<p>I ulykkessammenheng går to av de vanligste undersøkelsesmetodene ut på henholdsvis å kartlegge det juridiske ansvaret for ulykken og å klarlegge årsaksforholdene. I media får vi stort sett bare høre om førstnevnte i form av oppslag om at ulykken skyldes menneskelig svikt. Årsaksforholdene tar gjerne lengre tid å kartlegge og har heller ikke elementer av helt eller syndebukk i seg, og er således mindre interessante å skrive om. I forebyggende sammenheng er det likevel gjerne her det er mest å hente. I erkjennelsen av at mennesket er og blir feilbarlig, bør man nettopp gripe tak i disse bakenforliggende årsakene, gjerne kalt latente feil, som også kan medvirke til å avverge at et tilløp får lov å utvikle seg til en ulykke. I denne oppgaven blir det gjort rede for bakenforliggende årsaker til en alvorlig samferdselsulykke på Vestlandet i 1999, nemlig hurtigbåten MS Sleipners forlis. Det blir også vist hvordan ulykken kunne vært unngått, eller i det minste at skadeomfanget kunne vært vesentlig redusert, dersom det hadde vært større fokus på å avdekke slike latente forhold. For å få offentligheten til å forstå viktigheten av slik årsakskartlegging, og ikke minst at ansvarlige instanser følger opp funnene i ettertid, er det viktig at media griper fatt i problemstillingen og setter den på dagsorden.</p> / <p>Two of the most common forms of investigations after accidents are the search for the judicial aspects of guilt on the one hand and the investigation to find the causes of the accident on the other hand. Media mainly tell us the result of the first one, namely that “the cause of the accident was human error”. Usually it takes more time to establish an understanding of the underlying causes. This investigation does not point out a hero, neither a scapegoat. Therefore the real causes are less interesting to the media. Still, when it comes to accident prevention, this is where one should make an effort. By recognizing the fact that humans are eligible to fail, it is here one should try to take preventive measures. By recognizing these latent conditions one may succeed to avoid potentially dangerous situations from developing to serious accidents. In this paper the underlying causes related to a serious accident that struck public transportation in Western Norway will be presented. The accident is the shipwreck of the high speed craft MS Sleipner in 1999. It will also be shown how this accident could have been prevented, or at least how the extent of the damage could have been substantially reduced, if only latent conditions had been paid a little more attention to. To make the general public understand the importance of uncovering such latent conditions, not to say make sure that they who are responsible take action to remove these conditions, it is vital that the media put these questions on the agenda.</p>

I ulykkessammenheng går to av de vanligste undersøkelsesmetodene ut på henholdsvis å kartlegge det juridiske ansvaret for ulykken og å klarlegge årsaksforholdene. I media får vi stort sett bare høre om førstnevnte i form av oppslag om at ulykken skyldes menneskelig svikt. Årsaksforholdene tar gjerne lengre tid å kartlegge og har heller ikke elementer av helt eller syndebukk i seg, og er således mindre interessante å skrive om. I forebyggende sammenheng er det likevel gjerne her det er mest å hente. I erkjennelsen av at mennesket er og blir feilbarlig, bør man nettopp gripe tak i disse bakenforliggende årsakene, gjerne kalt latente feil, som også kan medvirke til å avverge at et tilløp får lov å utvikle seg til en ulykke. I denne oppgaven blir det gjort rede for bakenforliggende årsaker til en alvorlig samferdselsulykke på Vestlandet i 1999, nemlig hurtigbåten MS Sleipners forlis. Det blir også vist hvordan ulykken kunne vært unngått, eller i det minste at skadeomfanget kunne vært vesentlig redusert, dersom det hadde vært større fokus på å avdekke slike latente forhold. For å få offentligheten til å forstå viktigheten av slik årsakskartlegging, og ikke minst at ansvarlige instanser følger opp funnene i ettertid, er det viktig at media griper fatt i problemstillingen og setter den på dagsorden. / Two of the most common forms of investigations after accidents are the search for the