Islam är en religion som under en längre tid varit föremål för negativ stereotypisering ivästerländsk diskurs, som i denna uppsats används som en generalisering av länder som präglats av liknande kulturella och religiösa värderingar och därför går att jämföra med en svensk kontext. Genom religionsundervisningen ska dock olika perspektiv och tolkningar av religioner undersökas av elever vilket innebär att denna stereotypt negativa bild av islam behöver nyanseras. Denna kunskapsöversikt undersöker vad befintlig forskning säger om hur islam och muslimer framställs i svenska läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Därefter ställer texten frågan om hur lärare eventuellt kan nyansera den bild som förmedlas genom dessa kanaler för att uppnå de övergripande målen med religionsundervisningen, vilket besvaras genom att undersöka det befintliga forskningsläget på området. För att besvara dessa frågor beskrivs även ämnetsbakgrund i form av forskning kring ämnena islamofobi och representationen av islam itraditionell svensk media. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen utgår från sökning av material i databaser som ERIC, Swepub, Google Scholar och Libsearch, där sedan en urvalsprocess har skett utifrån det övergripande syftet och uppsatsens tre frågeställningar. Kunskapsöversikten finner att framställningen av islam och muslimer i svenska läroböcker för gymnasiet är negativ och stereotyp vilket stämmer överens med tidigare forskning. Islam framställs som en konservativ homogen enhet där sunniislam ofta beskrivs som normen och där viss forskning även visar att en sunniislamistisk tolkning av islam ges företräde och auktoritet i vissa läroböcker. Detta innebär att båda de två stora influenserna på elevernas förståelse av islam är präglade av dessa orientalistiska och islamofobiska värderingar. Lärarens uppdrag i att nyansera denna bild blir därmed viktig, både ur ett värdegrundsperspektiv, samhällsperspektiv samt för att möta kursplanernas mål. Ett första steg för att nyansera denna bild är att läraren måste vara medveten om det ramverk genom vilket islam framställs. Ytterligare möjligt sätt att motverka denna homogena bild av islam identifieras genom en hermeneutisk tolkning av religion.

This study looks at previous research that studies aspects of religious pedagogy. It also looks at research regarding how film can be used as pedagogical material. One of the theoretical concepts of this paper is therefore the term religious pedagogy. The second concept concept that constitutes the theory is the term world religions, which is present bboth in the m<terial for the study as well as in Skolverkets policy documents for the course Religionskunskap 1. These two theoretical terms are present throughout the whole study. The method consists of a content analysis with both qualitive and quantitative aspects as the study try to examine and review five films in the series Religionskunskap förklarad published by Sveriges utbildingsradio in 2021. The study strives to shed light on which aspects of the basic requirements for the course are represented, which are not and how they are presented. The result of the study shows that there is a dominating occurrence of the first four goals in the central content and then especially goal 1 that handles religious attributes etc, and goal 4 that handels how religion shapes both groups and individuals. In parallel,, goals 5 to 7 will have an extremely limited representation were goal 7 is not present at all.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

