Spelling suggestions: "subject:"relationella pedagogik"" "subject:"relationellt pedagogik""
11 |
Perspektiv på svårigheter med taluppfattning i grundskolan : Fem lärares resonemang kring svårigheterSvedborg, Paulina, Häll, Maria January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att hos fem lärare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som är mest framträdande när en elev visar svårigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lärare då de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att använda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehåller många olika områden och vi begränsar oss till taluppfattningen på grund av dess grundläggande betydelse för vidare inlärning av matematik. Lärarna vi intervjuar arbetar i årskurserna 1-3 där taluppfattningen är ett centralt inslag inom matematiken. De fem grundskolelärare som vi intervjuat, arbetar i en byskola eller en stadsskola.Vi använder oss av hermeneutisk metod som centralt inslag i analysen. Det relationella och det kategoriska perspektivet är specialpedagogiska perspektiv som vi använder som analysverktyg, samt relationell pedagogik.I resultatet framkom det att två utav fem lärare använde sig av relationell pedagogik när de märkte att en elev visade på svårigheter. Fyra av fem lärare påtalade vikten av samarbete i arbetslaget. Detta för att finna bättre arbetsätt i klassrummet och för att föra eleven vidare i sin inlärning. Lärarna tar ofta hjälp av en speciallärare/specialpedagog på grund av tidsbrist, några lärare för att ändra sin undervisning och några tar hjälp direkt relaterat till elevens svårigheter. Resultatet visar att det relationella perspektivet är lite mer framträdande än det kategoriska.
|
12 |
Personlig handledning utifrån ett relationellt synsätt : En undersökning om lärares uppfattningar om elevers lärande och utvecklingHirsch, Lena January 2015 (has links)
Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig handledning. I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats. Intervjupersonerna består av sju ämneslärare som alla har lång erfarenhet av undervisning och personlig handledning. Intervjusvaren presenteras inom ett antal definierade kategorier som i analysen leder fram till sju framgångsfaktorer för personlig handledning: 1) Skolan har ett uttalat engagemang, 2) Läraren har legitimitet i relation till eleven, 3) Läraren omfattar de förhållningssätt som skapar trygghet hos eleven, 4) Läraren skuldbelägger inte eleven, 5) Läraren är lösningsorienterad och visar på nya vägar framåt, 6) Läraren har en väl utvecklad verbal och kommunikativ förmåga och 7) Läraren arbetar målmedvetet med att skapa ett relationellt kontrakt med eleven. Dessa framgångsfaktorer har sedan diskuterats dels mot innehållet i intervjukategorierna, dels mot den forskning som presenteras i litteraturöversikten. Undersökningens resultat tyder på att det finns starka kopplingar mellan de sju framgångfaktorerna för personlig handledning och relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt. Det framstår till och med som om personlig handledning inte blir möjligt att genomföra på ett meningsfullt vis om det relationella lämnas utanför.
|
13 |
Likvärdighet - en relationsfråga? : En undersökning av förskollärares uppfattningar om en likvärdig utbildning i förskolanAndersson, Malin, Sach, Dzeneta January 2017 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar en likvärdig förskola för alla barn. Vi har utgått från en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare från tre olika förskolor inom samma verksamhetsområde har intervjuats med syftet att undersöka deras uppfattningar om en likvärdig utbildning, samt hur de beskriver att de arbetar med likvärdighet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån Aspelin och Perssons (2011) fyra nivåer av relationell pedagogik. Utefter vårt resultat gavs vi uppfattningen om att likvärdigheten snarare sätts i ett omsorgsperspektiv än i utbildningsyfte.
|
14 |
Vårdnadshavarnas erfarenheter av introduktionsprocessen / Caregivers experiences of the introduction processHansson, Malin, Paulsson, Petra January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg i introduktionsprocessen i förskolan. Introduktion är en av förskolans största områden och vi är nyfikna på vårdnadshavarnas erfarenheter gällande ämnet. Vi utgår från tre frågeställningar, varav en frågeställning är övergripande som följs av två underfrågor. Frågeställningarna berör arbetet med introduktion, vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg samt introduktionsmetoder. Studien har genomförts på två förskolor i samma kommun och vi har samlat in enkätsvaren som vårdnadshavare har besvarat på de respektive förskolorna. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Brobergs, Hagströms, Brobergs (2012) tolkning av anknytningsteori och relationell pedagogik som Aspelin och Persson (2011) beskriver. Det framkommer i resultatet att introduktionsmetoderna känns tillräckliga för att bidra till barnets trygghet på förskolan. Vårdnadshavarnas erfarenheter med anknytning och trygghet är att det är betydelsefullt i arbetet med introduktionen. I vår studie kan det ses som att vårdnadshavarna upplever att samarbete och en tydlig kommunikation är en förutsättning för ett lyckat omsorgsarbete i förskolan.