judicial aspects of guilt on the one hand and the investigation to find the causes of the accident on the other hand. Media mainly tell us the result of the first one, namely that “the cause of the accident was human error”. Usually it takes more time to establish an understanding of the underlying causes. This investigation does not point out a hero, neither a scapegoat. Therefore the real causes are less interesting to the media. Still, when it comes to accident prevention, this is where one should make an effort. By recognizing the fact that humans are eligible to fail, it is here one should try to take preventive measures. By recognizing these latent conditions one may succeed to avoid potentially dangerous situations from developing to serious accidents. In this paper the underlying causes related to a serious accident that struck public transportation in Western Norway will be presented. The accident is the shipwreck of the high speed craft MS Sleipner in 1999. It will also be shown how this accident could have been prevented, or at least how the extent of the damage could have been substantially reduced, if only latent conditions had been paid a little more attention to. To make the general public understand the importance of uncovering such latent conditions, not to say make sure that they who are responsible take action to remove these conditions, it is vital that the media put these questions on the agenda.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området. Mitt datamaterial har bestått av 60 sidor ur boken, vilket utgör 53 % av bokens totala sidantal. Datamaterialet är ett representativt urval, då det omfattar teman och arbetsområden som är vanligt förekommande inom sfi, kurs A. Resultatet av undersökningen visar att vissa delar av materialet har bra läsvärde ur perceptuellt och kognitivt perspektiv, medan andra delar har brister i fråga om såväl kontrast, skärpa och storlek på detaljer som om begriplighet och kontext. Ur sociokulturellt perspektiv har materialet stora brister, framförallt på grund av en normerande svenskhet. Ur pedagogiskt perspektiv fungerar vissa delar medan andra behöver kompletteras med annat material.

Region Uppsala manages the buildings at the hospital area in Uppsala and has in recent years worked intensively with energy efficiency measures affecting the buildings, which have also yielded successful results. To continue Region Uppsala’s energy efficiency effort, Region Uppsala intends to install a local heating and cooling network for the hospital area. The intent of the local heating and cooling network is to enable the transfer of excess heat and cooling. Region Uppsala also plans to install a larger refrigerator (&gt;1,000 kW cooling) that will provide the hospital area with cold and heat.  This project is divided into three major parts, the first part of which involves examining how much residual heat is used from the existing refrigerators in the hospital area today, and what difference the introduction of local heating and cooling networks could make regarding the use of residual heat. The second part of the project consists of investigating the impact a larger refrigerator with 4.4 MW of cooling capacity could have on the hospital area's need for district heating and district cooling. Both the difference in energy and power are investigated. The third and final part of the project consists of examining two different operating strategies for the larger refrigerator to expand its use rate. Then the dimensioning of the cooling capacity of the refrigerator is analysed for the different operating strategies.  The results of the project show that the introduction of a local heating and cooling network in the hospital area could contribute to the use of significantly more residual heat from today's existing refrigerators. Calculations show that the larger refrigerator could reduce the energy demand from both district heating and district cooling by 2,820 MWh and 7,050 MWh respectively, as well as reduce the subscribed power only from the district cooling by 3,830 kW. In addition, the analysis of the dimensioning of the larger cooling machine shows that the cooling capacity would be oversized to the cooling needs in the hospital area.

