Denna uppsats undersöker hur Instagramprofiler använder språket för att skapa en relation till sina följare och analyserar språkhandlingar utifrån den interpersonella textstrukturen. Syftet är således att analysera användningen av språkhandlingar hos profiler inom tre temaområden på Instagram, samt undersöka om det finns skillnader mellan dessa temaområden. Materialet består av totalt 180 Instagraminlägg och samlades in genom Instagramappen. Instagram­inläggen undersöktes genom att analysera textpartierna för att fastställa vilka språkhandlingar som används. Resultatet visar att påstående och indirekta språkhandlingar är de vanligaste språkhandlingarna hos alla tre temaområden, samt att två temaområden använder språkhandlingar på ett likartat sätt. / This essay examines how Instagram profiles use language to create a relationship with their followers and analyzes language actions based on the interpersonal text structure. The purpose is thus to analyze the use of language actions in profiles within three theme areas on Instagram, and to investigate whether there are differences between these theme areas. The material consists of a total of 180 Instagram posts and was collected through the Instagram app. The Instagram posts were examined by analyzing the text sections to determine which language actions are used. The results show that assertion and indirect language actions are the most common language actions in all three theme areas, and that two theme areas use language actions in a similar way.

No description available.

Denna studie undersöker nyanställda musiklärare i grundskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien undersöker vilka artefakter de använder när de bedömer och vilka prioriteringar som görs. Studien bygger på tre intervjuer i fokusgrupper som analyserats med tematisk analys. Tidigare forskning framhäver att lärare byter jobb allt oftare och att lärarens förmåga att bygga relationer är av stor betydelse för undervisningens kvalitet. Det finns mycket forskat på hur nyutexaminerade musiklärare agerar i sin första yrkesroll. Vissa menar dock på att det kan finnas likheter som berör alla nyanställda, oavsett hur mycket eller lite erfarenhet de har sen innan, därtill sällar sig denna studie. Föreliggande studie finner att nyanställda musiklärare använder flera olika slags artefakter vid bedömning, så som olika typer av planering, skriftliga anteckningar och videoupptagningar. Nyanställda musiklärare prioriterar, enligt denna studie, att fokusera på att strukturera sin musiksal, bygga relation till sina nya elever och kollegor samt kartlägga elevernas aktuella kunskaps och färdighetsnivå för att på så vis handskas med stressen av att vara nyanställd. / This study investigates newly hired music teachers in the elementary school from a sociocultural perspective. The study investigates how they assess their students, which artifacts they use for this, and which priorities they make. The data for the study was collected from interviews in three focus groups. This was then analyzed using thematic analysis within a sociocultural perspective. Previous research shows that teachers change schools more and more often. Furthermore, the teacher’s ability to build relationships has a major impact on the quality of the teaching according to previous research. There is research on how newly examined music teachers act at their first job, however there is also research indicating that there might be similarities amongst newly hired music teachers regardless of their prior working experience. This study is an example of such research. This study finds that newly hired music teachers use many different artifacts as they assess. These can be for instance different types of planning, written notes, and video records. According to the present study, newly hired music teachers prioritize creating a structure in their music room, building relationships with their new pupils and colleagues, and mapping the current level of their student's knowledge and abilities to handle the stress of being a newly hired teacher.