|
15 |
Den genuina dialogen för lärande? : en kvalitativ studie av åtta lärares uppfattningar av dialogens karaktär, roll och betydelse för elevers lärandeTauson, Elina, Karlsson, Malin January 2020 (has links)
Undersökningen är gjord med syfte att undersöka några lärares uppfattningar av dialogen mellan lärare och elev i lärandesituationer. Vad som framförallt undersöktes var hur lärarna resonerade kring dialogens karaktär samt vilken roll och betydelse för lärande som lärarna tillskrev dialogens art. Bakomliggande forskning rör dialog ur ett relationellt perspektiv. Ytterligare ett perspektiv som var övergripande för bakomliggande forskning var det av sociokulturellt slag. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Vad som framkom genom analysen var att karaktären av dialog i klassrummen inte kan ses som enbart fri eller enbart begränsad. En genuin lärandedialog framträdde. Vidare sågs denna genuina lärandedialog bidra till lärande. Lärarnas inställning i dialogen sågs ha betydelse för dialogens karaktär. Vissa faktorer inom utbildningsverksamheten beskrevs undergräva möjligheterna till denna genuina lärandedialog. Utifrån dessa faktorer kunde upprätthållandet av en sådan genuin karaktär av dialogen beskrivas som en utmaning. Avslutningsvis kvarstod frågorna Hur håller man en tydlig riktning som lärare samtidigt som lärandet ska upplevas meningsfullt för eleverna? och Hur kan skolan som verksamhet arbeta för att möjliggöra dialog som bidrar till ett meningsfullt lärande?
|
16 |
"Utan omsorg är man ingenting" : en kvalitativ studie om förskollärares resonemang kring omsorgsbegreppet i förskolan / "Without care you are nothing" : a qualitative study of preschool teachers reasoning about the concept of care in preschoolNordgren, Jenny, Rossander, Emma January 2019 (has links)
Detta examensarbete har haft som syfte att studera förskollärares resonemang om omsorg som begrepp och hur omsorg och lärande kan kopplas till utbildningen. Avsikten med studien har även varit att jämföra om barns ålder spelar roll för förskollärarnas resonemang kring omsorgsbegreppet. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där åtta förskollärare intervjuats för att få svar på syfte och frågeställningar. Resultatet som framkom utifrån intervjuerna har analyserats och tolkats med hjälp av litteratur och tidigare forskning. Det relationella perspektivet har varit utgångspunkt genom hela studien och blev även synligt i resultatet. Förskollärarna resonerade kring hur de ser på omsorgsbegreppet och hur begreppet kan kopplas till utveckling och lärande. Något som framkom i studien var att omsorgsbegreppet är komplext att beskriva, att majoriteten av alla intervjuade förskollärare har svårt för att se omsorg ur ett helhetsperspektiv och att det finns många likheter men färre skillnader i förskollärarnas resonemang kring hur omsorgsbegreppet talas om beroende på barns ålder.
|
17 |
"De kan uppträda lite udda och annorlunda" : Pedagogers bild av särbegåvade och högpresterande elever i grundskolan / "They Can Appear a Little Odd and Different" : Teachers´Idea of Gifted Children and High Able Children in Elementary SchoolKarlsson, Anita January 2015 (has links)
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger identifierar särbegåvade elever och högpresterande elever. Jag var också intresserad av att undersöka pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om möjligheter och hinder för att dessa elever ska lyckas i skolan. Mina informanter var sexverksamma lärare i grundskolan med olika erfarenheter av undervisning. Jag har genomfört en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna var halvstrukturerade med möjlighet att ställa följdfrågor. Det empiriska materialet har bearbetats genom tematisk analys. Jag redovisar mitt resultat utifrån följande teman: definitioner, relationer, förmågor, prestationer, struktur och organisation. Resultaten i studien visar att det råder viss osäkerhethos pedagoger hur de kan identifierarsärbegåvade elever. Vidare visar studien att det kring högpresterande elever fanns en kunskap som var i linje med aktuell forskning, nämligen att de bland annat är motiverade för att lära, har lätt för att lära, får ofta höga betyg och har hög närvaro i skolan. Resultatet visar också att planering och arbetssätt är viktigt för båda dessa elevgrupper.