Ett säkert samhälle kräver välplanerade strategier för att uppehålla samhällets tjänster, även i situationer då leveranser och tillhandahållning av resurser kan förhindras – som vid kris och krig. Det är därför viktigt att sjukhus, inte minst sjukhus som går under benämningen krigssjukhus och har extra krav på beredskap, har tillgång till ett överskott av viktiga resurser via tillförlitliga alternativa vägar; redundans. Syftet med projektet som beskrivs i denna rapport var att kartlägga flöden av värme, kyla, elektricitet och vatten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta för att kunna identifiera sårbarheter och beroenden av utomstående faktorer som kan riskera att äventyra sjukhusets funktion. Projektet genomfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS Energi.  Med hjälp av mätdata över årsförbrukning av de respektive resurserna gjordes beräkningar över fördelningen till olika användningsområden, i studien kallade poster, inom sjukhuset. Beräkningarna byggde på information (såsom antal och dagsförbrukning) om stora punktlaster för värme, kyla, elektricitet och vatten. För elektriciteten bestämdes vissa poster även utifrån resultat från liknande studier över resursfördelning på sjukhus. För vattenförbrukning gjordes beräkningar med hjälp av antaganden gällande rutiner för vattenförbrukning hos personal och patienter, bland annat baserade på hur stor andel av personalen som bedriver vårdverksamhet och inte. Slutligen beräknades, från givna data, hur ekonomiska resurser fördelade sig mellan de studerade flödena. Resultaten presenterades i form av resursflöden i flödesdiagram och visade att den största andelen kyla gick till processkyla, den största andelen värme gick till komfortvärme, den största andelen el gick till icke-kritisk ventilation, den största andelen vatten gick till handtvätt och att den största kostnaden var för resurser till allmän fastighetsanvändning (exempelvis uppvärmning och belysning). I övrigt gick en mindre andel resurser till olika poster som kan betraktas som kritiska, exempelvis operation och dialys, vilka bör prioriteras i krissituation. Akademiska sjukhuset har pålitliga system för energi- och vattenförsörjning när alla utomstående leveranser fungerar, men då inga reservsystem finns för värme eller kyla kan brister i systemen få negativa konsekvenser för sjukhusets verksamhet. Även vattenförsörjningen saknar redundans på området och är beroende av nödvatten från andra aktörer ifall den kommunala försörjningen skulle brista. Utan Akademiska sjukhusets tillgång till nämnda resurser kan konsekvenserna bli allvarliga, även på samhällsnivå, eftersom vissa av de resurskrävande posterna är livsnödvändiga för de människor som använder dem. Sårbarheten kan minskas med hjälp av återcirkulation av resurser inom sjukhuset och genom planering av resursfördelning till prioriterade poster vid kris.

Att behärska förmågan till överraskning har varit, är och kommer vara en framgångsfaktor i krigföring. Likaså vikten av att återhämta den militära organisationen efter att ha blivit utsatt för en sådan. En organisation som genomsyras av flexibilitet har bättre förutsättningar till denna återhämtning. Studien syftade till att undersöka hur ett geografiskt inriktat markstridsförband påverkar flexibiliteten för den taktiska ledningsnivån. Studien genomfördes som en fallstudie av de framtida Norrlandsjägarbataljonerna som i Försvarsberedningens rapport Värnkraft ges inriktningen strid på djupet i ödemarksterräng, även vintertid. Studiens resultat visar att Värnkrafts inriktning medför att förbandet vidtar två större åtgärder för att anpassa uppträdandet till ödemarksterräng. En materiell förändring där fler bandvagnar tillförs förbandet samtidigt som antalet lätta fordon reduceras. En organisatorisk förändring där ytterligare en jägarskvadron tillförs organisationen samt att stödresurser omfördelas till lägre ledningsnivåer. Förändringarna påverkar flertalet av de grundläggande förmågorna, där verkan, underrättelse och uthållighet ökar. Därigenom ökar förbandets självständighet och autonoma uppträdande. Förmågan rörlighet ökar i kontexten ödemarksterräng. Däremot minskar förmågan rörlighet om förbandet används i en annan terrängtyp och i ett scenario där förbandet behöver stöd med operativ transport. De påverkade förmågorna medför i nästa steg att flexibiliteten för taktisk nivå generellt ökar sett ur områdena balans, mångfald och redundans inom Meir Finkels stratum om organisatorisk flexibilitet. Den taktiska ledningsnivåns flexibilitet minskar sett till förbandets minskade operativa och stridstekniska rörlighet, vilket kan ses som en följd av det utökade antalet bandvagnar vid förbandet. Sammanfattat utifrån fallstudiens resultat, påverkar en geografisk inriktning av ett markstridsförband flexibiliteten för taktisk nivå mer positivt än negativt.