Denna kvalitativa studie syftar till att, genom semistrukturerade intervjuer,undersöka professionellas erfarenheter i arbetet med barn som utsätts för våld. Intervjuerna inkluderade fyra socionomer som jobbar med olika uppgifter, skolkurator, socialsekreterare på mottagningsenheten för inkomna anmälan, socialsekreterare på utredningsenheten och socialsekreterare på kriscentrum som jobbar med frivilliga insatser för personer utsatta för våld. Valet av intervjupersonerna landade också på att de jobbar inom olika kommuner för att påvisa om det finns någon skillnad i arbetet, beroende på kommunens storlek. I syfte att besvara frågeställningarna framställdes en intervjuguide, som med sin tematiska uppbyggnad skulle följa hela processen, från att upptäcka våldsutsattheten till att bevilja insats eller avsluta ett ärende. De teoretiska grunderna i studien, organisationsteorin, anknytningsteorin, handlingsutrymme,samt maktteori är också en grund till besvarande av frågeställningarna. Förutom intervjuguiden och de teoretiska utgångspunkterna lägger bakgrunden och tidigare forskning en viktig grund att förstå vad våld är, vilka konsekvenser det kan innebära för barnet, samt vilka svårigheter de professionella kan stöta på i sitt arbete. Resultatet påvisade att det kan vara väldigt svårt att upptäcka våldsutsatthet hos ett barn, dels för att barn inte vågar berätta om det, dels att symtomen kan vara antingen uteblivna eller vaga för att kunna avgöra att det rör sig om misshandel. Intervjupersonerna uppger att det är viktigt att vara säker att det rör sig om misshandel eftersom en anmälan kan utgöra en stor förändring för barnet och familjen, men samtidigt ska tecken på våld aldrig ignoreras. Relationsskapande med barnet uppges vara den viktigaste förutsättningen för att både upptäcka våld och hjälpa barnet. Men, för att hinna skapa en relation kräver tid och det kan vara svårt eftersom lagen säger att det finns en begränsad tid för alla moment i handläggningsprocessen. / This qualitative study aims to investigate, through semi-structured interviews, the experiences of professionals in working with children who are exposed to violence. The interviews included four social workers who work with different tasks, school counselor, social worker at the reception unit for reports, social worker at the investigation unit and social worker at the crisis center, who work with voluntary efforts for people exposed to violence. The choice of the interviewees also landed on the fact that they work in different municipalities to show if there is any difference in the work depending on the size of the municipality. In order to answer the questions, an interview guide was produced that, with its thematic structure, would follow the entire process, from detecting the exposure to violence to granting intervention or closing a case. The theoretical foundations of the study, organizational theory, attachment theory, room for manoeuvre and power theory are also a basis for answering the questions. In addition to the interview guide and theoretical starting points, the background and previous research lay an important foundation for understanding what violence is, what consequences it can mean for the child and what difficulties the professionals may encounter in their work. The results showed that it can be very difficult to detect exposure to violence, partly because children do not dare to tell about it, and partly because the symptoms can be either absent or vague in being able to determine that it is abuse. The interviewees state that it is important to be sure that it is an abuse because a report can be a big change for the child and the family, but at the same time signs of violence should never be ignored.Relationship building with the child is stated to be the most important prerequisite for both detecting violence and helping the child. But, to have time to create a relationship requires time and it can be difficult because the law says that there is a limited time for all steps in the processing process.

Summaries in Afrikaans and English / This research has shown that young people of different cultural groups have had and still have limited contact due to the history of our country. This contributed to the fact that there were, and still are, very few opportunities to build relationships. An introductory chapter in which the research methodology is explained, is followed by a discussion utilizing recent literature, of the question how the building of relationships can take place within the context of a diverse youth ministry (chapter 2). It became clear that the church, in its ministry to diverse youth groups, should create opportunities where the quality of relationships can be enhanced. In the research it was found that experiential learning activities, such as initiative activities, could have a positive influence on interpersonal skills in intercultural relationships (chapters 3 and 4). In chapter 5, firstly, certain conclusions were drawn. Secondly, recommendations were made and guidelines formulated regarding the building of relationships in the ministry to diverse youth groups. / Die navorsing vir hierdie studie het getoon dat jeugdiges van verskillende kultuurgroepe vanwee ons land se geskiedenis beperkte kontak gehad het en nog steeds het. Dit het meegebring dat geleenthede om verhoudinge te bou min was en steeds is. Na 'n inleidende hoofstuk waarin die navorsingsmetodologie uiteengesit word, volg 'n bespreking, aan die hand van resente literatuur oor die vraag hoe verhoudingsbou kan plaasvind in 'n diverse jeugbedieningkonteks (hoofstuk 2). Daaruit het dit duidelik geword dat die kerk in sy bediening aan diverse jeuggroepe geleenthede behoort te skep waartydens die kwaliteit van verhoudinge verbeter kan word. Die navorsing het bevind dat ervaringsleeraktiwiteite, byvoorbeeld inisiatiefaktiwiteite, 'n positiewe invloed kan he op interpersoonlike vaardighede in interkulturele verhoudinge (hoofstukke 3 en 4). In hoofstuk 5 is eerstens bepaalde gevolgtrekkings gemaak. Tweedens is aanbevelings gedoen en riglyne geformuleer met die oog op verhoudingsbou in die bediening aan diverse jeuggroepe. / Social Work / M. Diac. (Youth Work)

