Offentliga uppköpserbjudanden på den svenska aktiemarknaden sker främst med kontantvederlag, ofta förenat med aktievederlag. Som alternativ till sådant vederlag kan budgivaren erbjuda målbolagets aktieägare ”stub equity” med vilket avses det fall budgivaren erbjuder målbolagets aktieägare en begränsad mängd aktier i ett särskilt onoterat holding- eller budbolag, vilket i sin tur efter det offentliga uppköpserbjudandet innehar samtliga aktier i målbolaget. Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett sådant erbjudande måste utformas för att vara förenligt med Takeover-reglerna, då i synnerhet den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen. Det föreligger inga direkt aktiemarknadsrättsliga hinder för stub equity vid offentliga uppköpserbjudanden, förfarandets förenlighet med regleringen är helt beroende av hur erbjudandet utformas och vilka syften erbjudandet avser uppnå. Möjligheterna att särbehandla målbolagets aktieägare är till följd av likabehandlingsprincipen i regel mycket små. Ett erbjudande med stub equity torde kunna utformas så att mindre aktieägare erbjuds ett kontantvederlag alternativt ett aktievederlag i holding- eller budbolaget medan de större aktieägarna enbart erhåller ett aktievederlag i holding- eller budbolaget, då mot bakgrund av de praktiska skäl som finns till stöd för en sådan utformning. Budgivaren har därutöver vid ett erbjudande med stub equity möjligheten att erbjuda målbolagets aktieägare A-aktier i budbolaget i utbyte mot A-aktier i målbolaget, B-aktier i budbolaget i utbyte mot B-aktier i målbolaget samt en premie för aktier med olika ekonomiska rättigheter. Ett stub equity-erbjudande ställer därutöver krav på erbjudandehandlingens utformning, innefattande att ett värderingsutlåtande avseende värderingen av aktievederlaget bör inhämtas och bifogas samt att målbolagets aktieägare bör informeras om upplägget i erbjudandehandlingen på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Vidare torde villkor om viss anslutandegrad för stub equity-delen av vederlaget, villkor om att aktievederlaget med stub equity begränsas samt villkor om att vissa aktieägare ska acceptera erbjudandet vara förenligt med likabehandlingsprincipen. Gällande reglering torde slutligen innebära ett erforderligt skydd för okvalificerade investerare vid erbjudanden om stub equity, detta då möjligheterna att särbehandla aktieägare till följd av likabehandlingsprincipen är mycket begränsade och skyldigheterna att informera okvalificerade investerare om innebörden av ett erbjudande med stub equity betydande. / Public takeover bids on the Swedish stock market are mainly made with cash considerations, frequently combined with share considerations. As an alternative to such public offerings, the bidder may offer the company's shareholders “stub equity”, in which case the bidder offers the target company's shareholders a limited number of shares in a special unlisted holding or bidding company, which in turn after the public takeover bid holds all shares in the target company. This thesis seeks to discuss how such an offer needs to be designed in order to be compatible with the Swedish takeover regulation, in particular the principle of equal treatment of shareholders. There are no direct restrictions to stub equity in public takeover bids in the Swedish takeover regulation, the procedure's compatibility with the regulation is entirely dependent on how the offer is designed and what purposes the offer is intended to achieve. The opportunity to treat the target company's shareholders differently are generally very limited due to the principle of equal treatment. An offer with stub equity ought to be able to be designed so that smaller shareholders are offered a cash consideration or a share consideration in the holding or bidding company, whilst the larger shareholders only receive a share consideration in the holding or bidding company. This in accordance with the exception for practical reasons the Swedish takeover regulation permits in these cases. In addition to this, in an offer with stub equity, the bidder has the opportunity to offer the target company's shareholders A-shares in in the holding- or bid company in exchange for A-shares in the target company, B-shares in the holding- or bid company in exchange for B-shares in the target company as well as a premium for shares with different financial rights. Furthermore, an offer with stub equity places high demands on the design and content of the offer document, including obtaining a valuation statement regarding the valuation of the share consideration and informing the target company's shareholders about the structure of the offer document in a clear and easy to understand manner. Conditions regarding certain degree of accession to the stub equity part of the offer, conditions that the share consideration with stub equity is limited and conditions that certain shareholders must accept the offer ought to also be compatible with the Swedish takeover regulation. Lastly, the existing regulation ought to entail the necessary protection for unqualified investors when offering stub equity, as the opportunity to treat shareholders differently due to the principle of equal treatment is very limited and the obligations to inform unqualified investors about the meaning of an offer with stub equity are significant.

