Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på konfessionalitet i utbildningen i svensk kommunal grundskola samt hur de tolkar det som står i skollagen med en icke-konfessionell skola. Med utgångspunkt i skolans styrdokument och forskning om icke-konfessionalitet, har vi utformat frågeformulär som aktiva lärare på grundskolan svarat på för att få fram empirin. Utifrån de 53 lärarnas svar har vi arbetat induktivt för att få fram kategorierna för analysen som sedan resultatet har bearbetats efter. Resultatet visar på lärares bristande kunskaper om vad icke-konfessionalitet innebär i den svenska kommunala grundskolan. Studien visar även på hur lärarnas arbetssätt skiljer sig åt både på monokulturella och mångkulturella skolor. Slutligen undersöker studien hur lärarnas fenomenologiska uppfattningar och det interkulturella pedagogiska perspektivet speglar sig i hur lärarna arbetar i verksamheten.

This study is about whether the ban on hijab and niqab in France violates human rights. Also, if there are contradictions between the human rights conventions and the french ban on hijab andniqab. That is the purpose and question of the study. The topic was chosen for an interest on whether the French ban violates human rights, and if so, why is the ban still a law? To fulfill the purpose of the study, the study will be using human right conventions and a case from the European court of human rights. The study will also use a human rights based approach to further analyze whether the french ban violates human rights. The human rights based approach will also focus on the rights themselves and the implementation of the rights. The second theory used in the study is a theory on multiculturalism. The theory will focus on the term “blind fordifference”. In other words, are human rights blind for difference?The method used in this study is a qualitative content analysis. The method was chosen to analyze the content of the french ban of niqab and hijab but also to analyze the content of the human rights conventions. The result showed that there are some contradictions between the french ban and the human rights conventions. The French ban on hijab and niqab showed potential violations towards human rights articles in the human rights conventions.

In recent years, circumcision of boys has sparked off debate in Sweden. Even though mostpoliticians do not consider the procedure as problematic, if the procedure is done beforepuberty as the rights are covered by the Swedish law on freedom of religion, the SwedishCentre Party are drafting a ban on religious circumcisions of boys. This essay aims to analyzethe current discourse surrounding the subject of circumcision.Circumcision of boys is a procedure of frequent occurrence in all parts of the world. Thecircumcision is most often performed when the boy is an infant, or of such a low age, that thechild is too young to understand and give consent for such a procedure. Therefore, it is mostoften the guardian who decides if a circumcision is to be performed. In the current discourse,many regard circumcision as a way for the child or guardian to express their religion, since itis the right of the guardians to pass on their religion onto their child. Consequently, a ban oncircumcision of boys would discriminate against people belonging to the Jewish and Muslimfaith who will not be able to perform their religious duties freely, which could result in theincrease of isolation and segregation in society. Many see the choice of religion as a right thatis to be taken by the child, and that is why a prohibition on circumcision of boys is advocatedby some groups in society.According to the ‘UN Convention on the Rights of the Child’, all the decisions involving achild are to be taken while considering the well-being and what is best for the child inquestion. There is concurrently legislation that allows circumcision of boys on the conditionthat both guardians give their consent. The ones advocating for a ban on circumcision of boysargue that the procedure is against the well-being of the child as it is a limitation of the child’sbest interest and bodily integrity. While the side arguing for circumcision of boys consider theprocedure as part of the religious identity and the group identity, and that the procedure alsohas medical benefits that are considered to be favorable for the child’s well-being. / Omskärelse av pojkar har väckt debatt i Sverige under de senaste åren. Även om de flestapolitiker inte anser att ingreppet är problematiskt om det sker innan puberteten och medhänvisning till lagen om religionsfrihet, arbetar Centerpartiet för ett förbud mot religiösomskärelse av pojkar. Uppsatsen syftar till att analysera nuvarande diskurser kring omskärelseav pojkar.Omskärelse av pojkar är ett ingrepp som är vanligt förekommande i hela världen, liksom iSverige. Omskärelsen sker oftast när pojken är ett spädbarn eller i för låg ålder för att kunnaförstå och samtycka till ingreppet. Därav är det i de flesta fallen vårdnadshavarna sombeslutar om att omskärelsen ska ske. I de rådande diskurser betraktar många omskärelser somett uttryck för barnets och vårdnadshavarnas religionsfrihet, eftersom vårdnadshavarna harrätt till att föra över sin tro på sitt barn. Därmed anses förbud mot omskärelse varadiskriminering mot muslimer och judar som inte kan utföra sin religion fritt, vilket kan ökasegregationen i samhället och känslan av utanförskap. Medan många tolkar barnets religionsom barnets rätt att fritt välja sin religion därmed hävdar dem ett förbud mot omskärelse avpojkar.Enligt FN:s barnkonvention ska alla beslut rörande barn fattas utifrån barnets bästa. Samtidigthar vi en lagstiftning som tillåter omskärelse av pojkar om både vårdnadshavarna uttryckersitt medgivande. De som förespråkar ett förbud mot omskärelse anser att ingreppet är motbarnets bästa eftersom det innebär inskränkning av barnets intresse och kroppsliga integritet.Medan de som är för ingreppet anser att ingreppet ingår i den religiösaidentiteten/gruppidentiteten och medför medicinska fördelar vilka anses vara för barnetsbästa.