I min vetenskapliga essä beskriver jag självupplevda situationer som behandlar fyra barn i förskolan och pedagogernas agerande. Berättelserna handlar vid första anblick om pedagogers relationsbyggande och relationskompetens och huruvida de lyckas eller misslyckas att bemöta barnets behov och känslor. I ett relationellt perspektiv, behandlas den första forskningsfrågan, hur pedagogen kan möta barnet för att bygga en god och professionell relation. Det relationella perspektivet har ett fokus på mötet mellan pedagog och barn, med begrepp som relationsbyggande, relationskompetens, barnets perspektiv, trygga relationer; utifrån docenten Emilson, professor Frelin, familjeterapeuterna Juul & Jensen, barnforskaren Johansson samt professor Aspelin och amerikanska professorerna McNally & Slutsky. Jag vidgar mitt synfält med den andra forskningsfrågan, hur pedagogen kan förstå och möta den andres annanhet. Genom ett hermeneutiskt perspektiv söker jag förstå och möta annanheten som varje människa besitter och hur detta påverkar mötet mellan pedagogerna samt mellan pedagog och barn. Jag reflekterar över mitt eget och andras agerande. Jag synliggör hur föreställningar om barnet och min konstruktion av pedagoger, kan påverka min förståelse för och mötet med den andre. Polisen Heder behandlar att professionen ansvarar för ett empatiskt möte. Filosofen Gadamer och hans begrepp förståelsehorisont, används genomgående, tillsammans med begreppet annanhet. Fil.dr. Bjervås och docenten Emilson bidrar till en ytterligare förståelse för annanheten, genom olika föreställningar om barnet. Vidare reflekterar jag över min konstruktion av den andre samt även mitt ansvar i kunnandet, med hjälp av docenterna Hjertström Lappalainen & Schwarz. Syftet med essän är att problematisera förskolan som en komplex mötesarena av relationer, erfarenheter, annanheter och föreställningar, vilket jag med mina perspektiv och forskningsfrågor ämnar synliggöra. Begreppet förståelsehorisont och mötet med annanheten, har givit mig en bredare blick för mitt framtida kunnande. Metoden har varit essäskrivandet, min berättelse, reflektion över erfarenheten, den teoretiska förankringen, mentorsamtal och en skrivgrupps reflektioner. Undersökningsmetoden har varit berikande då min praktiska kunskap har problematiserats och kan således utvecklas. / In my scientific essay, I describe self-experienced situations that deal with four children in preschool and the educators' actions. The stories are at first sight about educators' relationship building and relationship skills and whether they succeed or fail to respond to the child's needs and feelings. In a relational perspective, the first research question is addressed, how the educator can meet the child to build a good and professional relationship. The relational perspective focuses on the encounter between educator and child, with concepts such as relationship building, relationship skills, the child's perspective, safe relationships; from the docent Emilson, Professor Frelin, family therapists Juul & Jensen, child researcher Johansson and Professor Aspelin and American Professors McNally & Slutsky. I broaden my sight with the second research question, how the educator can understand and meet the other's otherness. Through a hermeneutic perspective, I seek to understand and meet the otherness each person possesses and how this affects the encounter between the educators as well as between educators and children. I reflect on my own and others' actions. I visualize how assumptions of the child and my construction of educators, can affect my understanding of and the encounter with the other. Policeman Heder deal with the profession as responsible for an empathetic encounter. The philosopher Gadamer and his concept horizon of understanding, is used consistently, with the concept otherness. PhD Bjervås, and the docent Emilson contribute to a further understanding of the otherness, through different assumptions of the child. Furthermore, I reflect on my construction of the other as well as my responsibility in the know-how, with the help of docents Hjertström Lappalainen & Schwarz. The purpose of the essay, is to problematize preschool as a complex arena of encounters, with relationships, experiences, otherness and assumptions, which I aim to make visible with my perspectives and research questions. The concept horizon of understanding and the encounter with the otherness, has given me a broader view of my future know-how. The method has been my essay writing, my story, reflection on the experience, the theoretical framework, mentor conversation and a writing group’s reflections. The research method has been enriching as my practical knowledge has been problematized and can thus be developed.

The concept of formal networks is widely spread and appreciated as a way of building long-term relationships and creating value for the company. Value contains a number of different meanings and can therefore be valued differently by different people and businesses. This thesis focus on micro companies and how they create value through formal business networks. The thesis is all through divided into four different themes; networking, intentions, values and problems with formal networks. The themes are focusing on both aspects from theory and our seven respondents. The data collected through theories as well as interviews with members and former members has given a conclusion of what is most important while being in a formal network. The respondents had different views on what exactly they wanted to get out of being active in business networks. Overall we got a clear picture of the importance of goals, dedication, curiosity, loyalty, trust and preparation while attending a formal network.

