The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees’ right to religious freedom next to employers’ interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee—when accepting a contract of employment—have accepted certain restrictions of his or her religious freedom. When the employee later on isn’t willing to fulfill duties stated in the contract—due to his or her religious beliefs—it has been defined as labor refusal. However, it seems as though The Court has come to develop a nuanced view on the matter, arguing in the case of Eweida v the United Kingdom for restrictions—when made on employee’s freedom of religion—to be proportionate. Case law further shows that religious beliefs are not protected when they’re challenging other fundamental rights such as protection from discrimination due to sexual orientation. Conflict has surfaced when religious employees were unable to shake hands with employers of the opposite sex, asked for time to pray during working hours and requested to wear a headscarf or a turban at work. The essay also investigates the Swedish legal case ”handskakningsfallet” where the religious manifestation was decided on the basis of direct discrimination. However, the essay finds strong reasons for such manifestations to be assessed in relation to indirect discrimination, which would enable for proportionate assessments. Furthermore, such assessments would pave way for fair and correct judgements when investigating if one has been discriminated or not.   Lastly the essay highlights the importance of making such proportionate assessment stated above when deciding if religious interests should be protected or not on the labour market to enable a fair balance between all interests. / Uppsatsen undersöker hur gränsdragningen görs när arbetstagare vill nyttja sin religionsfrihet i relation till arbetsgivares intresse att på ett effektivt sätt leda och fördela arbetet. Arrowsmith-principen vad gäller forum internum och externum kan användas vägledande vid sådana gränsdragningar. Rättspraxis visar vidare att anställningsavtalet tillmäts stor betydelse och att arbetstagaren vid ingående av avtal får anses sig ha underkastat sig de regler och krav avtalet ställer. När arbetstagaren sålunda har vägrat att utföra de arbetsuppgifter som faller inom ramen för anställningen med hänvisning till sin religiösa tro har detta bedömts vara arbetsvägran. Europadomstolen synes dock ha utvecklat en mer nyanserad syn i frågan och motiverar i fallet Eweida mot Storbritannien för vikten av en proportionalitetsbedömning när religionsfriheten begränsas i anställningsförhållandet. Vidare visar rättspraxis att religiösa åskådningar inte skyddas när de utmanar andra mänskliga rättigheter, såsom exempelvis skyddet mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning.  Konflikt har uppstått när religiösa arbetstagare inte kunnat ta arbetsgivare av det motsatta könet i hand, velat be på arbetstid samt velat bära slöja eller turban på arbetsplatsen. Uppsatsen undersöker också ”handskakningsfallet” och övervägande skäl talar för att frågan om religiösa manifestationer torde bedömas utifrån indirekt diskriminering. Proportionalitetsbedömningar torde på ett rättvist och korrekt sätt avgöra om diskriminering ligger för handen eller inte.  Avslutningsvis betonar uppsatsen vikten av proportionalitetsbedömningar i varje enskilt fall för att avgöra om religiösa intressen ska skyddas respektive inte skyddas på arbetsmarknaden för att sålunda uppnå en balans mellan samtliga intressen.

No description available.

The aim of this research paper is to elaborate and analyze the media debate on calls to prayer in Växjö in the period of February to May 2018. Sweden is known for being one of the most secular regions in the world. I found it interesting to investigate how Islam was portrayed in the media when the mosque in Växjö applied for a permit to announce prayers once a week.  The methodological framework of this research is based on a qualitative method that analyzes the main opinions that were fundamental for the media debate. Another purpose was to identify any underlying topics of the debate that were not explicitly expressed. The findings implied that the debate about the call to prayer tended to actually be a conversation about something else. It suggests that the authors of the articles use the debate about call of prayer as a cover to discuss Muslims rights in the Swedish society. Freedom of religion was also a recurring subject of the debate.

ABSTRACT OCH NYCKELORD    Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.

No description available.

The thesis aims to analyze the conflict of rights between the employer's right to prohibit religious manifestations in the workplace and the employee's religious freedom. The essay is written using the legal dogmatic method consisting of for example law, judicial principles, and court decisions. The protection of religious freedom and religion as a ground for discrimination is described in the thesis. Furthermore, the employer's rights are described, referring to the employer’s right to work management and freedom of trade. Through practice and the European convention on human rights (ECHR), it can be stated that religious freedom is not absolute, and it can be restricted. For a restriction to be justified, a legitimate purpose and a necessary and proportionate measure is required. What is defined as proportionate measures may differ between states regarding its Margin of Appreciation. It can as well be stated that there is a difference between manifesting religion by religious symbols and other forms of manifestation. Symbols are more visible and can therefore make a stronger first impression in the workplace.

No description available.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla. Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt. Vi tolkar lärarstudenternas svar som att skolplikten och religionsfriheten inte inkräktar på varandra. Även de svar vi fått från de muslimska flickorna tyder på detta.

The purpose of this critical discourse analysis study is to analyse Swedish and international legislation to determine if it is possible to restrict the use of religious symbols among extreme right movements. To contextualise the analysis material it is prudent to describe the rise and development of Nordic neo-paganism and its connections to extreme right movements. Since the runes in this study share some history with the swastika in Nazi Germany some context about the history of this symbol is also provided. I have divided the analysis into two sections: The first part evaluates legislation and includes the Swedish contitutional law (RF), the European convention on human rights (ECHR) as well as the Swedish discrimination law. The analysis also includes legislative information from the Swedish government agencies called the Chancellor of Justice and the Swedish Agency for Support to Faith Communities. The second part of the analysis focuses on two political extreme right parties called The Nordic resistance movement (NRM) and the Swedish party (SP) as well as their symbols, the tyr rune and the helmet of terror. The result of the analysis shows that it is not possible to limit the religious legislations’ inner core, which stipulates the rights of belief and freedom from it. It is however possible to make limitations in the legislations’ outer core which is mainly comprised of the freedom of speech dimension of the religious freedom.

No description available.