Neutralitetsprincipen är en av de mest grundläggande byggstenarna inom den svenska skattelagstiftningen. Att enskildas handlingsalternativ inte skall styras av skatteutfallet var ett av de huvudsakliga ändamålen, tillsammans med grundidén om att motverka inkomstomvandling, vid genomförandet av århundradets skattereform i början på 1990-talet. Generationsskiftesförfarandet har dessvärre hamnat i kläm mellan strävan mot en neutral beskattning och strävan till att motverka inkomstomvandling. Problematiken grundar sig i bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetsom återfinns i 57 kap. 4 § IL. Det är vanligt förekommande vid ägarskiften att överlåtaren vid en försäljning nyttjar sig av ett trädabolag. Det innebär att verksamhetsföretaget först överlåts till ett nybildat aktiebolag för att därefter avyttras till antingen närstående eller utomstående. De likvida medlen som finns kvar i trädabolaget efter försäljningen är skattefria, med anledning av att de avyttrade andelarna var näringsbetingade. Efter att bolaget legat fem år i karens är andelarna inte längre kvalificerade och vinstmedlen kan därefter tillgodogöras med en beskattning enbart i inkomstslaget kapital, det vill säga, utanför 3:12-reglernas räckvidd. Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetresulterar i att karenstiden om fem år för ett trädabolag aldrig börja löpa så länge en närstående bedriver samma eller likartad verksamhetsom andelsägaren. Andelarna i trädabolaget blir således aldrig av med sin klassificering som kvalificerade andelar och kan därmed inte avyttras som icke kvalificerade andelar, vilket hade varit möjligt om avyttring skett till utomstående. Det leder till att beskattningsutfallet ofta blir procentuellt högre vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till närstående kontra överlåtelse till en extern part. Anledningen till att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetexisterar är för att närstående besitter en sådan närhet som generellt inte finns mellan utomstående. Systemet riskerar således att utnyttjas av närstående för att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital. Neutralitetsprincipen står därmed åt sidan för att premiera motarbetandet av inkomstomvandling.    Den 7 mars 2019 presenterade regeringen en proposition innehållande ett förslag om att införa ett undantag från bestämmelsen samma eller likartad verksamhetnär överlåtelse sker till närstående. Förslaget som regeringen föreslår presenterades som huvudförslag i SOU 2016:75,vars uppdrag var att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. I denna uppsats har en diskussion förts kring vilket förslag, regeringens eller de övriga av utredningen presenterade förslagen, som torde vara mest förenlig med en god skattelagstiftning och primärt neutralitetsprincipen.

<p>Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.</p><p>Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.</p>

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent. Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning. Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.

Ett offentligt uppköpserbjudande skiljer sig från andra typer av företagsförvärv på så sätt att det riktar sig till en större ägandekrets. Eftersom köparen av praktiska skäl inte kan förhandla enskilt med aktieägarna riktar sig köparen istället, i ett offentligt erbjudande, till alla aktieägare i bolaget. Aktieägarna har sedan att förkasta eller acceptera erbjudandet. Förfarandet kring ett offentligt uppköpserbjudande kräver en aktiv målbolagsstyrelse för att tillvarata aktieägarnas intresse. Takeover-reglernas koppling till LUA har i och med revideringen tydliggjorts och de två regelverken utgör tillsammans stommen i regleringen av offentliga uppköpserbjudanden. Målbolagsstyrelsens roll vid ett offentligt uppköpserbjudande kommer främst till uttryck i punkterna II.17, II.19 och II.20 i takeover-reglerna. Takeover-reglerna har reviderats ett antal gånger sedan de första reglerna, då benämnda rekommendationer, utkom 1971 och målbolagsstyrelsens roll har vid varje revidering utvecklats till att bli mer omfattande. De nya takeover-reglerna träder i kraft den 1 juli 2012. Förutom frågan om hur de nya reglerna kommer att påverka målbolagsstyrelsens roll framträder frågan om vilka intressen som målbolagsstyrelsen ska tillvarata och hur dessa förhåller sig till varandra. Intressebegreppen, aktieägarnas intresse och bolagets intresse, kommer till uttryck såväl aktiemarknadsrättsligt som aktiebolagsrättsligt. Märkbart vid analys av ändringarna är att de till viss del har skett genom kodifiering av AMN:s uttalanden och doktrin på området. Reglerna har även anpassats, om än inte fullt ut, till brittiska Takeover Code. Ett tydligt exempel är ändringen avseende avtal om deal protection-arrangemang. För att utröna de konkreta konsekvenserna av regeländringarna krävs, i vissa fall, uttalanden från AMN eller komplettering och uppdatering av doktrin på området. Målbolagsstyrelsens roll har, i och med de nya takeover-reglerna, blivit än mer omfattande samtidigt som dess position, gentemot budgivaren, har stärkts genom tydligare reglering för hur styrelsen ska agera.