriminering. Hur uppfattningar om etnicitet, ras och nationalitet, relaterar till kulturella skillnader och hur andrafiering och stereotyper motiveras och betraktas. Informanterna i studien visar generellt en stor tolerans mot andra men visar också tydliga tendenser till andrafiering och ingruppsbias. I sina tolkningar av ”den kulturellt andre” märks att de baserar sina antaganden och resonemang på individuella och kollektiva gruppstereotyper. De accepterar inte interpersonella uttryck för rasism och diskriminering men är relativt omedvetna om vad som skapar strukturell diskriminering och de är också mer toleranta mot diskriminering motiverat av vinstintresse. / Through this study I will attempt to show how a public might understand and relate to prejudice, racism and discrimination. How perceptions about ethnicity, race and nationality relate to cultural differences and how othering and stereotypes are being motivated by the informants and how they view them. The participating informants generally show significant tolerance towards others, but also show clear tendencies of othering and in-group bias. In their interpretation of “the cultural other”, assumptions and reasoning suggests that they are based on collective and individual group stereotypes. They do not accept interpersonal racism and discrimination but are seemingly unaware of what constitutes and creates structural discrimination and they are more tolerant towards discrimination based on economic interest.

Denna uppsats undersöker hur sexuellt våld mot kvinnor i Sverige framställs på Avpixlat, en nyhetssida som ofta betecknas som rasistisk. Syftet har delvis varit att undersöka hur olika grupper i Sverige tillskrivs rollerna våldtäktsman, beskyddare och våldtäktsoffer i enlighet med Theresa Wobbes (1995) beskrivning. Det har även undersökts hur etnicitet, genus och sexuellt våld kopplas ihop. Media anses ha stor påverkan i hur sexuellt våld beskrivs och uppfattas och därför har studien gjorts genom kritisk diskursanalys av artiklar och kommentarer på Avpixlat. Studiens resultat visar att våldtäktsmannen nästan uteslutande beskrivs som en rasifierad muslimsk man, betingad av sin kultur och religion att begå sexuella övergrepp. Förekomsten av vita män som förövare förnekas dock inte men de ses som individuella avvikare vars handlingar inte är kulturellt betingade. Vita män tillskrivs beskyddarrollen och förväntas försvara vita kvinnor från överfall men många män anses inte ta sitt ansvar som beskyddare. Offerrollen tillskrivs uteslutande vita flickor och kvinnor och fastän det finns en generell avsky mot sexuella övergrepp verkar det finnas många anledningar att ifrågasätta huruvida offren verkligen är “oskyldiga”. Kvinnor som till exempel röstar “fel” eller umgås med “fel” människor fråntas rätten till offerstatus. Detta har lett till slutsatsen att frågan om sexuellt våld inte lyfts som ett avståndstagande från mäns våld mot kvinnor, utan för att sexuella övergrepp utförda av rasifierade män ses som en attack mot den vita nationen och därmed de vita männen.

Den här uppsatsen är en kritisk analys av King och hans ickevåldsideologi. Uppsatsens syfte och avgränsning är att granska och redogöra för den ideologi som King genom sina tal, predikningar och övriga skrifter redogjorde för. Metoden jag använt mig av är att systematisera Kings ideologi för att därefter analysera den. Efter en kritisk granskning av Kings ickevåldsideologi står det klart att den är koherent, men att hans argumentation emellanåt är bristfällig. I synnerhet brister King vid en rimlighetsprövning.                       Kings ickevåldsideologi utgick från en teocentrisk världsbild med naturrättslig filosofi. Han menade att alla människor är skapade till Guds avbild och att alla människor har möjligheten att göra gott. Kings ickevåldsideologi grundar sig på aktivt motstånd där människan med kärleken som redskap och civil olydnad kan åstadkomma samhällsförändringar. Han tog tydligt avstånd från all typ av våldshandlingar och menade att våld aldrig medför en varaktig förändring, att våld är omoraliskt och ovärdigt en människa samt att ickevåld är det enda sättet att förändra samhällsproblem sett ur ett långsiktigt perspektiv. / The purpose of this Master thesis is to give an account of and review the ideology yhat King presented through his preaching, speeches and other sources. The metod I have chosen for this purpose is to systematize King’s ideology and the to critically analyze it. When doing so I have discoverd that King’s non-violent ideology is coherent, but that his argumentation is somewhat defective, especially when examing its plausibility.                      King’s non-violence ideology was based on a theocentric wordview and a natural law pholosophy. He tought that all men are created in the image of God and that all humans have the possibility to do good. King’s non-violence ideology is based on active resistance where people use love and civil disobedience as tools to enforce subversive changes. King was against all types of violent actions and stated that violence never leads to sustainable change, that violence is immoral and unworthy of any human. King also said that non-violence is the only way to combat societal problems in a long-term perspective.

Syftet med studien var att identifiera vitbokens (Ds 2014:8) konstruktion av romer och problematisera vilka konsekvenser spridningen av dessa beskrivningar kan få för romers positionering i samhället i dag med särskilt fokus på skolan. Hur konstrueras och positioneras romer i de diskurser som framträder i regeringens vitbok? Hur kan dessa konstruktioner positionera romer i dagens samhälle, och då i synnerhet i skolan? Studiens teoretiska utgångspunkt återfinns inom socialkonstruktionismens uppfattning att allt vi upplever som naturligt, eller ”naturliggjort” i själva verket är fenomen skapade i social interaktion. Inspiration har också hämtats från såväl diskursanalys/teori, postmodernism samt poststrukturalism och som metod användes diskursanalys. Resultatet visar att romer konstruerats som orsak till eller del av ett ”problem” både i historisk tid såväl som i nutid men att subjektspositionen ändrats från samhällsfarlig parasit till offer för diskriminerande praktiker och expert. Historiska praktiker framsprungna ur rädsla och misstänksamhet för romer har resulterat i en stark rädsla och misstänksamhet bland romer som definitivt bidrar negativt till deras positionering i samhället och då även i skolan. Min slutsats blir att det behövs andra metoder och tekniker i tillägg till kompetensutveckling för att grupperna romer och resande ska kunna leva och verka i det svenska samhället som just romer och resande.