Deep Neural Networks (DNNs) are becoming increasingly important in various aspects of human life, particularly in safety-critical areas such as autonomous driving and aerospace systems. However, soft errors including bit-flips can significantly impact the performance of these systems, leading to serious consequences. To ensure the reliability of DNNs, it is essential to guarantee their performances. Many solutions have been proposed to enhance the trustworthiness of DNNs, including traditional methods like error correcting code (ECC) that can mitigate and detect soft errors but come at a high cost of redundancy. This thesis proposes a new method of correcting soft errors in DNNs using Deep Reinforcement Learning (DRL) and Transfer Learning (TL). DRL agent can learn the knowledge of identifying the layer-wise critical weights of a DNN. To accelerate the training time, TL is used to apply this knowledge to train other layers. The primary objective of this method is to ensure acceptable performance of a DNN by mitigating the impact of errors on it while maintaining low redundancy. As a case study, we tested the proposed method approach on a multilayer perception (MLP) and ResNet-18, and our results show that our method can save around 25% redundancy compared to the baseline method ECC while achieving the same level of performance. With the same redundancy, our approach can boost system performance by up to twice that of conventional methods. By implementing TL, the training time of MLP is shortened to around 81.11%, and that of ResNet-18 is shortened to around 57.75%. / DNNs blir allt viktigare i olika aspekter av mänskligt liv, särskilt inom säkerhetskritiska områden som autonom körning och flygsystem. Mjuka fel inklusive bit-flip kan dock påverka prestandan hos dessa system avsevärt, vilket leder till allvarliga konsekvenser. För att säkerställa tillförlitligheten hos DNNs är det viktigt att garantera deras prestanda. Många lösningar har föreslagits för att förbättra tillförlitligheten för DNNs, inklusive traditionella metoder som ECC som kan mildra och upptäcka mjuka fel men som har en hög kostnad för redundans. Denna avhandling föreslår en ny metod för att korrigera mjuka fel i DNN med DRL och TL. DRL-agenten kan lära sig kunskapen om att identifiera de lagermässiga kritiska vikterna för en DNN. För att påskynda träningstiden används TL för att tillämpa denna kunskap för att träna andra lager. Det primära syftet med denna metod är att säkerställa acceptabel prestanda för en DNN genom att mildra inverkan av fel på den samtidigt som låg redundans bibehålls. Som en fallstudie testade vi den föreslagna metodmetoden på en MLP och ResNet-18, och våra resultat visar att vår metod kan spara cirka 25% redundans jämfört med baslinjemetoden ECC samtidigt som vi uppnår samma prestationsnivå. Med samma redundans kan vårt tillvägagångssätt öka systemets prestanda med upp till dubbelt så högt som för konventionella metoder. Genom att implementera TL förkortas träningstiden för MLP till cirka 81.11%, och den för ResNet-18 förkortas till cirka 57.75%.

Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt. För att uppnå detta har intervjuer med modellens upphovsman varit till hjälp. Traditionella matematiska metoder för att modellera elnät och beräkna dess tillförlitlighet beskrivs i denna rapport. Datorprogram som använder klassiska metoder har beskrivits och använts. För de flesta analyser har RADPOW använts, ett program som är utvecklat på den institution där examensarbetet bedrevs. Först görs en kvalitativ analys för att ta fram skillnaderna mellan metoden i NNM och de mer traditionella tillförlitlighetsmetoderna och sedan beräknas skillnaderna med en kvantitativ analys. Metoderna har applicerats på ett verkligt nät. En del av Gävle Energis nät har studerats. Nätet som har valts är på 10 kV-nivån, innehåller både lands- och tätort och innefattar ett av totalt nio fördelningsområden (ca 7 % av Gävle Energis ca 50 000 abonnenter är belägna där). Elnätet med dess komponenter har beskrivits, modellerats och tillförlitlighetsindata för området har tagits fram. Både det verkliga nätet och det av NNM framtagna nätet har använts i analyserna. Huvudmålet med rapporten: Skildra och jämföra tillförlitlighetsmetoder, med fokus på att göra en utvärdering av Nätnyttomodellens tillförlitlighetsaspekter. Utvärderingen besvarar bland annat frågeställningar som: Vad skiljer metoden i NNM från klassiska metoder och vilka konsekvenser kan användandet av metoden i NNM ge? Examensarbetet är utfört i ett samarbete mellan KTH och Gävle Energi AB. / In Sweden, electrical distribution system operators, possesses a natural monopolistic situation in the distribution of electricity. The regulation has changed radically; from a regulation model based on actual costs, to a model with the performance of the distribution in focus – Network Performance Assessment Model (NPAM). Reliability of the distribution is one of the features the new model takes in to consideration. The NPAM creates a reference network, based on objective data. The thesis describes the NPAM in general and the method of reliability in NPAM in detail. The originator of the NPAM has been interviewed in addition tostudying literature. More traditional methods of reliability modelling of electrical systems is described. The computer programs RADPOW and NEPLAN, are described. Especially RADPOW, developed at the Royal Institute of Technology, is used in the analyses. The method in the NPAM is evaluated, with a com aring analyse to the more traditional methods and from the study of the NPAM. All the models and calculations are based on the same, in reality existing electrical distribution system. The studied distribution system is a part of the distribution network of Gävle Energi AB, a local Swedish electrical distribution system operator. The studied system, is at the 10 kV level and both has parts with many and few customers per area. Whole electrical system and its components have been described and modelled. For every component type, average reliability data for use in the components, used as input data for the models, have been estimated. The most important goals of this thesis: Describe and compare different methods of reliability, especially the aspects of the method of the NPAM. Some of the questions at issue to answer are: What consequences do the method of the NPAM lead to and which distinctions are there in different methods? The Royal Institute of Technology in Stockholm and Gävle Energi AB have assisted in the theses. / QC 20100707 / RCAM

Detta examensarbete har genomförts på AstraZenecas produktionsanläggning i Gärtuna, Södertälje och behandlar ett av AstraZenecas dyraste media, tryckluft. Mer specifikt behandlar rapporten tryckluftsanläggningen i byggnad 921 (B921) där optimal drift på kompressorerna inte har lyckats uppnås på grund av att kapaciteten på kompressorerna inte matchar flödesbehovet i byggnaden, som i sin tur har skapat onödiga kostnader och utgifter. Det centrala tryckluftssystemet som finns i Gärtuna har på vissa delar en underkapacitet och är hårt belastat. Detta beror på att Astra Zeneca också har underkapacitet på elnätet i Gärtuna som minskar möjligheterna till att sätta in större kompressorer på området. Genom att sammankoppla dessa system kan det centrala systemet avlastas samtidigt som kompressorerna i B921 får arbeta som de är tillverkad för att göra. Målet med arbetet har varit att hitta lösningar för att uppnå en bättre drift på kompressorerna i B921 samtidigt som redundansen i byggnaden och hela produktionsområdet i stort ökar genom att bygga ihop tryckluftssystemet i B921 med det centrala tryckluftssystem som finns på Gärtuna och betjänar övriga delar av anläggningen. Samtidigt som det centrala värmeåtervinningssystemet ansluts till B921 för att optimera energiförbrukningen genom att ta tillvara på den värme som uppstår vid komprimering av luft. Efter genomfört arbete framkom att bästa lösningsalternativet för att åtgärda den ojämna och osäkra driften på kompressorerna är att koppla samman tryckluftssystemet i B921 med det centrala tryckluftssystemet som betjänar övriga delar av Gärtuna. Genom att göra detta kommer kompressorerna kunna