This dissertation uses philosophical tools to examine the child’s right to freedom of religion within the context of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) and other international human rights instruments. Article 14 of the CRC establishes the right of the child to freedom of thought, conscience and religion. It also establishes the right of the child's parents to guide and support the child in its exercise of the right to freedom of religion, while adjusting this support according to the child's evolving capacities. The emphasis of the study is on how to understand the child as, on the one hand, agent and subject in the exercise of this right and, on the other, dependent on parental support and guidance. For this purpose, the theoretical underpinnings of the child’s right to freedom of religion are examined with a particular focus on the conceptualization of this right in relation to children. With the text of the CRC as a starting point, different theories on rights, autonomy and religion are analyzed in order to find those compatible with both aspects of Article 14: the child as agent and the child as dependent. Theories that demand fully developed cognitive abilities in order to be a moral agent and a rights holder are rejected, as are theories in which the parents are the sole decision-makers on the basis of their own view of what is in the child's interests. In the same way, conceptions of religion in purely cognitive terms, or not taking into account dimensions of practice and observance accessible to children, are rejected. The conclusion drawn from the analysis is that relational conceptualizations of rights and autonomy and multi-dimensional conceptualizations of religion are best served to include both aspects of the child's right to freedom of religion. In viewing all humans, adults and children alike, as both active agents and vulnerably dependent on others, these conceptualizations challenge traditional views on rights and autonomy, and modern views of religion. In the final chapter, aspects of these relational conceptions are put together into a relational, mutuality-oriented model of the child's right to freedom of religion.

<p>The title of this essay is Project: The Veil – an investigation of the trends in the Swedish veil debate compared with the veil debate in France and Great Britain written by Cecilia Lindvall. The purpose of the paper is to analyze how the argument has been conducted by the Swedish politicians from the time when the veil was first recognized in Swedish media up until today. The questions I wanted to answer was each countries definition of the three concepts secularization, freedom of religion and multiculturalism, how Islam as a faith with Muslims has developed in Sweden, France and Great Britain and each countries integration politics with the politicians attitude towards the veil. The method being used is a qualitative study with three kind of theories for analysis; two who derives from a feminist point of view where the first one advocates for the rights of each women, the second for the rights of religious groups and a third theory which discusses different models of integration logics. The study shows that Swedish politicians turned from a negative approach to the veil to advocate the rights of every woman‟s right to wear religious cloth. Sweden and Great Britain chooses similar direction in their national integration program – which protects group rights – while France promotes individual rights on a basis of assimilation politics.</p>

The title of this essay is Project: The Veil – an investigation of the trends in the Swedish veil debate compared with the veil debate in France and Great Britain written by Cecilia Lindvall. The purpose of the paper is to analyze how the argument has been conducted by the Swedish politicians from the time when the veil was first recognized in Swedish media up until today. The questions I wanted to answer was each countries definition of the three concepts secularization, freedom of religion and multiculturalism, how Islam as a faith with Muslims has developed in Sweden, France and Great Britain and each countries integration politics with the politicians attitude towards the veil. The method being used is a qualitative study with three kind of theories for analysis; two who derives from a feminist point of view where the first one advocates for the rights of each women, the second for the rights of religious groups and a third theory which discusses different models of integration logics. The study shows that Swedish politicians turned from a negative approach to the veil to advocate the rights of every woman‟s right to wear religious cloth. Sweden and Great Britain chooses similar direction in their national integration program – which protects group rights – while France promotes individual rights on a basis of assimilation politics.

