Syftet med studien var att undersöka hur barn har- och ges möjlighet till delaktighet och inflytande genom förskollärarens förhållningssätt. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna innehar olika förhållningssätt kopplat till delaktighet och inflytande. Det finns en meningsskiljaktighet mellan förskollärarna om hur barns tankar och åsikter ska praktiseras i förskolan. Det framkommer också i resultatet vilka faktorer som möjliggör och hindrar barns förutsättningar för delaktighet och inflytande. Det som kan möjliggöra barns delaktighet och inflytande är ett gemensamt förhållningssätt. Det som kan utgöra hinder för barns delaktighet är yttre ramfaktorer, såsom rutiner, ekonomi, brist på resurs och barnantalet i barngruppen. Studiens resultat analyseras utifrån det relationella perspektivet där relationen mellan förskollärare och barn är betydelsefullt. Studiens slutsats är att demokrati och makt har relevans i förhållande till hur barn kan få inflytande och delaktighet i förskolan.

Syftet med vår studie är att få en djupare kunskap om pedagogers upplevelser och erfarenheter av att i förskolans pedagogiska verksamhet arbeta med barn som anses ha ett utagerande beteende. Vidare syftar vår studie till att undersöka pedagogers definitioner av vad ett utagerande beteende inom förskolans kontext innebär. Studien har utgått ifrån tio stycken semistrukturerade intervjuer på två olika förskolor i Skåne. Empirin har analyserats utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna har olika erfarenheter och syn på ett utagerande beteende i förskolans kontext. Enligt pedagogerna kan ett utagerande beteende utspela sig på olika sätt, såväl fysiskt som verbalt. Pedagogerna såg även att ett utagerande beteende kunde ses som ett normbrytande beteende. Resultaten belyser även problematiken kring att pedagogerna känner sig otillräckliga i arbetet med utagerande barn. Anledningen kan vara för stora barngrupper samt personal och tidsbrist. Pedagogerna känner sig då begränsade rent tidsmässigt, då de inte alltid hinner att vara där för barnen. Enligt pedagogerna är en viktig del i arbetet med utagerande barn att använda sig av olika strategier där ett lågaffektivt bemötande är en central del. En effektiv strategi anses vara tydliggörande pedagogik i form av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och bildstöd. För att kunna använda sig av dessa strategier bygger det på att barnen får möjlighet att utveckla en god relation till pedagogerna på förskolan. Empirin belyser vikten av en god relation i arbetet med utagerande barn. Pedagogerna beskriver att relationen mellan pedagogerna och barnen är en betydelsefull del av arbetet på förskolan.

Bakgrund: Syftet är att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lärare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgår ifrån tre frågeställningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgång, vilka relationer de haft till lärare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgår utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Utifrån respondenternas berättelser återfinns både likheter och skillnader emellan deras erfarenheter. En gemensam nämnare ses också mellan respondenternas berättelser där bemötande och förhållningssätt är av stor betydelse för respondenternas skolupplevelser. Något som samtliga respondenter uttrycker i sina berättelser är känslan av inte vara som alla andra. / The purpose of this dissertation is to study how students diagnosed with ADHD has experienced their time in school and how they regard their teachers approach. A qualitative method was used based on six interviews with adults diagnosed with ADHD. This dissertation is based on three questions, how did the students diagnosed with ADHD experience their time at school? How was their relationship to their teachers? How was the teaching adapted to their ADHD? The theoretical starting points have been social constructivism and the relational perspective. The results and analysis were processed through the hermeneutic approach. The interviews showed similarities and differences. A common denominator was however found between the respondents. This showed that the treatment and approach of the students by their teachers was very important in regards to how they experienced school. Something which showed in all respective interviews was the feeling of not being normal.

