Antisemitism är ett samhällsproblem som även finns ute i våra svenska skolor. Vårt syfte med examensarbete är att undersöka hur antisemitism kommer till uttryck i den svenska skolan, hur SO-lärare hanterar dessa uttryck samt om SO-lärare anser att studiebesök och studieresor kan vara ett hjälpande verktyg i att motverka antisemitism i skolan. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat fyra verksamma SO-lärare i Skåne. Resultatet av vår studie visar att antisemitiska uttryck förekommer i skolor och ett sätt att arbeta med antisemitism är att använda studieresor eller studiebesök i sin undervisning.

The aim of this essay is to study ”What is knowledge?” within the framework of religious education in upper secondary school. The study examines the curricula during the period 1994–2025. The analysis is based upon Michael Grimmitt´s theory of what knowledge is – either objectively existent, external to the knower or socially constructed, socially-related and socially relative. The result shows a development where the goal of religious education seems to be that the students should learn not only about religion but also from religion. The result also shows that the overall fostering mission (in Swedish: ‘fostransuppdraget’) of the Swedish school system still characterizes the content of religious education.

Vi upplever att det finns en brist på forskning om nyreligiösa rörelser i läroböcker. Denna brist gör vårt arbete särskilt relevant för att fylla tomrummet. Genom att bygga vidare på befintlig forskning och identifiera nya vägar, hoppas vi kunna bidra till en bättre förståelse för hur nyreligiösa rörelser presenteras och förmedlas i läroböcker. Syftet med studien är att undersöka hur nyreligiösa rörelser framställs i läroböcker och hur stort utrymme de får i de utvalda läroböckerna för religionskunskap 2 på gymnasiet. Arbetet kommer att besvara följande frågeställningar: Hur framställs nyreligiösa rörelser i de utvalda läroböckerna? Hur stort utrymme får de nyreligiösa rörelserna i de utvalda läroböckerna i förhållande till bokens omfång? Hur förhåller sig framställningen om nyreligiösa rörelser i läromedelsböckerna till de centrala målen i religionskunskap 2?   För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kritisk diskursanalys som metod, vilket innebär att vi undersöker maktstrukturer och sociala strukturer som reproduceras i texterna. Vi genomför både en kvalitativ och kvantitativ analys där vi identifierar tematiska ord och mäter hur stort utrymme nyreligiösa rörelser får i läroböckerna. Studiens resultat visar att nyreligiösa rörelser porträtteras stereotypt i läroböckerna och tilldelas begränsat utrymme i förhållande till böckernas totala omfång. Dessutom visar resultatet att framställningen av dessa rörelser delvis förhåller sig till det centrala innehållet, men på ett ytligt och grundläggande sätt.

I takt med att digitala resurser och verktyg blir allt vanligare i undervisningen, genomgår många ämnesområden en betydande transformation, inklusive religionskunskap. Denna studie undersöker specifikt användningen av digitala resurser i undervisning om islam och lärares upplevelser av detta. Genom en enkätundersökning har vi undersökt hur ofta lärare använder digitala resurser i sin undervisning om islam, vilka specifika verktyg som används mest frekvent samt vilka utmaningar och möjligheter de möter vid integrering av dessa digitala resurser. För att kunna diskutera resultaten har vi relaterat dem till teoretiska ramverk som TPACK (Technological Pedagogical Content Knowledge) och det sociokulturella perspektivet. TPACK belyser vikten av att integrera teknologisk kunskap med ämnesinnehåll och pedagogik för att effektivt använda digitala verktyg i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet betonar lärandets kontext och den kulturella interaktionen som uppstår i klassrummet. Resultaten av enkätundersökningen visar på både likheter med tidigare forskning och specifika insikter om de vanligaste digitala resurserna som lärare frekvent använder. Samtidigt identifierades flera utmaningar. Bland dessa nämndes hanteringen av känsliga ämnen, risken för missförstånd eller förstärkning av fördomar samt tekniska problem som kan uppstå med digitala plattformar och verktyg. Lärarna uttryckte behov av ytterligare utbildning och stöd för att kunna använda digitala resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt.

