Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. / The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

The purpose of this study is to determine the students’ perceptions regarding the teacher's religious positioning and what the students prefer. Another purpose is to show what the students say the result could be if the teacher gives away his or her religious positioning. Previous research include several doctoral theses and student papers regarding how students perceive the teachers’ religious position and the religious education classroom as a whole, but research regarding how students say it should be is not found. The 91 surveys primarily used in this study contain both qualitative and quantitative questions. The methodology is a thematic analysis of the central themes that occur in the answered surveys. Furthermore, this study uses a two-part definition of freedom of religion: positive freedom of religion (the right to be religious and be a part of religious manifestations) and negative freedom of religion (the right to be non-religious and to not be exposed to other people’s religious manifestations). Several central themes are found, including: the teachers' own experience, more knowledge about (at least) one religion, objectivity, negativity towards religion, the professional teacher and many more. Among the identified themes one of the most important ones according to the students is objectivity – the teachers’ own opinions shouldn’t be visible in the classroom, though there are exceptions. The study finds that a majority of the students means that the teacher’s religious positioning doesn’t matter, as long as the teacher is professional enough. However, a teacher who is a non-believer is generally preferred over a teacher who is a believer. Furthermore, the term “objectivity” is mostly associated with a non-believer. In accordance with previous research there seems to exist a secular discourse within religious education that the students don’t notice. Within this discourse the students value the negative freedom of religion higher than they do the positive freedom of religion.

<p>Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer?</p><p>- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer?</p><p>- Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?</p>

<p>På Åland lever i dag människor från ett tjugotal olika länder. De bär med sig sin kultur, och även om de inte aktivt utövar den, också sin religion. Jag blev nyfiken på huruvida den åländska skolans tillämpning av de normativa texter som grundskolelagen och läroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmänheten.</p><p>I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. Målet med den nya lagen är att alla religiösa samfund i Finland skall vara jämlika och autonoma. Till samfundsstatusen är kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen. (Hbl, s. 12, 2004.05.06) I praktiken innebär det att om elevens vårdnadshavare begär undervisning i elevens egen religion, och det finns tre elever som hör till religionen i fråga, måste skolan ordna den. (GrUL § 13 mom.3, GymnL § 9 mom.3)</p><p>För landskapet Ålands del innebär den nya religionsfrihetslagen att bestämmelser om undervisningen i religions- och livsåskådningskunskap i grundskolelagen måste korrigeras. (Utr.2004, s.2)</p><p>Samhället påverkar skolan bland annat genom de normativa dokument som skolans verksamhet vilar på. Politik och samhällsordningar sätter sin prägel på skollagar och läroplaner. Skolan skickar ut framtidens samhällsmedborgare som i sin tur kommer att påverka kommande generationers skola. Detta är en spiral i ständig utveckling. Åtminstone borde den vara det. ”Ifall du vill böja ett träd, böj det medan det är ungt, ifall du låter det växa för högt är risken stor att det bryts av.” (Kenyanskt ordspråk)</p><p>Frågan är om religionsundervisningen förändras i takt med tiden, och om lärarna reflekterar över det. I min undersökning ställs målen i läroplan och styrdokument mot tre pedagogers praktiska erfarenhet. Undersökningen är gjord i en av Ålands tjugosex grundskolor.</p><p>Syftet med denna uppsats är att:</p><p>1. undersöka hur undervisningen i religionskunskap förhåller sig till målen som skollagen och läroplanen ställer.</p><p>2. undersöka hur lärare uppfattar undervisningen och målen.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling.</p>

Freedom of religion or belief is indisputable in Human rights discourse, more discussed is exactly what it is that is included in the concept of freedom of religion or belief (in Swedish: religionsfrihet). This thesis focuses on the freedom of religion or belief in a European context, in particular on the European court of human rights and article 9 in the European convention for human rights. Some criticism has been directed against the Court to the effect that its practice and verdicts don't answer to the pronounced desire to develop a pluralistic and inclusive form of freedom of religion or belief. My aim is to examine, analyse and test three different theories, which all try to develop alternatives to the expression freedom of religion or belief, in relation to six verdicts from article 9 in Europe convention. My basic purpose is to try to find new ways of talking about freedom of religion or belief that might lead to a more inclusive, pluralistic and equal interpretation of that concept. The three theories wich I use are elaborated by Richard Amesbury (associate professor at Claremont school of Theology); Hugo Strandberg (TD at Åbo Akademi) and Eberhard Herrmann (professor in philosophy of religion at Uppsala University); and Martha Nussbaum (professor of law and ethics at the University of Chicago). The six cases from the European court are: X v. Federal Republic of Germany, X v. United Kingdom, Chappell v. United Kingdom, Dahlab v. Switzerland, Leyla Sahin v. Turkey, Dogru v. France. The results of this thesis suggest that the use of alternative expression to the Swedish term religionsfrihet might to a great extent lead to a more inclusive, pluralistic and equal form of freedom of religion or belief – for example in such areas as: individuality, minorities and frames of reference in society as such.

Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar: - Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer? - Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer? - Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?

På Åland lever i dag människor från ett tjugotal olika länder. De bär med sig sin kultur, och även om de inte aktivt utövar den, också sin religion. Jag blev nyfiken på huruvida den åländska skolans tillämpning av de normativa texter som grundskolelagen och läroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmänheten. I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. Målet med den nya lagen är att alla religiösa samfund i Finland skall vara jämlika och autonoma. Till samfundsstatusen är kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen. (Hbl, s. 12, 2004.05.06) I praktiken innebär det att om elevens vårdnadshavare begär undervisning i elevens egen religion, och det finns tre elever som hör till religionen i fråga, måste skolan ordna den. (GrUL § 13 mom.3, GymnL § 9 mom.3) För landskapet Ålands del innebär den nya religionsfrihetslagen att bestämmelser om undervisningen i religions- och livsåskådningskunskap i grundskolelagen måste korrigeras. (Utr.2004, s.2) Samhället påverkar skolan bland annat genom de normativa dokument som skolans verksamhet vilar på. Politik och samhällsordningar sätter sin prägel på skollagar och läroplaner. Skolan skickar ut framtidens samhällsmedborgare som i sin tur kommer att påverka kommande generationers skola. Detta är en spiral i ständig utveckling. Åtminstone borde den vara det. ”Ifall du vill böja ett träd, böj det medan det är ungt, ifall du låter det växa för högt är risken stor att det bryts av.” (Kenyanskt ordspråk) Frågan är om religionsundervisningen förändras i takt med tiden, och om lärarna reflekterar över det. I min undersökning ställs målen i läroplan och styrdokument mot tre pedagogers praktiska erfarenhet. Undersökningen är gjord i en av Ålands tjugosex grundskolor. Syftet med denna uppsats är att: 1. undersöka hur undervisningen i religionskunskap förhåller sig till målen som skollagen och läroplanen ställer. 2. undersöka hur lärare uppfattar undervisningen och målen.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling.

The interests for academic studies of contemporary Sufism and Sufism in non-Islamic countries have become more popular, but little has been done in Latin America. The studies of Islam in this continent are limited and studies on Sufism in Mexico seem to be an unexplored area. As a student of journalism target religion I see this as an important topic that can generate new information for the study of Sufism. This thesis is therefore aimed to describe the group of Sufis I have chosen to study, Nur Ashki Jerrahi Sufi Order in Mexico, linked to Human Rights in form of how members of the Sufi order perceive Religious Freedom in Mexico. A minor field study was carried out in Colonia Roma, Mexico City during October and November 2014. The place was chosen because this is the place where Nur Ashki Jerrahi Sufi Order exists in Mexico. The investigation is qualitative and based on an ethnographic study of eight weeks and semi structured interviews with three dervishes of the Sufi order, where two of them are men and one is a woman. Based on my purpose I have formulated the following questions: How do members of Nur Ashki Jerrahi Sufi Order in Mexico define Sufism? And how do they describe and practice their religious belief? How do members of Nur Ashki Jerrahi Sufi Order in Mexico express the situation to belong to a religious minority in the country? And how do the members perceive religious freedom in Mexico? The question of my research is therefore: Do members of Nur Ashki Jerrahi Sufi Order in Mexico express that they feel free to practice their religion? And if so, how? The results of the study shows that all the informants express that they feel free to practice their religion as a Sufi. One of the respondents that also belongs to the Conchero tradition, which is a group of the indigenous people of Mexico, says that he has experienced discrimination from both the government and other citizens due to that he belong to the Conchero tradition. Information from the respondents’ shows that Nur Ashki Jerrahi Sufi Order in Mexico is such a small community that people does not consider them. This might be one of the reasons why members of Nur Ashki Jerrahi Sufi Order in Mexico have the freedom to practice their religion. / Minor Field Studies (MFS)