|
18 |
Att som förälder möta en skola : Berättelser om möten och relationerBerg, Evelina January 2021 (has links)
Berg, Evelina (2021). Att som förälder möta en skola - Berättelser om möten och relationer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med denna studie är att undersöka vad ett antal föräldrar berättar om upplevelser av att möta en skola. Målet var att ta reda på vilka strategier skolor använder sig av i kommunikationen till hemmet. Alla föräldrar har barn med autism och befinner sig i olika delar av Sverige. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Intervjuerna är semistrukturerade med inspiration av livsberättelser. Intervjuerna har gjorts via videosamtal eftersom världen år 2020 befinner sig i en pandemi. Studien utgår relationell pedagogik och analysen arbetas fram utifrån begreppen möten och relationer. Resultatet av studien har visat att barn med autism behöver misslyckas innan hjälpen uppstår i skolan. Många föräldrar berättar att de får kämpa för att få stöd till sina barn. Det är många konflikter som beskrivs i resultatet vilket handlar om bristande kunskaper om autism bland lärare och skolledning. Resultaten presenterar att organisationens roll och att rektorns engagemang spelar roll för vilket stöd barnet med autism får. Kunskap om autism leder fram till positiva möten där information framkommer utan att anklaga föräldern. Detta genererar till goda relationer mellan hem och skola.
|
19 |
Jag vill hjälpa mitt barn att bli den bästa hon kan : En studie av föräldrars erfarenheter av samverkan med skolan när barnets skolgång varit problematisk / I want to help my child become the best she can : A study of parents’ experiences of collaboration with the school when the child’s schooling has been problematic.Lindbäck, Maria January 2021 (has links)
No description available.
|
20 |
Yngre barn på ridskola : En studie av yngre barns uppfattningar om och upplevelser av ridskolans verksamhet och hur det kan användas i det pedagogiska arbetet på ridskolan. / Young children at riding school : A study of young children’s perceptions and experiences of riding school activities and how they can be used in the pedagogical work at the riding school.Falck, Maria January 2020 (has links)
Ridning härstammar från det militära och blev sedan en folksport i och med ridskolans framväxt på 1940-talet. Ridskolan genomgår nu en ytterligare modernisering i det att Svenska Ridsportförbundet (SvRF) uppmuntrar sina anslutna ridskolor till ett gemensamt arbete mot 2025 och visionen framtidens ridskola. Ridning är idag Sveriges näst största barn- och ungdomsidrott och den svenska ridskolan omnämns som mycket tillgänglig både då det gäller ålder, kön och funktionsnedsättning. Trots detta har inte många vetenskapliga studier gjorts på det pedagogiska arbetet på ridskolan, och bland de som gjorts har kritik funnits mot att pedagogiken är förlegad och ännu fast i de militäriska traditioner som tycks stå för säkerheten och riktigheten i den verksamhet som bedrivs. En relativt nytillkommen målgrupp på ridskolan är de yngre barnen. Inga tidigare gjorda studier av ridskoleverksamhet för yngre barn har kunnat hittas – men väl en samtidigt pågående sådan - och den litteratur som idag finns att tillgå för ridlärare utgår främst från ett fokus på de yngre barnens motoriska och kognitiva utveckling. Denna studie syftar till att utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv undersöka, förstå och synliggöra yngre barns uppfattningar om och upplevelser av ridskolans verksamhet, samt hur dessa skulle kunna ligga till grund för utformandet av en modern pedagogisk modell för yngre barns lärande på ridskolan. Således en strävan efter ett närmande av barns perspektiv samt ett inkluderande av detta i ridskolans pedagogiska arbete. Utvecklingspedagogiken låg till grund för utformandet av de intervjusituationer med yngre barn i ålder tre till sju år som för denna studies räkning genomfördes på tre olika ridskolor. Intervjuerna genomfördes i tre grupper och det sammanlagda antalet deltagande barn var tjugo. Studiens analysmetod var inspirerad av Grounded Theory (GT) och med hjälp av successiv kategorisering mejslades studiens kärnprocess och resultat fram. Studiens resultat visar att de yngre barnen upplever sig stå i relation till ridskolans kunskapsbärande kontext, i relation till ’de medföljande vuxna’ och i relation till hästarna på ridskolan. Kärnprocessen relationell ridskola ligger i sin tur till grund för vad som avslutningsvis föreslås som en modern pedagogisk arbetsmodell för yngre barns lärande på ridskolan, med en tydlig rollfördelning där även ridläraren är inräknad; Relationell ridskolepedagogik – en femuddig stjärna.
|
Page generated in 0.1044 seconds