This thesis uses a philosophical discussion to explore the tensions that result in the meeting between universal claims and particular contexts regarding human rights and how these tensions can be mediated by exploring the right to religious freedom. In order to do this, two approaches will be studied, one liberal and one postcolonial, represented by Martha Nussbaum and Saba Mahmood respectively. In comparing the approaches of Nussbaum and Mahmood, their arguments and positions become clearer, but also the nuances of the debate between universalism and contextualism. The right to religious freedom, with its many tensions between theory and practice, has been useful in exploring what values are at stake when we talk about human rights in general and how we can think about the apparent tension between universalism and contextual sensitivity. The thesis thus shows that there are more similarities between these two approaches than it may first seem and that they are not incompatible. This is argued to provide insight into possible ways of mediating human rights between theory and practice. / Denna uppsats utgår från en filosofisk diskussion kring spänningen mellan universella anspråk och specifika sammanhang när det kommer till mänskliga rättigheter och hur dessa spänningar kan medlas utifrån en undersökning av religionsfriheten. För att åstadkomma studeras två inriktningar, den ena liberal och den andra postkolonial. Dessa inriktningar representeras av Martha Nussbaum respektive Saba Mahmood. I och med en jämförande analys mellan dessa två inriktningar är förhoppningen att deras likheter och skillnader blir tydligare, samt att nyanserna inom debatten mellan universalism och kontextualism blir tydligare. Det finns många spänningar mellan teori och praktik när det kommer till rätten till religionsfrihet och just denna rättighet är på så sätt användbar för att utforska spänningen mellan universalism och kontextualism när det kommer till mänskliga rättigheter. Denna uppsats visar därmed att det finns flera likheter mellan dessa inriktningar och att de därför inte kan anses vara oförenliga med varandra. Detta för med sig en insikt i möjligheter till att medla mänskliga rättigheter mellan teori och praktik.

No description available.

Det finns en utbredd kritik riktad mot Europadomstolen och dess tillämpning av religionsfriheten (artikel 9 i Europakonventionen). Akademiker har anklagat domstolen för att ha demonstrerat enbiasi fall som rör islam och slöjan. Domstolens bedömningar har upplevts som godtyckliga. Muslimer har framhävt att de upplever att de inte kan räkna med att få en rättvis domstolsprocess. Denna allvarliga kritik mot Europadomstolen ligger till grund för studiens övergripande syfte som är att undersöka vilka förutsättningar som finns för rättvisa i fall som rör religionsfriheten och slöjan.                       Forskare har uppmanat domstolen att anamma fyra proceduriella rättvisekriterier (deltagande, neutralitet, respekt och tillit) i syfte att åstadkomma rättvisa domstolsprocesser. Studien börjar därför med att analysera det huvudsakliga materialet, fyra rättsfall som alla behandlar en slöjbärande muslimsk kvinna utifrån de proceduriella rättvisekriterierna. Dessa kriterier kompletteras med en moralfilosofisk förståelse för alla individers grundläggande rätt till rättfärdigande. Studiens tes är dock att en proceduriell förståelse av rättvisa riskerar att vara otillräcklig. Det teoretiska ramverket består därför även av en substantiell förståelse av rättvisa, som istället för att fokusera på domstolens tillvägagångssätt fokuserar på utfall. Resultatet bekräftar denna tes genom att först anamma en förståelse för att vårt praktiska förnuft riskerar att vara invävt med ideologi. Det är inte förrän vi tillämpar ett dekonstruerande och dekoloniserande perspektiv som vi ser vad det är som hindrar domstolen från att upprätta substantiell rättvisa för slöjbärande kvinnor. Slöjan som symbol och sekularism som begrepp har tillskrivits särskilda värden vilket gör att domstolen förstår dessa som i direkt strid med varandra. Det är inte förrän domstolen självkritiskt reflekterar över och dekonstruerar dessa inneboende värden som substantiell rättvisa är möjligt. Studiens uppfattning är att muslimska slöjbärande kvinnor systematiskt nekas en verklig möjlighet till upprättelse i Europadomstolen. / The European Court of the Human Rights has been widely criticized regarding its implementation of the freedom of religion (article 9 in the European Convention on Human Rights). Researchers have noticed that the Court has demonstrated a bias in cases concerning Islam and the Islamic veil. The Courts judgements have been understood as arbitrary and European Muslims have argued that they do not have a fair chance to a just court procedure. This serious critique aimed at the Court grounds the aim of this study which is to explore the conditions for justice regarding freedom of religion cases and the Islamic veil in the European Court of Human Rights.                        Researchers have advised the court to apply four procedural justice criteria (participation, neutrality, respect and trust) in order to secure just and fair court procedures. Therefore, from a procedural understanding of justice, the study starts with an analysis of the main material, which is four cases, all concerning women wearing the Islamic veil. The theoretical framework is supplemented with a moral understanding of everyone’s basic right to justification and the two procedural justice criteria reciprocity and generality. However, the thesis of this study is that a procedural understanding of justice might be unsatisfying when discovering the general conditions for justice in the Court. The theoretical framework therefore needs to include substantive justice. Instead of focusing on pure procedural justice itaims at establishing substantively just outcomes. The result of this study confirms this thesis by acknowledging that our practical reason might be infused with ideology. It is not until a deconstructing and decolonial perspective is applied that it becomes clear what is hampering the court from establishing substantively just outcomes for women wearing the Islamic veil. As the veil and the term secularism has been ascribed certain values and ideas, the court put these two phenomena in direct contrast with each other. Substantive justice is not achievable until the court, in a self-critical manner deconstructs these values and ideas. The main result of this study is that until then, Muslim women wearing the Islamic veil are systematically denied substantive justice.