Problem: Companies are becoming more active in social media. They usechannels such as Facebook, to communicate and interact with theirenvironment. In connection with this, companies must also be prepared todeal with crises in social media. Previous research shows no clear guidelineson how companies can work in social media to prevent crises. Purpose: The purpose of this qualitative study is to examine how companiesin the communications industry can work with Facebook to prevent crises.We hope that our study can provide new perspectives and guidance on howcompanies can work with emergency communication for prevention. Methodology: We used a qualitative research to arrive at our results. Thismeant we got an insight into the complex world that companies are workingin. We interviewed six companies working in the communications industry.The material has been analyzed and reviewed in accordance with acceptedpractices. Conclusions: By analyzing the empirical material, we found out manyinteresting results. The results show that the companies we investigated arenot working to prevent crises in social media to any great extent. They ratheruses social media for marketing and commercial purposes. Companies needto develop strategies that can prevent crises from occurring

Zimmerman, Joanna (2021). ”För då slipper jag ligga efter”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien strävar efter att ge nya perspektiv för skolnärvaro samt närma sig ett problematiserande kring skolan och den digitala samtiden. Syftet med studien är att undersöka om - och i så fall på vilka sätt - digitala undervisningsformer och distansundervisning leder till ökad närvaro för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolan. Ett sociokulturellt perspektiv med inslag av systemteori ligger som grund för arbetet och studien har utförts med mixade metoder då det förkommit enkäter i en förstudie som sedan har utmynnat i semistrukturerade intervjuer med viss skriftlig insamling. Resultatet av studien visar att det är varierande typer av bemötande och insatser som gör sig gällande i skolors ansats att öka närvaron hos elever med problematisk skolfrånvaro. Specialpedagogen torde ses som en naturlig samordnare i systemet skola vilken samarbetar och samverkar med både innevarande och utomstående professionalitet inom social, psykosocial och digital samverkan och organisation. Forskning (Skolinspektionen 2017) visar att det inte finns någon riktig samordning och hållbarhet i förhållande till problematisk skolfrånvaro. De åtgärder och aktiviteter som hittills har dokumenterats har visat en splittring i verksamheters försök att nå fram med relation-/ och motivationsskapande aktivitet för att nå en större känsla av sammanhang och delaktighet hos eleven, samt gynna relationer till lärare, elever och skolmiljö. / Zimmerman, Joanna (2021).  "Then I do not have to lag behind".  Special Education Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study strives to provide new perspectives for school attendance and to approach a problematic approach to school and the digital age. The purpose of the study is to investigate whether - and if so in what ways - digital teaching methods and distance education lead to an increased attendance for students with problematic school absenteeism in primary school. A socio-cultural perspective with elements of systems theory is the basis for the work and the study has been carried out with mixed methods as there have been surveys in a feasibility study which has then resulted in semi-structured interviews with some written collection. The results of the study show that there are varying types of treatment and efforts that apply in schools' efforts to increase the attendance of students with problematic school absenteeism. The special educator should be seen as a natural coordinator in the school system who collaborates with both current and external professionalism in social, psychosocial and digital collaboration and organization. Research (Skolinspektionen 2017) shows that there is no proper coordination and sustainability in relation to problematic school absenteeism. The measures and activities that have been documented so far have shown a fragmentation in companies' attempts to achieve relationship / and motivation-creating activity to achieve a greater sense of context and participation in the student, as well as promote relationships with teachers, students and the school environment.

Inom socialtjänsten används allt mer standardiseringsmanualer och bedömningsmodeller i socialt arbete samtidigt som forskning visar att relationen är en grund och en förutsättning för allt klientarbete. Det finns antydan till att relationen mellan klient och socialarbetare blivit mer administrativ och juridisk till följd av strukturella krav. Det finns därför ett behov av att undersöka hur kraven på standardiseringsmanualer påverkar klienterna och relationen mellan klient och socialsekreterare. Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterarens uppfattningar om relationens betydelse i det sociala arbetet samt om standardiseringsmanualer har en påverkan på relationen mellan socialsekreterare och klient. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och som datainsamlingsmetod använt semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar bland annat att en god relation mellan socialsekreterare och klient är betydelsefull för socialt arbete. I resultatet framkommer också att standardiseringsmanualer, trots att de är viktiga, påverkar möjligheterna att skapa en god relation. / The social services use of standardization manuals and assessment models are increasing at the same time as research shows that the relationship is the foundation and a prerequisite for all client work. There is a hint that the relationship between client and social worker has become more administrative and legal as a result of structural requirements. Therefore there is a need to study how the requirements for standardization manuals affect clients and the relationship between client and social worker. The purpose of this study is to examine the social secretary's perceptions of the relationship's importance in social work and whether standardization manuals have an impact on the relationship between social worker and client. The study was based on a qualitative approach where semi-structured interviews was used as data collection method. The results show, among other things, that a good relationship between social workers and client is significant for social work. The results also show that standardization manuals, despite being important, affect the opportunities to create a good relationship.