arbeta kontinuerligt på ett effektivt flöde. Samtidigt kommer B921 att kunna förse det centrala systemet med luft, något som ökar tillgängligheten för hela Gärtuna. Dock kommer ingen luft att kunna erhållas från det centrala systemet då B921 arbetar på ett högre tryck. Vidare så kommer värmeåtervinningen att öka när det centrala värmeåtervinningssystemet ansluts till kompressorernas kylning. Något som även kommer minska utsläppen av koldioxid då behovet av fjärrvärme kommer minska. / This thesis work has been done together with AstraZeneca at their manufacturing site in Gärtuna, Södertälje. The work treats the compressed air system which is their most expensive media. This report will be about the compressed air system in building 921 (B921) where the operation is not optimal due to low flow requirements which do not meet the specifications of the compressor. This has created unnecessary costs and losses in energy.The central compressed air system at Gärtuna that supplies most of the production has under capacity. While there is under capacity in the electricity network at Gärtuna which limits the possibility to use bigger compressors. By connecting these systems the central system will be relieved and the compressors in B921 will get the workload they are designed for. The goal with this thesis have been to achieve a better operation for the compressors in B921 as well as achieve higher redundancy in both B921 and gärtuna by connecting the compressed air systems. At the sametime the heat recovery system will be connected to B921 to optimize the recovery by recovering the heat in the compressor. After completing the work, it emerged that the best alternative to fix the workload on the compressors is to connect the compressed air system in B921 with Gärtuna. By doing this the compressors workload will be the same as they are designed for. This will increase the availability for Gärtuna. B921 will not be able to receive air from the centralsystem, due to a higher pressure in B921. The heat recovery will be increased when the heat recovery system will be connected to the compressors. Which will decrease the emissions of carbondioxide due to less need of district heating.

Today’s society is built upon different infrastructures; structured and integrated systems that are available generally. The consequences of an infrastructure that has stopped working may lead to detrimental implications for the dependent entity – critical infrastructure of said kind are called critical infrastructures. If a payment system would happen to cease to work, a bullwhip-like effect would occur within the financial infrastructure. To create resilience, i.e. the ability to counteract or rehabilitate such an event, is a methodology that may assist the society in handling crises such as these in a more efficient manner. The purpose of this study is to examine the banking sectors resilience in the context of disruptions within card payment systems. The study has been conducted with the help of interviews by different stakeholders working within the banking sector in Sweden. The collected data has been completely confidential. This study is of an exploratory nature, thus a qualitative research method has been applied. The interviews have been recorded and transcribed, and lastly analyzed. The conclusions drawn from the results and analysis has shown that the banks have knowledge of core principals of resilience. The banks resilience principals do differ from the principles conveyed in theoretical literature – while maintaining a unified view of said principles among themselves in the financial sector. The banks are prepared for short-term crises that may emerge, but they do not seem particularly prepared for long-term - more rare – crises. / Dagens samhälle är uppbyggt av många olika infrastrukturer, med infrastruktur menas ett system som är allmänt tillgängligt. Följderna av en infrastruktur som har slutat att fungera kan leda till något stort då en störning kan påverka flera delar i samhället, detta kallas för kritisk infrastruktur. Skulle betalningssystemet sluta fungera uppstår det störningar i den finansiella infrastrukturen. Att skapa resiliens, d.v.s. förmågan att motstå eller återhämta sig från olika kriser som kan uppstå i samhället, är en arbetsmetod som kan hjälpa samhället att hantera kriser på ett effektivare sätt. Syftet med studien är att undersöka bankers resiliens mot störning i kortsystem. Studien har genomförts genom intervjuer med representanter från banker i Sverige och insamlade svar behandlas konfidentiellt. Denna studie är en explorativ studie med kvalitativa forskningsmetoder och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna spelades in, transkriberades och slutligen analyserades. De slutsatser som dras från resultat och analys är att bankerna har kännedom om resiliens och arbetar med resiliens principerna. Bankernas resiliens principer skiljer sig från principerna i teorin, dock har bankerna ett gemensamt synsätt på resiliens. Bankerna är förberedda för kortvariga kriser som kan uppstå men inte för långvariga kriser då de anser att långvariga kriser är sällsynta.