Denna uppsats behandlar den katolska kyrkans syn på grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Idén om mänskliga rättigheter började ta fast form under upplysningen på 1700-talet. Vid den tiden var dock katolska kyrkans syn på de mänskliga rättigheterna inte förenlig med den sekulära uppfattningen. De demokratiska principerna och mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfrihet, integrerades i den katolska socialdoktrinen först genom Andra Vatikankonciliet (1962–1965), även kallad Vatikan II. Syftet är dels att undersöka hur den katolska kyrkan argumenterar för mänskliga rättigheter och religionsfriheten efter Vatikan II, dels att analysera relevanta skrifter och kanoniska bestämmelser i jämförelse med FN:s Allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Uppsatsens tes är att området mänskliga rättigheter är ett tvärvetenskapligt akademiskt fält där den katolska teologin också har relevans i diskussioner kring hur mänskliga rättigheter kan rättfärdigas. För att nå syftet används flera metoder. Genom text- och argumentanalys av skrifter från Vatikan II kan det konstateras att det finns vissa skillnader mellan den katolska kyrkans argumentation för mänskliga rättigheter och de sekulära argumenten. Analysen visar att grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet enligt katolska kyrkan är den mänskliga personens värdighet. I detta avseende är Jürgen Habermas teori om människans värdighet, som ofta benämns teori om människovärde, relevant att användas som teoretiskt ramverk. En begreppsanalys gällande de kursiverade begreppen görs även i uppsatsen. Som ytterligare metoder används juridisk metod och kanonisk tolkning i rättsavsnittet.  Jag argumenterar för att katolska kyrkans människosyn ger en ökad förståelse för vad religionsfrihet innebär. Med tanke på mångfalden av religioner och traditioner i den postmoderna världen bör teologer även involveras i diskurser om religionsfriheten. Därför föreslår jag att mänskliga rättigheters dimensioner utvidgas till att ta mer hänsyn till teologiska människorättsargument. / This essay deals with the Catholic Church's view of the basis of human rights and freedom of religion. The idea of ​​human rights began to take shape during the Enlightenment in the 18th century. At the time, however, the Catholic Church's view of human rights was inconsistent with secularism. Democratic principles and human rights, including freedom of religion, were first integrated into Catholic social doctrine through the Second Vatican Council (1962–1965), also known as Vatican II. The purpose is partly to examine how the Catholic Church argues for human rights and freedom of religion after Vatican II, and partly to analyse relevant writings and canonical provisions in comparison with the UN Universal Declaration and Conventions on Human Rights. The thesis of this essay is that the field of human rights is an interdisciplinary academic field where Catholic theology also has relevance in discussions about how human rights can be justified. To achieve the purposes, several methods are used. Through a text- and argument analysis of writings from Vatican II, it can be stated that there are certain differences between the Catholic Church's arguments for human rights and the secular ones. The analysis shows that the basis of human rights and religious freedom, according to the Catholic Church, is the dignity of the human person. In this respect, Jürgen Habermas' theory of human dignity, often referred to as human worth (människovärde), is relevant to be used as a theoretical framework. A concept analysis regarding the italicized concepts is also done in the essay. As additional methods, legal method and canonical interpretation are used in the legal section. I argue that the Catholic Church's view of human beings gives a greater understanding of what freedom of religion means. Because of the diversity of religions and traditions in the postmodern world, theologians should also be involved in discourses on freedom of religion. Therefore, I propose that dimensions of the human rights be extended to take more account of theological human rights arguments.