This study examines how an analysis of lyrics can be used as a didactic tool when teaching religion at upper secondary school and some pros and cons that may arise. Because this study considers and analyses the experiences and reflections from both teachers and students, qualitative interviews were conducted with five teachers and six students. The result of the study shows that using lyric analysis as a didactic tool in religious studies is a somewhat unexplored field among teachers in northern Sweden. The interviewed teachers and students have positive attitudes towards lyric analysis in religious education. There are some negative aspects that can be seen, for example teachers’ knowledge about music. However, there seems to be more advantages with lyric analysis in religious education, such as viewing religion from different viewpoints and being an enjoyable and enriching way to teach with the interests of students in mind. The study therefore concludes that with flexibility and exploration, there are numerous ways to include lyric analysis in religious education that will broaden students understanding of the complexity and individuality of religion in practice.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.</p> / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt. / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

This essay is a qualitative textual analysis of six books used for religious studies in upper secondary schools. The aim was to study if and how a “correct Islam” is presented in the chapters about Islam, how that “correct Islam” matches the Swedish syllabus “Religionskunskap 1”, and how Muslim women are presented in books written after 2011. The applied theoretical frame for the study was “gender steps” and Hughes’ critic of studies of Islam. The results showed that few of the chosen authors reached the second step of the gender steps, the position based on how texts problematize the differences between men and women. The results also showed that elements of Hughes’ critic were found in the books. The authors sometimes expressed a correct Islam by presenting only one or few interpretations of the Quran. This didn’t always meet the aims of the syllabus. The books lack presentations of a variety of gender, socio-economical backgrounds, ethnicities, and sexualities. Muslim women were mainly presented in the text when they differed from religious practices.

The aim of the thesis was to study young people's thoughts on religious education in high school with a focus on life questions (livsfrågor). In order to achieve the purpose of the thesis the issue was divided into two primary issues: how do young people describe religious education in high school? And how do they reflect on the concept of life questions? And two secondary issues: do young people consider that life questions were a part of religious teaching? And do the young people consider that their life questions were a part of religious teaching? In order to answer the issues five young people were interviewed on questions related to teaching of religion and life questions. The five youths had studied at least one religious course at secondary level. The results showed that the five youths regarded religious education as studies about "the others" because the major focus was on facts but they nevertheless perceived religious education as interesting. All the young people reflected differently about the concept of life questions. Whether or not life questions were brought up in the classrooms varied between the participants. Only one of the participants expressed with certainty that life questions that she also viewed as her own were brought up in the classroom.

Religious traditions are something that all of us have learnt about in school, even if we do not have a personal connection to a specific religion. Studies have shown that there is a discrepancy between what we learn about religious traditions and religiosity in school, and how religious people practice their faith in everyday life. How the religious tradition plays a part of an individual’s identity is not something that school textbooks specifically explains. For example, the course material does not mention how geographical context affects a person’s religiosity, even though the course curriculum, that is being studied in this thesis clearly states that you have to give examples of how different aspects of someone’s identity affect their religious identity.    This thesis discusses how Lived Religion can be included in course material as well as in the teaching of religious education in school in order to give a more accurate and more democratic picture of religiosity. Lived religion is a perspective that capture how individuals express their religious tradition and how religiosity could look like in different contexts. To use Lived religion as a complement in education could also help the pupils to achieve what the objectives in the curriculum asks for. Nevertheless, even if Lived religion is a helpful compliment to the traditional way of teaching the topic of religion, this thesis also shows that is it important to be aware of how this new perspective is used. If the perspective of Lived religion is not used correctly in classroom or how you explain someone’s religious identity, it could have greater negative consequences than its positive gain.   The title of this thesis aims to points towards how Lived religion can communicate a more complete picture of what religiosity is. The thesis argues that it is problematic to omit e.g. religious tradition or geographical context from an individual’s identity. That is also one of the main points of Lived religion, which is that religious identity is the religion lived out in the day-to-day life.