I vårt examensarbete har vi undersökt lärares erfarenheter av studiebesök i religionskunskapsundervisning. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor: vilka faktorer påverkar hur många studiebesök som utförs, vilka församlingar besöks och varför väljer läraren dessa församlingar, vilka är de didaktiska möjligheterna och svårigheterna med studiebesök och hur påverkar studiebesök elevernas lärande? Datan samlades in via en enkät som besvarades av 20 lärare i religionskunskap och två semistrukturerade intervjuer utfördes. Resultatet visade att majoriteten av lärarna var positiva till studiebesök. 65% av lärarna utförde minst ett studiebesök per läsår samtidigt som 45% inte utförde några alls på grund av ekonomiska, geografiska och tidsmässiga faktorer. Det förekom oftare studiebesök i kyrkor, moskéer och synagogor än i andra religiösa samfund och församlingar, eftersom dessa oftast är nära till hands och kräver mindre resurser från lärarens och skolans sida. Utifrån lärarnas svar kunde vi identifiera tre didaktiska möjligheter: kommunikation, upplevelse och minne. Samt identifierades tre svårigheter: tid, ekonomi och fördomar. Lärarna upplevde även att elevers lärande påverkas positivt då studiebesök konkretiserar det teoretiska och skapar starka minnen. Den samlade empirin pekar mot att de didaktiska möjligheterna med studiebesök kan berika religionskunskapsundervisningen men att lärare upplever att flera faktorer påverkar deras möjlighet att inkludera studiebesök i undervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier lärare använder för att få till diskussioner i ämnet religionskunskap under lektionerna på lågstadiet. Men även att synliggöra om lärare kan se några hinder med diskussioner som metod i religionsundervisningen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med 5 lärare i olika kommuner i Svealand. Resultatet visade att när det gäller elever på lågstadiet är det viktigt att förklara vad en diskussion är och vad syftet är med diskussionen. Elever behöver få en tydlig struktur över hur en diskussion går till och vilka förhållningsregler som gäller vid en diskussion. Även flera olika metoder för diskussioner kommer fram i den här undersökningenoch det kommer även fram att det mångkulturella ses som en tillgång för att få fram diskussioner i religion på lågstadiet. / The aim of the study is to research which strategies teachers use to create discussions in the subject of religion during the lessons at the primary level. Also, to see if teachers can see any obstacles with discussions as a method in religious education. The survey has been done through interviews with five teachers in different cities in Central Sweden. The result showed that, when it comes to students at the low school, it is important to explain what a discussion is and its purpose. Students need a structure and rules about how to participate in a discussion. Several different methods for discussions also appear in this survey, and it also shows that the multicultural is seen as an asset to develop discussions in religion at the low school.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vilka didaktiska övervägande gymnasielärare gör gällande religionsundervisning i buddhism och hinduism samt vilket material de använder och varför. För att göra detta har vi använt oss utav tre olika teoretiska utgångspunkter som vi anser vara relevant för vår undersökning: representation, religionsdidaktik och eurocentrism Vidare har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod – en kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju där vi har intervjuat tre lärare på tre olika gymnasieskolor för att för en djupare inblick i lärarnas arbetssätt. Det vi kom fram till var att dagens undervisning är influerat av äldre arbetssätt som lever kvar. Dessa arbetssätt är starkt influerade av den eurocentriska världsbild som annars håller på att avta ute i samhället. Vårt resultat visar även på att undervisningen varierar beroende på lärarnas förkunskaper och att lärare inte gör några särskilda didaktiska överväganden i sin undervisning.

Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande område som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta är det få lärare som får någon utbildning i ämnet på lärarutbildningen och området har en tendens att bli lågprioriterat ute på skolorna. Ett antal debattörer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som väl bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett för stort inflytande över ämnets innehåll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning. Eftersom skolans undervisning enligt styrdokumenten ska vara saklig och allsidig, så har jag valt att i detta arbete undersöka hur man kan främja en allsidig sex- och samlevnadsundervisning. För att skapa en större förståelse för ämnet så inleds arbetet med en kunskapsbakgrund där sexualupplysningens historia och sex- och samlevnadsundervisning i skolan presenteras, samt en genomgång av ämnet i dagens styrdokument, lärarutbildning, och relevant forskning. Kritiken mot RFSU presenteras också i ett avsnitt om den pågående samhällsdebatten. Med detta som bakgrund inleds undersökningen, där fyra verksamma lärare ger sina perspektiv på sex och samlevnad i skolan. De ser alla betydelsen av en allsidig sex- och samlevnadsundervisning, men ger tillsammans bilden av ett ämne som man inte pratar mycket om - varken på skolorna eller på lärarutbildningen.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42).  Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.).  Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån lärares perspektiv om religionskunskapsämnets potential för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Samt synliggöra de utmaningar och möjligheter som finns i klassrummet för att skapa relationer som är gynnsamma för inlärning av kunskaper och ge förståelse inom religionskunskapsämnet.Under vår utbildning har de relationella aspekterna i undervisningen varit ett stort intresse som sedan har utvecklats om hur relationer mellan lärare och elev inom specifikt religionskunskaphar för påverkan i undervisningen. Studien utfördes med kvalitativa enkätundersökningar där sju religionskunskapslärare deltog från fyra olika skolor runt om i Skåne. För att kunna analysera det empiriska materialet har vi utgått från ett fenomenografiskt perspektiv. De teoretiska perspektiven i studien innefattar, relationellt perspektiv, interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det resultat vi fick fram var att lärarna värderar relationer högt för sin undervisning och anser att det är grundläggande i alla ämnen. Lärarna anser inte att religionskunskap är viktigare än andra ämnen för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Lärarna tycker att ömsesidig respekt, förtroende, tillit och engagemang är nyckelfaktorer i relationen mellan lärare och elev oavsett vilket ämne det gäller. Vidare ser lärarna dialog och diskussion som både en möjlighet och en utmaning, bland annat eftersom ämnet både är personligt, innefattar olika perspektiv, och att eleverna kan lära sig av varandra om exempelvis livet, trosföreställningar, kultur, etik, moral och värderingar.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.