This study presents perceptions towards non-relational, or just NoSQL, databases in IT- and Business Intelligence companies, where we try to determine the need for NoSQL databases in these areas. Earlier studies indicate that the rise of Big Data will force companies to sooner or later expand their data storages to be able to handle the vast amount of data that will emerge, and to find ways to easily manage it. With this in mind, we wanted to determine why some Business Intelligence-companies still had not implemented non-relational databases in their systems, what this would implicate and how necessary it actually is. Our study included a case study at a Business Intelligence-company that still had not adopted these relatively new kinds of databases. First we used a survey to get an idea of what kind of knowledge concerning NoSQL-databases the employees at the company actually had, and to help us create questions for the interviews that would be the next step in our study. Through the interviews we had with three consultants and two developers we gathered a lot of interesting data concerning the company’s attitude towards implementing alternative databases in the system as a complement to their current SQL-based databases. For example, the low level of knowledge about NoSQL-databases of the employees showed a lot of preconceptions and assumptions about these alternative databases, that by extension led to a very skeptical attitude towards them. We learned however that the employees, especially the consultants, worried about the growing amount of data, which already was becoming laborious, and we estimate that companies that has not adopted a solution for this will eventually reach an inflection point where the amount of data will exceed the company’s ability to handle it. / <p>På grund av rådande pandemi (covid-19) hölls Studentkonferens Examensarbete i informatik 2020 genom videokonferens (Zoom)</p>

Syftet med vår studie var att söka kunskap om hur specialpedagoger som arbetar mot förskola i en kommun i mellersta Sverige uppfattar det låga antalet specialpedagoger. För att besvara vårt syfte har följande frågeställning utformats; hur uppfattar specialpedagogerna det låga antalet specialpedagoger som arbetar mot förskola? Vi har använt oss av en kvalitativ metod innehållande semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger i en kommun i mellersta Sverige för att besvara frågeställningen. Intervjuerna genomfördes via länk på grund av rådande pandemi. De teoretiska utgångspunkterna i studien var den sociokulturella teorin samt det relationella och kategoriska perspektivet. Den sociokulturella teorin har använts med utgångspunkten att individer lär av varandra i en gemensam kontext samt att de relationella och kategoriska perspektiven ökar förståelsen för specialpedagogers arbetsmetoder. Vid genomförandet av studien har Vetenskapsrådets etiska rekommendationer följts. Vår dataanalys resulterade i en kategori med tre underliggande teman som besvarade vår forskningsfråga. I resultatet illustreras de tre teman som framkommit i analysen av citat från intervjuerna med specialpedagoger. Efter resultatavsnittet följer en diskussion angående metodval samt de teman som framkommit i relation till tidigare forskning. I studiens slutsats svarar vi mot studiens syfte utifrån två perspektiv samt att frågeställningen besvaras. Även vidare forskning kommer att beröras i studiens slutsatser.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares olika uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Inom förskolan finns det olika utmaningar med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. En av utmaningarna handlar om svårigheter med att definiera barn i behov av särskilt stöd. Andra utmaningar är att barngrupperna är för stora och att det finns för lite personal för att arbeta inkluderande. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod har genomförts för att få reda på förskollärarnas egna uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Intervjuerna genomfördes med åtta legitimerade förskollärare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys där teman och underteman framkom. Resultatet i studien visade för det första att förskollärarnadefinierade barn i behov av särskilt stöd utifrån barn med en diagnos, barns svårighet samt barn i behov av tillfälligt stöd. För det andra visade resultatet att några förskollärare uttryckte att inkluderande undervisning kan handla om att undervisa barnen i mindre grupper och låta barnen delta på sina villkor. Andra förskollärare ansågatt barn i behov av särskilt stöd behöver specialundervisning. För det tredje visaderesultatet att förskollärarna uttryckte individuella anpassningar som används för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i miljön och undervisningen. Exempel på sådanaanpassningar var specialpedagogiska verktyg som TAKK och bildschema. Några förskollärare uttryckte att individuella anpassningar påverkar den övriga barngruppenoch inte bör genomföras.

There are many types of databases, but the most common are relational and non-relational. These databases have different structures, and that affects their performance. Many studies examine the differences between relational and non-relational databases and compare them regarding performance. However, it lacks a study that collects the results from different sources and makes them available to software professionals, so they can choose a suitable database effortlessly. This thesis examines and analyzes several studies investigating the performance of relational and non-relational databases. The analysis examines the performance of typical database operations, insert, delete, update, and select, on different numbers of records. The results of this study show that the non-relational databases perform better, regardless of the number of records in the database. However, there are some cases where the relational databases perform better. The findings are based on an analysis of seven studies, encompassing databases MSSQL, MySQL, PostgreSQL, Oracle, and MongoDB. / Det finns flera typer av databaser, men de vanligaste är relationella och icke-relationella. Dessa databaser har olika strukturer, vilket påverkar deras prestanda. Många studier undersöker skillnaderna mellan relationella och icke-relationella databaser och jämför deras prestanda. Dock saknas en studie som samlar resultaten från olika källor och gör dem tillgängliga för mjukvaruproffs, för att underlätta valet av en lämplig databas. Denna examensarbete undersöker och analyserar flera studier som utforskar prestandan hos relationella och icke-relationella databaser. Analysen fokuserar på prestandan för vanliga databasoperationer, såsom infogning, borttagning, uppdatering och val, för olika antal poster. Resultaten av denna studie visar att icke-relationella databaser presterar bättre oavsett antalet poster i databasen. Det finns dock vissa fall där relationella databaser fungerar bättre. Resultaten baseras på en analys av sju studier som omfattar MSSQL, MySQL, PostgreSQL, Oracle och MongoDB-databaserna.

Syftet med den här studien är att få kunskap om personal och vårdnadshavares perspektiv på vilka möjligheter och utmaningar de ser i fritidshemmets inkluderande praktik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Insamlingen av data har skett genom intervjuer med personal och vårdnadshavare. Då forskningen inom fritidshemmet är begränsad är min förhoppning att denna studie ska utgöra ett kunskapsbidrag kring fritidshemmets inkluderande praktik.  Mina teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism (SI) och det relationella perspektivet. Dessa två teorier bidrar till att ge en förståelse till aktörernas samspel och hur även miljön påverkar detta samspel. Både SI och det relationella perspektivet visar samspelets betydelse för olika sammanhang.  Studiens metodansats är grundad teori (GT) och den är vald utifrån att den erbjuder en systematisk och flexibel vägledning för insamlandet av data.  Resultaten visar att fritidshemmets komplexitet resulterar i att det i flera situationer uppstår en diskrepans mellan hur personal och vårdnadshavare skulle vilja att det inkluderande arbetet i fritidshemmet fungerade kontra hur de beskriver att det fungerar för personalen och eleverna. Min slutsats är att komplexiteten som finns när det gäller fritidshemmets inkluderande praktik gör att det är svårt att dra någon generell slutsats. Detta även utifrån att studien bygger på samspelet mellan aktörerna och miljön, och personalen och vårdnadshavarna har olika utgångslägen. Personalen relaterar till sin professionella lärarsituation medan vårdnadshavarna beskriver en situation utifrån sitt barn.

Bakgrund: I Sverige går en majoritet av barn i åldrarna 1–6 i förskolan. Det ligger i förskolans uppdrag enligt rådande styrdokument att lära ut konflikthanteringsstrategier till barnen. Konflikter är en naturlig del i livet och uppstår dagligen när människor samspelar med varandra. Detta inkluderar samspelet mellan förskollärare och barn. Konflikter kan ses som positiva eller negativa och hur förskolläraren ser på konflikter påverkar hur hen agerar när de uppstår.  Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolans kontext. Mer specifikt intresserar vi oss för konflikter mellan förskollärare och barn.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med 9 förskollärare från olika förskolor i Sverige.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna beskriver fyra huvudteman som orsakar konflikter mellan barn och förskollärare: barns ouppfyllda behov, barns personliga attribut, barns bristande förmågor och förskollärarens ouppfyllda behov. Majoriteten av förskollärarna är överens om att konflikter med barn påverkar relationen på något sätt. Vikten av att ha en stabil grundrelation innan förskolläraren kan gå in i konflikt med ett barn tas upp av flera informanter. Begrepp som kommer upp i flertal intervjuer är kommunikation, makt och förebyggande arbete. Förskollärarnas barnsyn visar sig påverka deras konflikthanteringsstrategier.

Småföretag utgör den ekonomiska motorn som påverkar nationers utveckling. Därför bör de kontinuerligt stödjas för att fortsatt kunna främja länders utveckling. 99 % av alla bygg- och anläggningsföretag är idag småföretag och på grund av branschens höga konjunkturkänslighet, låga inträdeshinder och hårda konkurrens löper de stor risk att misslyckas. Detta medför en efterfrågan på strategisk forskning som kan appliceras på deras speciella karaktärsdrag; flexibilitet och småskalighet. Strategisk forskning har genom historien haft olika fokus vid förklarandet av företags konkurrenskraft. Idag riktas forskningen mot ett internt perspektiv där den resursbaserade teorin är den mest använda. Då den externa miljön är i ständig förändring och kunders preferenser är volatila skapar inte det externa perspektivet en säker grund för att förstå företags konkurrenskraft.   Syftet med studien är att ur ett internt och externt perspektiv öka förståelsen kring hur konkurrenskraft kan stärkas för småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genom att identifiera centrala resurser samt studera hur dessa förnyas, tillämpas och utvecklas. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts där den primära datainsamlingen utgjordes av fem semi-strukturerade intervjuer. Två undersökningsföretag valdes ut efter ett strategiskt urval. Kriterierna var att företagen skulle klassificeras som småföretag och vara marknadsledande.  Utifrån studien kan det fastslås att det inte var tillräckligt att enbart analysera den resursbaserade teorin för att förstå hur småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen stärker sin konkurrenskraft. Undersökningsföretagen belyste vikten av deras externa relationer med kunderna. Kundrelationerna hade en direkt koppling till företagens konkurrenskraft i form av avtal och rykte. Att endast analysera det interna perspektivet hade resulterat i en bristfällig analys av dessa resursers påverkan på konkurrenskraften. Således adderades det relationella synsättet efter analys av empirin. Utifrån dessa två perspektiv kunde det konstateras att små bygg- och anläggningsföretag stärker sin konkurrenskraft genom att skapa inbäddade relationer med kunder och anställda samtidigt som heterogena resurser måste förnyas, tillämpas och utvecklas. Genom detta kan konkurrensfördelar skapas. / Small businesses constitute the economic engine which affects nations’ development. That is why they continuously need support to further encourage the development of countries. 99 % of all the construction companies are today small businesses and due to the industry’s high sensitivity to economic fluctuation, low entry barriers and intense competition there is a high business failure rate. This leads to a demand of strategic research that can be applied on their special characteristics, flexibility and small scaled. Strategic research has throughout the history had a different focus in explaining businesses competitiveness. Today, research is more directed towards an internal perspective whereas the resource-based theory is the most used. As the external environment is constantly changing and customers’ preferences are volatile the external perspective cannot form a secure foundation to use in the understanding of business competitiveness.  The purpose of this study is from a resource-based view increase the understanding of how competitiveness in small businesses in the construction industry can be strengthened. This by identifying key resources and study how these are renewed, applied and developed. To answer the purpose of the study, a qualitative study has been used whereas the primary data collection consists of five semi-structured interviews. Two businesses where chosen by a purposive sampling. The criteria’s where that the businesses would be classified as small businesses and be leaders of the market.  Based on the study it can be established that it is not sufficient to only analyze the resourcebased theory in order to understand how small businesses in the construction industry strengthen their competitiveness. The research businesses highlighted the importance of their external customer relations. The customer relationships had a direct connection to the businesses competitiveness in terms of contracts and reputation. Only analyzing the internal perspective would have resulted in an inadequate analyze of these resources impact on competitiveness. Thus, the relational view was added to the study after analyze of the gathered data. Through these two perspectives it was noted that small construction businesses competitiveness strengthens through embedded relationships with their customers and employees while at the same time renewing, applying and developing heterogenic resources. Through this, a competitive advantage can be created.